JUST NU: Turkiet fortfarande inte nöjda med Sverige

2022 08 11

De långa turerna mellan Turkiet och Sverige ser ut att fortsätta.

Det var glädje och lättnad i regeringen när Sverige till slut, tillsammans med Finland, undertecknade ett avtal med Turkiet som skulle möjliggöra de nordiska ländernas medlemskap i Nato.

Turkiet har sedan dess förväntat sig att 73 personer, som de anser vara terrorister, ska utlämnas till landet.

Utvisar en person

Idag meddelade den svenska regeringen att en person utvisas från Sverige och tvingas resa tillbaka till Turkiet.

Det rör sig om en man i 35-årsåldern som fanns på Turkiets lista på namn man hade försett Sverige.

– Det här är ett vanligt rutinärende, framhäver justitieminister Morgan Johansson (S) i en kommentar till Dagens Nyheter.

Turkiet inte nöjda

Men trots dagens besked är inte Turkiet nöjda med Sverige.

Den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu menar att den turkiska regeringen fortfarande inte har sett några konkreta åtgärder från varken Sverige eller Finland gällande deras krav på utlämningar av terrorister, rapporterar turkiska Daily Sabah.

“Inte uppfyllt sina löften”

På en presskonferens förklarar Çavuşoğlu att de nordiska länderna ännu inte uppfyllt sina löften.

– De (Sverige och Finland, red. anm.) har föreslagit att hålla ett möte i augusti och vi kommer förhoppningsvis att hålla vårt första möte den 26 augusti, säger ministern.

Enligt den turkiska tidningen förväntas man då också diskutera övriga delar av avtalet, det vill säga upphävande av vapenexportrestriktioner till Turkiet och en hårdare linje mot PKK.

UD bekräftar möte i närtid

Ett sådant möte som Çavuşoğlu talar om bekräftas också av Utrikesdepartementet i Sverige.

Man vill dock inte vill avslöja när det kommer att äga rum.

– I överenskommelsen med Finland och Turkiet ingår att vi ska träffas i en mekanism för dialog mellan våra tre länder. Ett första möte för att diskutera uppförandet av denna mekanism planeras i närtid, skriver UD i ett mejl till DN.

Förnekar brott

Dagens utlämning av är den första som sker från Sverige till Turkiet sedan avtalet undertecknades. 

Mannen själv nekar till det brott han dömts för, som handlar om flera fall av missbruk av bank- och kreditkort, enligt SVT.

– Orsaken till att han dömdes tror han själv är att han konverterat från islam till kristendom, att han vägrat göra militärtjänstgöring och att hans mamma är kurd, uppger mannens representanter i ett ombud.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen