Tungt besked för ett elområde

2025 04 28

Elområdena i Sverige lämnas oförändrade.

Det bekräftar Svenska Kraftnät på måndagen.

Myndigheten har tagit del av fyra EU-förslag på alternativa elområdesindelningar i Sverige.

Svenska Kraftnät nobbar samtliga förslag.

– Vi kan inte föreslå att Sverige går vidare med något av de här alternativen, säger Mårten Bergman, sektionschef på Svenska Kraftnät.

Enligt Bergman visar myndighetens analys att de fyra alternativ som utvärderats för Sverige skulle ge lägre samhällsekonomisk effektivitet än dagens system.

– Resultaten visar att det inte ger en ökad nytta att ändra dagens elområden men det är tydligt att resultaten har påverkats av metoden som använts för översynen, säger han.

Dåliga nyheter för SE4

Svenska Kraftnät föreslår att regeringen tills vidare behåller dagens elområdesindelning.

Ett tungt besked för södra Sverige, som kommer fortsätta att påverkas av de stora prisskillnaderna på el.

I synnerhet har det södra elområdet SE4 tampats med höga elpriser de senaste åren. Detta eftersom det finns ett underskott på produktion i området, samtidigt som det saknas kapacitet att föra över tillräckliga mängder el från norr till söder.

”Överväger behovet av en ny analys”

Svenska Kraftnät säger nej till EU:s förslag, men vidhåller att det behövs en ny elområdesindelning som tar hänsyn till kommande förändringar i elsystemet.

– Svenska kraftnät överväger därför behovet av en ny analys som utgår från svenska förhållanden, där man tar in förutsättningar som inte fanns med i den EU-gemensamma, säger Mårten Bergman.

Här är förslagen som nobbades

Här är förslagen på alternativa elområdesindelningar i Sverige:

- Förslag 8 och 9. Konfiguration 8 och 9 har tre elområden. Enkelt förklarat innebär de ungefär att dagens elområde 1 och 2 slås ihop och dagens elområde 3 och 4 slås ihop. Sedan skapas ett nytt elområde i östra Svealand. Skillnaden mellan konfiguration 8 och 9 är storleken på elområde östra Svealand. Vissa skillnader i gränsdragning finns också.

- Förslag 10 och 11. Konfiguration 10 och 11 har fyra elområden. Enkelt förklarat innebär de ungefär att dagens elområde 3 och 4 slås ihop till ett, dagens elområde 1 och 2 blir kvar, och så skapas ett nytt elområde i östra Svealand. Skillnaden mellan konfiguration 10 och 11 är storleken på elområde östra Svealand. Vissa skillnader i gränsdragning finns också.

- Inte lönsamt. Svenska kraftnät bedömer att konfiguration 8 skulle medföra en minskad samhällsekonomisk nytta om ca 7 miljoner Euro per år. Konfiguration 9 skulle minska nyttan med ca 34,8 årligen, konfiguration 10 med ca 2,2 miljoner euro och konfiguration 11 med 15,9 miljoner årligen.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen