Tungt besked för Elon Musk – “Synd att det blev så”

2025 04 27

En ny undersökning pekar på en besvärande utveckling för Elon Musk.

Mångmiljardären fick en rejäl livsomställning när han gick från företagsägare till politiskt aktiv på allra högsta nivå.

Musk har sedan Trump valdes som amerikansk president arbetat med effektivisering av den amerikanska regeringen – och ägnat mindre tid åt hans företag.

Nu visar en ny undersökning att amerikanernas syn på Musk blir allt mer negativ.

Tungt besked

En mätning från i december visade att 41 procent av amerikanerna hade en positiv syn på Elon Musk.

Nu faller den siffran – en ny undersökning från AP och Norc center visar att det nu bara är 33 procent av amerikanerna som ser positivt på honom.

Undersökningen visar även att cirka två tredjedelar av amerikaner anser att Musk har haft för stort inflytande över den federala regeringen under de senaste månaderna, rapporterar AP.

En av tio demokrater

Än mer negativ är uppfattningen hos demokraterna – där bara en av tio har en positiv uppfattning om Musk.

Två av tio oberoende väljare ser positivt på honom.

– Det var synd att han kraschade och brände sitt rykte, säger demokraten Ernest Pereira till AP.

Nyhetsbyrån har även pratat med republikanske Mark Collins, som är av en annan uppfattning.

– Han städar upp allt skräp. Jag älskar vad han gör, säger Collins.

Går ner i tid

Efter att Teslas senaste rapport kommit in sämre än väntat gav Elon Musk besked om att han kommer att tillbringa mindre tid med regeringen.

Detta efter att ha kritiserats under en tid för att inte tillbringa tillräckligt mycket tid med sina företag.

– Jag kommer att fortsätta att ägna en eller två dagar i veckan åt regeringsfrågor så länge presidenten vill att jag ska göra det och så länge det är till nytta, sade Musk enligt NPR.

Mycket att göra

Utöver hans arbete i Vita huset arbetar Elon Musk även med flera företag.

Förutom Tesla rör det sig bland annat som sociala mediejätten X och rymdbolaget SpaceX.

Läs mer:

UPPGIFTER: Amerikanskt hangarfartyg har attackerats

Foto: TED Conference flickr

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen