JUST NU: Turkiet pressar Putin

2022 03 28

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan uppges ha uppmanat Putin att lägga ned sina vapen.

Uppmaningen har kommit i ett direkt samtal mellan Turkiets ledare Erdogan och den ryska diktatorn, enligt BBC.

Mänskliga villkor

I samtalet rapporteras Erdogan ha pressat Putin om ett krav på vapenvila.

Han ska även ha påtalat att det är nödvändigt för att förbättra de mänskliga villkoren för de civila människor som befinner sig mitt i den humanitära krisen som en följd av det blodiga invasionskriget från Ryssland.

Erdogan uppmanar

– Erdogan har noterat vikten av vapenvila mellan Ryssland och Ukraina, fredsimplementering och förbättringen av humanitära förhållanden i regionerna, meddelar den turkiska presidentadministrationen enligt Reuters.

Lovar stöd
Samtidigt går Turkiet även ut med att man är villig att fortsätta ta en roll som en slags medlare mellan Ryssland och Ukraina.

– President Erdogan har har meddelat att Turkiet kommer att fortsätta ge alla typer av stöd angående processen, framhäver Erdoganadministrationen.

Fortsatt medling
Turkiet har också gjort ytterligare ett uttalande för att nå framgångar i fredsförhandlingarna mellan de stridande länderna.

Erdogan och Putin har nämligen kommit överens om att nästa runda av fredsförhandlingar ska ske i Istanbul.

Inga framgångar hittills

Det är inte första gången som Ryssland och Ukraina möts på turkisk mark. Tidigare i mars träffades ländernas utrikesministrar i Antalya. Då blev det inga framsteg och striderna fortsatte.

– Att ge efter för Rysslands kravlista vore att ge upp, sade Dmytro Kuleba, Ukrainas utrikesminister, efter träffen i Antalya.

Nya förhandlingsvillkor

Samtidigt har Ukrainas president Volodymyr Zelensky öppnat nya dörrar i de strandade förhandlingarna.

I natt meddelade han i en intervju med ryska oberoende journalister att landet är redo att acceptera neutral status som en del av en fredsöverenskommelse med Ryssland.

Ryssockuperade regioner

Även regionerna Donbas och Krim kan komma att komma upp på förhandlingsbordet.

– Problemen rörande Donbas och Krim måste diskuteras och lösas, säger Zelensky enligt CNN.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen