Turkiet ber om hjälp – Sverige svarar

2023 02 06

Sverige är redo att koordinera insatser efter nattens jordbävning i Turkiet och Syrien.

Det meddelar utrikesminister Tobias Billström (M) på sociala medier.

– Jag beklagar djupt de fruktansvärda konsekvenserna av jordbävningen i Turkiet och Syrien med stora förluster av människoliv, framhåller han på Twitter.

Billström tillägger:

– Eftersom Sverige är ordförandeland för EU 2023 kommer vi att nå ut till Mevlüt Çavuşoğlu (Turkiets utrikesminister, red. anm.) och till Syrien för samordning av EU:s insatser för att hjälpa dessa länder i denna katastrof.

Ulf Kristersson erbjuder hjälp

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttryckte sig kort därefter i liknande termer.

–Jag beklagar förlusterna av människoliv i Turkiet och Syrien efter den stora jordbävningen. Jag har skickat mina djupaste kondoleanser till president Erdoğan, framhåller han på Twitter.

– Våra tankar går till offren och deras nära och kära. Som en partner till Turkiet och som ordförandeland för EU erbjuder vi vår hjälp.

Turkiet ber om hjälp

Efter jordskalvet i natt stiger dödssiffran i de två länderna.

De senaste rapporterna från AP och Reuters vittnar om minst 280 döda och 440 skadade i Turkiet. I Syrien ska 230 dödsfall ha konstaterats och över 600 ha skadats.

Turkiet behöver nu hjälp och Sverige ska redan ha fått en förfrågan från Centret för samordning av katastrofberedskap, ERCC.

– Det har kommit in en förfrågan via ERCC om hjälp med det som heter urban sök och räddning. Mina kollegor jobbar för fullt med att se vad som går att erbjuda, uttrycker Therese Rosenblad på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i ett mejl till Aftonbladet.

– Vi kommer troligtvis att ha mer information längre fram under dagen.

Ukraina vill hjälpa till

Även Ukrainas president Volodymyr Zelensky har uttryckt sitt stöd till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter nattens och morgonens katastrof.

– Vi står med människorna i Turkiet i denna svåra tid. Vi är redo att ge nödvändig hjälp för att övervinna konsekvenserna av katastrofen, framhåller han på Twitter.

Inga svenskar skadade

Många svenskar är på plats i Turkiet och har hört av sig medierna om sina upplevelser.

Det finns dock inga rapporter om att någon svensk skadats eller omkommit i jordbävningen.

– Generalkonsulatet i Istanbul samt närliggande ambassader följer händelseförloppet. Generalkonsulatet i Istanbul står i kontakt med lokala myndigheter och uppdaterar reseinformation löpande på Sweden Abroad, skriver UD enligt Dagens Nyheter.

Tsunamivarning i Italien

Jordbävningar är vanliga i Turkiet, men nattens skalv som mätte 7,8 på richterskalan var ovanligt kraftigt.

Det är till och med den största sedan 1930-talet.

– Det är ovanligt med så stora jordbävningar, som den som inträffade i södra Turkiet, på land, säger seismologen Björn Lund till Sveriges Radio Ekot.

Jordskalvet utlöste även en tsunamivarning i Italien där myndigheter uppmanade människor att söka högre mark.

Varningen drogs tillbaka senare under morgonen, enligt The Guardian.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen