VAL 2022: TV4:s stora valdagsundersökning

2022 09 12

Det rödgröna blocket är större än högersidan.

Det indikerar TV4:s valdagsundersökning, som ger en första indikation om årets valresultat och vem som kommer att styra Sverige de kommande fyra åren.

Magdalena Anderssons regeringsunderlag får 50,6 procent i undersökningen mot Ulf Kristerssons 48,0 procent. 

MP ökar 

Om siffrorna står sig går Miljöpartiet gå mot ett urstarkt valresultat. Partiet ökar kraftigt jämfört med förra årets valresultat –  från 4,4 till 6,0 procent. 

Desto värre ser det ut för Moderaterna. Ulf Kristerssons parti tappar hela 3,8 procentenheter jämfört med valet 2018. M noterar ett stöd på 16,0 procent i TV4:s undersökning.

Ökar mest av alla

Vänstersidan har övertaget enligt mätningen, men den största ökningen finner vi på högersidan. 

Sverigedemokraterna går mot ett rekordval. SD ökar med hela 3,8 procentenheter och får 21,3 procent.  SD ser därmed ut att bli Sveriges näst största parti. 

Hela mätningen

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

TV4:s valdagsundersökning:

🔴Vänsterpartiet                    7,5         (-0,5)
🔴Socialdemokraterna     29,7        (+1,4)
🟢Miljöpartiet                          6,0        (+1,6)
🟢Centern                                  7,4         (-1,2)
🔵Liberalerna                           4,9         (-0,6)
🔵Moderaterna                     16,0        (-3,8)
🔵Kristdemokraterna           5,8        (-0,5)
🔵Sverigedemokraterna   21,3       (+3,8)
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,6         
🔵🔵 M+KD+SD+L             48,0   
      

SVT:s vallokalsundersökning

En kvart efter TV4, klockan 20, släppte SVT sin vallokalsundersökning, Valu.

I likhet med TV4:s valdagsundersökning indikerar mätningen att det rödgröna blocket har en fördel.

Hela mätningen 

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

SVT:s vallokalsundersökning: 

🔴Vänsterpartiet                    7,0         (-1,9)
🔴Socialdemokraterna     29,3        (+1,0)
🟢Miljöpartiet                          5,8        (+1,4)
🟢Centern                                  7,7         (-0,9)
🔵Liberalerna                           4,7         (-0,8)
🔵Moderaterna                     18,8        (-1,0)
🔵Kristdemokraterna           5,2        (-1,1)
🔵Sverigedemokraterna   20,5       (+3,0)
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49,8         
🔵🔵 M+KD+SD+L             49,2          
 

Preliminärt valresultat senare ikväll

Ett preliminärt valresultat presenteras senare ikväll.

När tillräckligt många vallokaler är klara med sin räkning av rösterna gör Valmyndigheten en första preliminär mandatfördelning mellan partierna. Det förväntas ske cirka klockan 23.00, uppger Valmyndigheten. 

Valundersökningarna från det stora tv-instituten, TV4 och SVT, ger dock en första indikation om året valresultat och har historiskt sett haft en hög trovärdighet och hamnat nära valresultatet.  

För övriga val publiceras de första preliminära mandatfördelningarna när de inrapporterade valdistrikten täcker minst 75 procent av antalet röstberättigade.

I vallokalerna räknas först rösterna för riksdagsvalet, sedan valet till kommunfullmäktige, följt av valet till regionfullmäktige.

Kökaos kan försena mandatfördelning

Under dagen har det rapporterats om långa till vallokaler runt om i landet – bland annat bland annat i Uppsala, Kalmar, Södertälje, Stockholm och Göteborg, uppger SVT Nyheter.

Valmyndigheten har därför varnat för att rösträkningen kan försenas.

Orsaken till köbildningen är enligt myndigheten en delvis ny regel som innebär att ställen där valsedlar placeras även ska vara avskärmade och skyddade från insyn. Alla som röstar måste således plocka sina valsedlar bakom avskärmningen.

– Vi uppskattar just nu att det finns risk att det blir lite senare. Vi presenterar en preliminär mandatfördelning när tillräckligt många röster har räknats. Det brukar bli vid 23-tiden, det skulle kunna bli något senare, det vill jag inte spekulera i, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, till Aftonbladet.

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen