JUST NU: Turkiet fortfarande inte nöjda med Sverige

2022 08 11

Det var glädje och lättnad i regeringen när Sverige till slut, tillsammans med Finland, undertecknade ett avtal med Turkiet som skulle möjliggöra de nordiska ländernas medlemskap i Nato.

Turkiet har sedan dess förväntat sig att 73 personer, som de anser vara terrorister, ska utlämnas till landet.

Utvisar en person

Idag meddelade den svenska regeringen att en person utvisas från Sverige och tvingas resa tillbaka till Turkiet.

Det rör sig om en man i 35-årsåldern som fanns på Turkiets lista på namn man hade försett Sverige.

– Det här är ett vanligt rutinärende, framhäver justitieminister Morgan Johansson (S) i en kommentar till Dagens Nyheter.

Turkiet inte nöjda

Men trots dagens besked är inte Turkiet nöjda med Sverige.

Den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu menar att den turkiska regeringen fortfarande inte har sett några konkreta åtgärder från varken Sverige eller Finland gällande deras krav på utlämningar av terrorister, rapporterar turkiska Daily Sabah.

“Inte uppfyllt sina löften”

På en presskonferens förklarar Çavuşoğlu att de nordiska länderna ännu inte uppfyllt sina löften.

– De (Sverige och Finland, red. anm.) har föreslagit att hålla ett möte i augusti och vi kommer förhoppningsvis att hålla vårt första möte den 26 augusti, säger ministern.

Enligt den turkiska tidningen förväntas man då också diskutera övriga delar av avtalet, det vill säga upphävande av vapenexportrestriktioner till Turkiet och en hårdare linje mot PKK.

UD bekräftar möte i närtid

Ett sådant möte som Çavuşoğlu talar om bekräftas också av Utrikesdepartementet i Sverige.

Man vill dock inte vill avslöja när det kommer att äga rum.

– I överenskommelsen med Finland och Turkiet ingår att vi ska träffas i en mekanism för dialog mellan våra tre länder. Ett första möte för att diskutera uppförandet av denna mekanism planeras i närtid, skriver UD i ett mejl till DN.

Förnekar brott

Dagens utlämning av är den första som sker från Sverige till Turkiet sedan avtalet undertecknades. 

Mannen själv nekar till det brott han dömts för, som handlar om flera fall av missbruk av bank- och kreditkort, enligt SVT.

– Orsaken till att han dömdes tror han själv är att han konverterat från islam till kristendom, att han vägrat göra militärtjänstgöring och att hans mamma är kurd, uppger mannens representanter i ett ombud.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen