JUST NU: Turkiet jagar svenskt “spöke” – död sedan sju år

2022 05 19

Avliden svensk-kurdisk man pekas ut som terrorist i Turkiet.

Den turkiska tv-kanalen A Haber har pekat ut en lista med eftersökta namn på personer i Sverige som de anser vara terrorister.

Ett av namnen är Sirac Kekuyon, som pekas ut som boende i Sverige och medlem i PKK, en organisation som är terrorstämplad av just Turkiet.

Dog 2015

Det stora problemet är att Sirac Kekuyon inte är vid liv. Han dog 7 januari 2015 vid 70 års ålder, avslöjar Expressen.

– Pappa var aldrig med i PKK. Han var fristående, säger den utpekade terroristens son Rehber Bilgin, till tidningen.

Flydde till Sverige

Sirac Kekuyon var enligt sonen dock väldigt engagerad i kampen för ett självständigt Kurdistan. Bland annat grundade han Kurdistans demokratiska parti på 1960-talet, för vilket han hamnade i fängelse.

Mannen jobbade som läkare i Turkiets militär men kastades ut med anledning av sina politiska sympatier. 1987 flydde han till Sverige efter misstankar om att den turkiska säkerhetstjänsten ville döda honom.

“Signal till oss barn”

Sonen tror dock inte att Turkiet har missat att Sirac Kekuyon har avlidit. Familjen var i Turkiet efter pappans död för att behandla hans arv.

– Jag tror att de vet att han är död. Att han är med på listan är mer som en signal till oss barn att vi också är under uppsikt, säger Rehber Bilgin till Expressen.

Turkiets krav på Sverige

Turkiet har sagt blankt nej till att släppa in Sverige som medlem i Nato. En av anledningarna är att landet anklagar Sverige för att ge en fristad till medlemmar i just PKK.

För att godkänna ett svenskt medlemskap i militäralliansen har Turkiet framför ett krav om att Sverige måste utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK, hävdar Reuters som hänvisar till turkiska medier.

Statsministern hoppfull

Frågan om Turkiets blockad av Sveriges ansökan togs upp idag igen under statsminister Magdalena Anderssons (S) besök hos Joe Biden i Washington, USA.

– Både jag och [Finlands] president Niinistö beskrev att vi har en dialog med Turkiet och att den fortsätter under helgen. Vi försöker klara ut alla frågetecken som kan finnas, säger hon enligt Dagens Nyheter.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen