JUST NU: Turkiet jagar svenskt “spöke” – död sedan sju år

2022 05 19

Avliden svensk-kurdisk man pekas ut som terrorist i Turkiet.

Den turkiska tv-kanalen A Haber har pekat ut en lista med eftersökta namn på personer i Sverige som de anser vara terrorister.

Ett av namnen är Sirac Kekuyon, som pekas ut som boende i Sverige och medlem i PKK, en organisation som är terrorstämplad av just Turkiet.

Dog 2015

Det stora problemet är att Sirac Kekuyon inte är vid liv. Han dog 7 januari 2015 vid 70 års ålder, avslöjar Expressen.

– Pappa var aldrig med i PKK. Han var fristående, säger den utpekade terroristens son Rehber Bilgin, till tidningen.

Flydde till Sverige

Sirac Kekuyon var enligt sonen dock väldigt engagerad i kampen för ett självständigt Kurdistan. Bland annat grundade han Kurdistans demokratiska parti på 1960-talet, för vilket han hamnade i fängelse.

Mannen jobbade som läkare i Turkiets militär men kastades ut med anledning av sina politiska sympatier. 1987 flydde han till Sverige efter misstankar om att den turkiska säkerhetstjänsten ville döda honom.

“Signal till oss barn”

Sonen tror dock inte att Turkiet har missat att Sirac Kekuyon har avlidit. Familjen var i Turkiet efter pappans död för att behandla hans arv.

– Jag tror att de vet att han är död. Att han är med på listan är mer som en signal till oss barn att vi också är under uppsikt, säger Rehber Bilgin till Expressen.

Turkiets krav på Sverige

Turkiet har sagt blankt nej till att släppa in Sverige som medlem i Nato. En av anledningarna är att landet anklagar Sverige för att ge en fristad till medlemmar i just PKK.

För att godkänna ett svenskt medlemskap i militäralliansen har Turkiet framför ett krav om att Sverige måste utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK, hävdar Reuters som hänvisar till turkiska medier.

Statsministern hoppfull

Frågan om Turkiets blockad av Sveriges ansökan togs upp idag igen under statsminister Magdalena Anderssons (S) besök hos Joe Biden i Washington, USA.

– Både jag och [Finlands] president Niinistö beskrev att vi har en dialog med Turkiet och att den fortsätter under helgen. Vi försöker klara ut alla frågetecken som kan finnas, säger hon enligt Dagens Nyheter.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen