JUST NU: Turkiet jagar svenskt “spöke” – död sedan sju år

2022 05 19

Avliden svensk-kurdisk man pekas ut som terrorist i Turkiet.

Den turkiska tv-kanalen A Haber har pekat ut en lista med eftersökta namn på personer i Sverige som de anser vara terrorister. 

Ett av namnen är Sirac Kekuyon, som pekas ut som boende i Sverige och  medlem i PKK, en organisation som är terrorstämplad av just Turkiet.

Dog 2015

Det stora problemet är att Sirac Kekuyon inte är vid liv. Han dog 7 januari 2015 vid 70 års ålder, avslöjar Expressen.

– Pappa var aldrig med i PKK. Han var fristående, säger den utpekade terroristens son Rehber Bilgin, till tidningen.

Flydde till Sverige

Sirac Kekuyon var enligt sonen dock väldigt engagerad i kampen för ett självständigt Kurdistan. Bland annat grundade han Kurdistans demokratiska parti på 1960-talet, för vilket han hamnade i fängelse.

Mannen jobbade som läkare i Turkiets militär men kastades ut med anledning av sina politiska sympatier. 1987 flydde han till Sverige efter misstankar om att den turkiska säkerhetstjänsten ville döda honom.

“Signal till oss barn”

Sonen tror dock inte att Turkiet har missat att Sirac Kekuyon har avlidit. Familjen var i Turkiet efter pappans död för att behandla hans arv.

– Jag tror att de vet att han är död. Att han är med på listan är mer som en signal till oss barn att vi också är under uppsikt, säger Rehber Bilgin till Expressen.

Turkiets krav på Sverige

Turkiet har sagt blankt nej till att släppa in Sverige som medlem i Nato. En av anledningarna är att landet anklagar Sverige för att ge en fristad till medlemmar i just PKK. 

För att godkänna ett svenskt medlemskap i militäralliansen har Turkiet framför ett krav om att Sverige måste utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK, hävdar Reuters som hänvisar till turkiska medier.

Statsministern hoppfull

Frågan om Turkiets blockad av Sveriges ansökan togs upp idag igen under statsminister Magdalena Anderssons (S) besök hos Joe Biden i Washington, USA.

– Både jag och [Finlands] president Niinistö beskrev att vi har en dialog med Turkiet och att den fortsätter under helgen. Vi försöker klara ut alla frågetecken som kan finnas, säger hon enligt Dagens Nyheter. 

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen


Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen


24mars26

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

–  Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen