Tusentals pensionärer riskerar rejäl ekonomisk smäll

2023 03 07

Under 2022 betalades 668 miljoner kronor ut felaktigt i bostadstillägg.

Tillägget fungerar som ett skattefritt bidrag till pensionärer med låg pension som inte klarar av att betala för hela sitt boende.

Men ansökningarna innehåller ofta fler fel än rätt.

Pensionsmyndigheten hittar och åtgärdar många fel, men de senast åren har antalet personer som blivit återbetalningsskyldiga för felaktigt utbetalda bostadstillägg ökat markant, rapporterar DN.

Totalt handlar det om 668 miljoner kronor som betalats ut i felaktiga bostadstillägg. Siffran motsvarar drygt 5,6 procent av de totala utbetalningarna.

Över 13 000 personer kan bli återbetalningsskyldiga, enligt en utredning av Pensionsmyndigheten.

– Det motsvarar en ökning om 32 procent de senaste fem åren, framhåller DN.

Återbetalningskravet gäller i vissa fall hela beloppet som utbetalats, trots att Pensionsmyndigheten inte upptäckt felet till en början.

Kräver ny utredning

Bostadskostnad, familjesituation och totala tillgångar påverkar hur mycket respektive person kan få i bostadstillägg. I snitt får en berättigad pensionär strax under 40 000 kronor per år.

Inspektionen för socialförsäkring, ISF, har tidigare kritiserat Pensionsmyndighetens arbete med bostadstillägget.

– Trots flera satsningar de senaste åren har Pensionsmyndigheten fortsatt stora problem med bostadstillägget i form av långa handläggningstider och en stor mängd oavslutade ärenden. Det drabbar pensionärer med låga inkomster som kan få vänta länge på sina pengar och riskerar att bli återbetalningsskyldiga, framhöll ISF i ett pressmeddelande i juni 2022.

Myndigheten har föreslagit att regeringen ska utreda om det är möjligt att förenkla regelverket så att bostadstillägget blir enklare att hantera.

Trots uppmaningen har ingen utredning inletts.

”Komplex regelverk”

Sabina Masic, enhetschef för bostadstillägg på Pensionsmyndigheten, beskriver ansökningsprocessen som ”komplex”.

– Det är ett komplext regelverk där många uppgifter kan påverka vilken ersättning man är berättigad. Det gäller både när man först lämnar sin ansökan, men också under tiden man får ett bostadstillägg, säger hon till DN.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen