JUST NU: Turkiet fortfarande inte nöjda med Sverige

2022 08 11

De långa turerna mellan Turkiet och Sverige ser ut att fortsätta.

Det var glädje och lättnad i regeringen när Sverige till slut, tillsammans med Finland, undertecknade ett avtal med Turkiet som skulle möjliggöra de nordiska ländernas medlemskap i Nato.

Turkiet har sedan dess förväntat sig att 73 personer, som de anser vara terrorister, ska utlämnas till landet.

Utvisar en person

Idag meddelade den svenska regeringen att en person utvisas från Sverige och tvingas resa tillbaka till Turkiet.

Det rör sig om en man i 35-årsåldern som fanns på Turkiets lista på namn man hade försett Sverige.

– Det här är ett vanligt rutinärende, framhäver justitieminister Morgan Johansson (S) i en kommentar till Dagens Nyheter.

Turkiet inte nöjda

Men trots dagens besked är inte Turkiet nöjda med Sverige.

Den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu menar att den turkiska regeringen fortfarande inte har sett några konkreta åtgärder från varken Sverige eller Finland gällande deras krav på utlämningar av terrorister, rapporterar turkiska Daily Sabah.

“Inte uppfyllt sina löften”

På en presskonferens förklarar Çavuşoğlu att de nordiska länderna ännu inte uppfyllt sina löften.

– De (Sverige och Finland, red. anm.) har föreslagit att hålla ett möte i augusti och vi kommer förhoppningsvis att hålla vårt första möte den 26 augusti, säger ministern.

Enligt den turkiska tidningen förväntas man då också diskutera övriga delar av avtalet, det vill säga upphävande av vapenexportrestriktioner till Turkiet och en hårdare linje mot PKK.

UD bekräftar möte i närtid

Ett sådant möte som Çavuşoğlu talar om bekräftas också av Utrikesdepartementet i Sverige.

Man vill dock inte vill avslöja när det kommer att äga rum.

– I överenskommelsen med Finland och Turkiet ingår att vi ska träffas i en mekanism för dialog mellan våra tre länder. Ett första möte för att diskutera uppförandet av denna mekanism planeras i närtid, skriver UD i ett mejl till DN.

Förnekar brott

Dagens utlämning av är den första som sker från Sverige till Turkiet sedan avtalet undertecknades.

Mannen själv nekar till det brott han dömts för, som handlar om flera fall av missbruk av bank- och kreditkort, enligt SVT.

– Orsaken till att han dömdes tror han själv är att han konverterat från islam till kristendom, att han vägrat göra militärtjänstgöring och att hans mamma är kurd, uppger mannens representanter i ett ombud.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen