JUST NU: Turkiet presenterar officiell kravlista på Sverige – fem punkter

2022 05 24

Turkiets regering har presenterat fem krav som ska uppfyllas innan de godkänner ett svenskt Natomedlemskap.

På den turkiska regeringens hemsida har landet på morgonen publicerat en officiell kravlista. Sverige måste gå med på samtliga innan Turkiet kommer att godkänna en svensk ansökan.

Några motsvarande krav på Finland uttrycks inte i den senaste kommunikén från Turkiet.

Konkreta åtgärder

Turkiet förväntar sig konkreta åtgärder från Sverige och hänvisar till Natos kollektiva säkerhetsprincip.

– I enlighet med Natos kollektiva säkerhetsprincip förväntar sig Turkiet konkreta försäkringar från Sverige, som stöder terrororganisationer, framhäver Turkiets regering i ett pressmeddelande.

Fleråriga krav

I pressmeddelandet framhåller man att en del av kraven ställdes på Sverige för flera år sedan.

– (...) Turkiet har krävt utlämning av PKK/PYD- och FETO-terrorister från Sverige sedan 2017 men ännu inte fått något positivt svar, meddelar landets regering.

“Sverige måste välja”

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan höll igår kväll en pressträff i Ankara där han upprepade kraven på att Sverige och Finland måste välja mellan Nato och terrorister.

– De som ger alla former av stöd till terroristorganisationer som utgör ett hot mot Turkiet och skyddar terroristerna, måste först ge upp sin arroganta attityd. När vi ser den här förändringen kommer vi att göra vårt, meddelade Erdoğan.

Här är Turkiets fem krav

Här är de fem krav på Sverige som Turkiet har publicerat på sin hemsida:

Sverige ska “sluta stödja” terrorstämplade PKK och kurdiska guerillan YPG på politisk nivå.
Sverige ska “sluta finansiera terrorism”. Turkiet hänvisar till ett påstått bidrag till YPG på 376 miljoner dollar som enligt Turkiet fallit i händerna på PKK, vilket landet menar hotar deras säkerhet.
Sveriges “väpnade stöd” till YPG/PKK måste upphöra.
Sverige måste häva vapenembargot mot Turkiet för att landet ska kunna säkra sin gräns till Syrien. Igår hotade Erdoğan med att invadera Syrien för detta ändamål.
Sverige måste ge garantier för säkerheten i Turkiet genom ett globalt samarbete mot terrorism.

Ann Linde om kraven

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är hittills fåordig om Turkiets kravlista.

– Det pågår en rad diplomatiska ansträngningar. Vi avstår från att kommentera detta ytterligare, säger hon till Aftonbladet.

Starkt stöd

Bland övriga Nato-länder är stödet för ett svenskt medlemskap fortsatt starkt. Senast i raden att godkänna Sveriges ansökan är Estland.

– Vi har godkänt Sveriges och Finlands ansökningar om att gå med i Nato, meddelar landets premiärminister Kaja Kallas på Twitter.

Foto: Recep Tayyip Erdoğan

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen