Turkiet ber om hjälp – Sverige svarar

2023 02 06

Sverige är redo att koordinera insatser efter nattens jordbävning i Turkiet och Syrien.

Det meddelar utrikesminister Tobias Billström (M) på sociala medier.

– Jag beklagar djupt de fruktansvärda konsekvenserna av jordbävningen i Turkiet och Syrien med stora förluster av människoliv, framhåller han på Twitter.

Billström tillägger:

– Eftersom Sverige är ordförandeland för EU 2023 kommer vi att nå ut till Mevlüt Çavuşoğlu (Turkiets utrikesminister, red. anm.) och till Syrien för samordning av EU:s insatser för att hjälpa dessa länder i denna katastrof.

Ulf Kristersson erbjuder hjälp

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttryckte sig kort därefter i liknande termer.

–Jag beklagar förlusterna av människoliv i Turkiet och Syrien efter den stora jordbävningen. Jag har skickat mina djupaste kondoleanser till president Erdoğan, framhåller han på Twitter.

– Våra tankar går till offren och deras nära och kära. Som en partner till Turkiet och som ordförandeland för EU erbjuder vi vår hjälp.

Turkiet ber om hjälp

Efter jordskalvet i natt stiger dödssiffran i de två länderna.

De senaste rapporterna från AP och Reuters vittnar om minst 280 döda och 440 skadade i Turkiet. I Syrien ska 230 dödsfall ha konstaterats och över 600 ha skadats.

Turkiet behöver nu hjälp och Sverige ska redan ha fått en förfrågan från Centret för samordning av katastrofberedskap, ERCC.

– Det har kommit in en förfrågan via ERCC om hjälp med det som heter urban sök och räddning. Mina kollegor jobbar för fullt med att se vad som går att erbjuda, uttrycker Therese Rosenblad på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i ett mejl till Aftonbladet.

– Vi kommer troligtvis att ha mer information längre fram under dagen.

Ukraina vill hjälpa till

Även Ukrainas president Volodymyr Zelensky har uttryckt sitt stöd till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter nattens och morgonens katastrof.

– Vi står med människorna i Turkiet i denna svåra tid. Vi är redo att ge nödvändig hjälp för att övervinna konsekvenserna av katastrofen, framhåller han på Twitter.

Inga svenskar skadade

Många svenskar är på plats i Turkiet och har hört av sig medierna om sina upplevelser.

Det finns dock inga rapporter om att någon svensk skadats eller omkommit i jordbävningen.

– Generalkonsulatet i Istanbul samt närliggande ambassader följer händelseförloppet. Generalkonsulatet i Istanbul står i kontakt med lokala myndigheter och uppdaterar reseinformation löpande på Sweden Abroad, skriver UD enligt Dagens Nyheter.

Tsunamivarning i Italien

Jordbävningar är vanliga i Turkiet, men nattens skalv som mätte 7,8 på richterskalan var ovanligt kraftigt.

Det är till och med den största sedan 1930-talet.

Det är ovanligt med så stora jordbävningar, som den som inträffade i södra Turkiet, på land, säger seismologen Björn Lund till Sveriges Radio Ekot.

Jordskalvet utlöste även en tsunamivarning i Italien där myndigheter uppmanade människor att söka högre mark.

Varningen drogs tillbaka senare under morgonen, enligt The Guardian.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen