JUST NU: Turkiet jagar svenskt “spöke” – död sedan sju år

2022 05 19

Avliden svensk-kurdisk man pekas ut som terrorist i Turkiet.

Den turkiska tv-kanalen A Haber har pekat ut en lista med eftersökta namn på personer i Sverige som de anser vara terrorister.

Ett av namnen är Sirac Kekuyon, som pekas ut som boende i Sverige och medlem i PKK, en organisation som är terrorstämplad av just Turkiet.

Dog 2015

Det stora problemet är att Sirac Kekuyon inte är vid liv. Han dog 7 januari 2015 vid 70 års ålder, avslöjar Expressen.

– Pappa var aldrig med i PKK. Han var fristående, säger den utpekade terroristens son Rehber Bilgin, till tidningen.

Flydde till Sverige

Sirac Kekuyon var enligt sonen dock väldigt engagerad i kampen för ett självständigt Kurdistan. Bland annat grundade han Kurdistans demokratiska parti på 1960-talet, för vilket han hamnade i fängelse.

Mannen jobbade som läkare i Turkiets militär men kastades ut med anledning av sina politiska sympatier. 1987 flydde han till Sverige efter misstankar om att den turkiska säkerhetstjänsten ville döda honom.

“Signal till oss barn”

Sonen tror dock inte att Turkiet har missat att Sirac Kekuyon har avlidit. Familjen var i Turkiet efter pappans död för att behandla hans arv.

– Jag tror att de vet att han är död. Att han är med på listan är mer som en signal till oss barn att vi också är under uppsikt, säger Rehber Bilgin till Expressen.

Turkiets krav på Sverige

Turkiet har sagt blankt nej till att släppa in Sverige som medlem i Nato. En av anledningarna är att landet anklagar Sverige för att ge en fristad till medlemmar i just PKK.

För att godkänna ett svenskt medlemskap i militäralliansen har Turkiet framför ett krav om att Sverige måste utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK, hävdar Reuters som hänvisar till turkiska medier.

Statsministern hoppfull

Frågan om Turkiets blockad av Sveriges ansökan togs upp idag igen under statsminister Magdalena Anderssons (S) besök hos Joe Biden i Washington, USA.

– Både jag och [Finlands] president Niinistö beskrev att vi har en dialog med Turkiet och att den fortsätter under helgen. Vi försöker klara ut alla frågetecken som kan finnas, säger hon enligt Dagens Nyheter.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen