Turkiet ber om hjälp – Sverige svarar

2023 02 06

Sverige är redo att koordinera insatser efter nattens jordbävning i Turkiet och Syrien.

Det meddelar utrikesminister Tobias Billström (M) på sociala medier.

– Jag beklagar djupt de fruktansvärda konsekvenserna av jordbävningen i Turkiet och Syrien med stora förluster av människoliv, framhåller han på Twitter.

Billström tillägger:

– Eftersom Sverige är ordförandeland för EU 2023 kommer vi att nå ut till Mevlüt Çavuşoğlu (Turkiets utrikesminister, red. anm.) och till Syrien för samordning av EU:s insatser för att hjälpa dessa länder i denna katastrof.

Ulf Kristersson erbjuder hjälp

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttryckte sig kort därefter i liknande termer.

–Jag beklagar förlusterna av människoliv i Turkiet och Syrien efter den stora jordbävningen. Jag har skickat mina djupaste kondoleanser till president Erdoğan, framhåller han på Twitter.

– Våra tankar går till offren och deras nära och kära. Som en partner till Turkiet och som ordförandeland för EU erbjuder vi vår hjälp.

Turkiet ber om hjälp

Efter jordskalvet i natt stiger dödssiffran i de två länderna.

De senaste rapporterna från AP och Reuters vittnar om minst 280 döda och 440 skadade i Turkiet. I Syrien ska 230 dödsfall ha konstaterats och över 600 ha skadats.

Turkiet behöver nu hjälp och Sverige ska redan ha fått en förfrågan från Centret för samordning av katastrofberedskap, ERCC.

– Det har kommit in en förfrågan via ERCC om hjälp med det som heter urban sök och räddning. Mina kollegor jobbar för fullt med att se vad som går att erbjuda, uttrycker Therese Rosenblad på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i ett mejl till Aftonbladet.

– Vi kommer troligtvis att ha mer information längre fram under dagen.

Ukraina vill hjälpa till

Även Ukrainas president Volodymyr Zelensky har uttryckt sitt stöd till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter nattens och morgonens katastrof.

– Vi står med människorna i Turkiet i denna svåra tid. Vi är redo att ge nödvändig hjälp för att övervinna konsekvenserna av katastrofen, framhåller han på Twitter.

Inga svenskar skadade

Många svenskar är på plats i Turkiet och har hört av sig medierna om sina upplevelser.

Det finns dock inga rapporter om att någon svensk skadats eller omkommit i jordbävningen.

– Generalkonsulatet i Istanbul samt närliggande ambassader följer händelseförloppet. Generalkonsulatet i Istanbul står i kontakt med lokala myndigheter och uppdaterar reseinformation löpande på Sweden Abroad, skriver UD enligt Dagens Nyheter.

Tsunamivarning i Italien

Jordbävningar är vanliga i Turkiet, men nattens skalv som mätte 7,8 på richterskalan var ovanligt kraftigt.

Det är till och med den största sedan 1930-talet.

– Det är ovanligt med så stora jordbävningar, som den som inträffade i södra Turkiet, på land, säger seismologen Björn Lund till Sveriges Radio Ekot.

Jordskalvet utlöste även en tsunamivarning i Italien där myndigheter uppmanade människor att söka högre mark.

Varningen drogs tillbaka senare under morgonen, enligt The Guardian.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen