Turkiet ber om hjälp – Sverige svarar

2023 02 06

Sverige är redo att koordinera insatser efter nattens jordbävning i Turkiet och Syrien.

Det meddelar utrikesminister Tobias Billström (M) på sociala medier.

– Jag beklagar djupt de fruktansvärda konsekvenserna av jordbävningen i Turkiet och Syrien med stora förluster av människoliv, framhåller han på Twitter.

Billström tillägger:

– Eftersom Sverige är ordförandeland för EU 2023 kommer vi att nå ut till Mevlüt Çavuşoğlu (Turkiets utrikesminister, red. anm.) och till Syrien för samordning av EU:s insatser för att hjälpa dessa länder i denna katastrof.

Ulf Kristersson erbjuder hjälp

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttryckte sig kort därefter i liknande termer.

–Jag beklagar förlusterna av människoliv i Turkiet och Syrien efter den stora jordbävningen. Jag har skickat mina djupaste kondoleanser till president Erdoğan, framhåller han på Twitter.

– Våra tankar går till offren och deras nära och kära. Som en partner till Turkiet och som ordförandeland för EU erbjuder vi vår hjälp.

Turkiet ber om hjälp

Efter jordskalvet i natt stiger dödssiffran i de två länderna.

De senaste rapporterna från AP och Reuters vittnar om minst 280 döda och 440 skadade i Turkiet. I Syrien ska 230 dödsfall ha konstaterats och över 600 ha skadats.

Turkiet behöver nu hjälp och Sverige ska redan ha fått en förfrågan från Centret för samordning av katastrofberedskap, ERCC.

– Det har kommit in en förfrågan via ERCC om hjälp med det som heter urban sök och räddning. Mina kollegor jobbar för fullt med att se vad som går att erbjuda, uttrycker Therese Rosenblad på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i ett mejl till Aftonbladet.

– Vi kommer troligtvis att ha mer information längre fram under dagen.

Ukraina vill hjälpa till

Även Ukrainas president Volodymyr Zelensky har uttryckt sitt stöd till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter nattens och morgonens katastrof.

– Vi står med människorna i Turkiet i denna svåra tid. Vi är redo att ge nödvändig hjälp för att övervinna konsekvenserna av katastrofen, framhåller han på Twitter.

Inga svenskar skadade

Många svenskar är på plats i Turkiet och har hört av sig medierna om sina upplevelser.

Det finns dock inga rapporter om att någon svensk skadats eller omkommit i jordbävningen.

– Generalkonsulatet i Istanbul samt närliggande ambassader följer händelseförloppet. Generalkonsulatet i Istanbul står i kontakt med lokala myndigheter och uppdaterar reseinformation löpande på Sweden Abroad, skriver UD enligt Dagens Nyheter.

Tsunamivarning i Italien

Jordbävningar är vanliga i Turkiet, men nattens skalv som mätte 7,8 på richterskalan var ovanligt kraftigt.

Det är till och med den största sedan 1930-talet.

Det är ovanligt med så stora jordbävningar, som den som inträffade i södra Turkiet, på land, säger seismologen Björn Lund till Sveriges Radio Ekot.

Jordskalvet utlöste även en tsunamivarning i Italien där myndigheter uppmanade människor att söka högre mark.

Varningen drogs tillbaka senare under morgonen, enligt The Guardian.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen