JUST NU: Turkiet pressar Putin

2022 03 28

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan uppges ha uppmanat Putin att lägga ned sina vapen.

Uppmaningen har kommit i ett direkt samtal mellan Turkiets ledare Erdogan och den ryska diktatorn, enligt BBC.

Mänskliga villkor

I samtalet rapporteras Erdogan ha pressat Putin om ett krav på vapenvila.

Han ska även ha påtalat att det är nödvändigt för att förbättra de mänskliga villkoren för de civila människor som befinner sig mitt i den humanitära krisen som en följd av det blodiga invasionskriget från Ryssland.

Erdogan uppmanar

– Erdogan har noterat vikten av vapenvila mellan Ryssland och Ukraina, fredsimplementering och förbättringen av humanitära förhållanden i regionerna, meddelar den turkiska presidentadministrationen enligt Reuters.

Lovar stöd
Samtidigt går Turkiet även ut med att man är villig att fortsätta ta en roll som en slags medlare mellan Ryssland och Ukraina.

– President Erdogan har har meddelat att Turkiet kommer att fortsätta ge alla typer av stöd angående processen, framhäver Erdoganadministrationen.

Fortsatt medling
Turkiet har också gjort ytterligare ett uttalande för att nå framgångar i fredsförhandlingarna mellan de stridande länderna.

Erdogan och Putin har nämligen kommit överens om att nästa runda av fredsförhandlingar ska ske i Istanbul.

Inga framgångar hittills

Det är inte första gången som Ryssland och Ukraina möts på turkisk mark. Tidigare i mars träffades ländernas utrikesministrar i Antalya. Då blev det inga framsteg och striderna fortsatte.

– Att ge efter för Rysslands kravlista vore att ge upp, sade Dmytro Kuleba, Ukrainas utrikesminister, efter träffen i Antalya.

Nya förhandlingsvillkor

Samtidigt har Ukrainas president Volodymyr Zelensky öppnat nya dörrar i de strandade förhandlingarna.

I natt meddelade han i en intervju med ryska oberoende journalister att landet är redo att acceptera neutral status som en del av en fredsöverenskommelse med Ryssland.

Ryssockuperade regioner

Även regionerna Donbas och Krim kan komma att komma upp på förhandlingsbordet.

– Problemen rörande Donbas och Krim måste diskuteras och lösas, säger Zelensky enligt CNN.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen