JUST NU: Turkiet presenterar officiell kravlista på Sverige – fem punkter

2022 05 24

Turkiets regering har presenterat fem krav som ska uppfyllas innan de godkänner ett svenskt Natomedlemskap.

På den turkiska regeringens hemsida har landet på morgonen publicerat en officiell kravlista. Sverige måste gå med på samtliga innan Turkiet kommer att godkänna en svensk ansökan.

Några motsvarande krav på Finland uttrycks inte i den senaste kommunikén från Turkiet.

Konkreta åtgärder

Turkiet förväntar sig konkreta åtgärder från Sverige och hänvisar till Natos kollektiva säkerhetsprincip.

– I enlighet med Natos kollektiva säkerhetsprincip förväntar sig Turkiet konkreta försäkringar från Sverige, som stöder terrororganisationer, framhäver Turkiets regering i ett pressmeddelande.

Fleråriga krav

I pressmeddelandet framhåller man att en del av kraven ställdes på Sverige för flera år sedan.

– (...) Turkiet har krävt utlämning av PKK/PYD- och FETO-terrorister från Sverige sedan 2017 men ännu inte fått något positivt svar, meddelar landets regering.

“Sverige måste välja”

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan höll igår kväll en pressträff i Ankara där han upprepade kraven på att Sverige och Finland måste välja mellan Nato och terrorister.

– De som ger alla former av stöd till terroristorganisationer som utgör ett hot mot Turkiet och skyddar terroristerna, måste först ge upp sin arroganta attityd. När vi ser den här förändringen kommer vi att göra vårt, meddelade Erdoğan.

Här är Turkiets fem krav

Här är de fem krav på Sverige som Turkiet har publicerat på sin hemsida:

  • Sverige ska “sluta stödja” terrorstämplade PKK och kurdiska guerillan YPG på politisk nivå. 
  • Sverige ska “sluta finansiera terrorism”. Turkiet hänvisar till ett påstått bidrag till YPG på 376 miljoner dollar som enligt Turkiet fallit i händerna på PKK, vilket landet menar hotar deras säkerhet.
  • Sveriges “väpnade stöd” till YPG/PKK måste upphöra.
  • Sverige måste häva vapenembargot mot Turkiet för att landet ska kunna säkra sin gräns till Syrien. Igår hotade Erdoğan med att invadera Syrien för detta ändamål.
  • Sverige måste ge garantier för säkerheten i Turkiet genom ett globalt samarbete mot terrorism.

Ann Linde om kraven

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är hittills fåordig om Turkiets kravlista.

– Det pågår en rad diplomatiska ansträngningar. Vi avstår från att kommentera detta ytterligare, säger hon till Aftonbladet.

Starkt stöd

Bland övriga Nato-länder är stödet för ett svenskt medlemskap fortsatt starkt. Senast i raden att godkänna Sveriges ansökan är Estland.

– Vi har godkänt Sveriges och Finlands ansökningar om att gå med i Nato, meddelar landets premiärminister Kaja Kallas på Twitter.

Foto: Recep Tayyip Erdoğan

Text: Redaktionen

14 april 26

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

Sverige går miste om en stor vapenaffär.

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.  

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen