JUST NU: Turkiet presenterar officiell kravlista på Sverige – fem punkter

2022 05 24

Turkiets regering har presenterat fem krav som ska uppfyllas innan de godkänner ett svenskt Natomedlemskap.

På den turkiska regeringens hemsida har landet på morgonen publicerat en officiell kravlista. Sverige måste gå med på samtliga innan Turkiet kommer att godkänna en svensk ansökan.

Några motsvarande krav på Finland uttrycks inte i den senaste kommunikén från Turkiet.

Konkreta åtgärder

Turkiet förväntar sig konkreta åtgärder från Sverige och hänvisar till Natos kollektiva säkerhetsprincip.

– I enlighet med Natos kollektiva säkerhetsprincip förväntar sig Turkiet konkreta försäkringar från Sverige, som stöder terrororganisationer, framhäver Turkiets regering i ett pressmeddelande.

Fleråriga krav

I pressmeddelandet framhåller man att en del av kraven ställdes på Sverige för flera år sedan.

– (...) Turkiet har krävt utlämning av PKK/PYD- och FETO-terrorister från Sverige sedan 2017 men ännu inte fått något positivt svar, meddelar landets regering.

“Sverige måste välja”

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan höll igår kväll en pressträff i Ankara där han upprepade kraven på att Sverige och Finland måste välja mellan Nato och terrorister.

– De som ger alla former av stöd till terroristorganisationer som utgör ett hot mot Turkiet och skyddar terroristerna, måste först ge upp sin arroganta attityd. När vi ser den här förändringen kommer vi att göra vårt, meddelade Erdoğan.

Här är Turkiets fem krav

Här är de fem krav på Sverige som Turkiet har publicerat på sin hemsida:

  • Sverige ska “sluta stödja” terrorstämplade PKK och kurdiska guerillan YPG på politisk nivå. 
  • Sverige ska “sluta finansiera terrorism”. Turkiet hänvisar till ett påstått bidrag till YPG på 376 miljoner dollar som enligt Turkiet fallit i händerna på PKK, vilket landet menar hotar deras säkerhet.
  • Sveriges “väpnade stöd” till YPG/PKK måste upphöra.
  • Sverige måste häva vapenembargot mot Turkiet för att landet ska kunna säkra sin gräns till Syrien. Igår hotade Erdoğan med att invadera Syrien för detta ändamål.
  • Sverige måste ge garantier för säkerheten i Turkiet genom ett globalt samarbete mot terrorism.

Ann Linde om kraven

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är hittills fåordig om Turkiets kravlista.

– Det pågår en rad diplomatiska ansträngningar. Vi avstår från att kommentera detta ytterligare, säger hon till Aftonbladet.

Starkt stöd

Bland övriga Nato-länder är stödet för ett svenskt medlemskap fortsatt starkt. Senast i raden att godkänna Sveriges ansökan är Estland.

– Vi har godkänt Sveriges och Finlands ansökningar om att gå med i Nato, meddelar landets premiärminister Kaja Kallas på Twitter.

Foto: Recep Tayyip Erdoğan

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen