VAL 2022: TV4:s stora valdagsundersökning

2022 09 12

Det rödgröna blocket är större än högersidan.

Det indikerar TV4:s valdagsundersökning, som ger en första indikation om årets valresultat och vem som kommer att styra Sverige de kommande fyra åren.

Magdalena Anderssons regeringsunderlag får 50,6 procent i undersökningen mot Ulf Kristerssons 48,0 procent.

MP ökar

Om siffrorna står sig går Miljöpartiet gå mot ett urstarkt valresultat. Partiet ökar kraftigt jämfört med förra årets valresultat – från 4,4 till 6,0 procent.

Desto värre ser det ut för Moderaterna. Ulf Kristerssons parti tappar hela 3,8 procentenheter jämfört med valet 2018. M noterar ett stöd på 16,0 procent i TV4:s undersökning.

Ökar mest av alla

Vänstersidan har övertaget enligt mätningen, men den största ökningen finner vi på högersidan.

Sverigedemokraterna går mot ett rekordval. SD ökar med hela 3,8 procentenheter och får 21,3 procent. SD ser därmed ut att bli Sveriges näst största parti.

Hela mätningen

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

TV4:s valdagsundersökning:

Vänsterpartiet 7,5 (-0,5)

Socialdemokraterna 29,7 (+1,4)

Miljöpartiet 6,0 (+1,6)

Centern 7,4 (-1,2)

Liberalerna 4,9 (-0,6)

Moderaterna 16,0 (-3,8)

Kristdemokraterna 5,8 (-0,5)

Sverigedemokraterna 21,3 (+3,8)

S+V+MP+C 50,6

M+KD+SD+L 48,0

SVT:s vallokalsundersökning

En kvart efter TV4, klockan 20, släppte SVT sin vallokalsundersökning, Valu.

I likhet med TV4:s valdagsundersökning indikerar mätningen att det rödgröna blocket har en fördel.

Hela mätningen

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

SVT:s vallokalsundersökning:

Vänsterpartiet 7,0 (-1,9)

Socialdemokraterna 29,3 (+1,0)

Miljöpartiet 5,8 (+1,4)

Centern 7,7 (-0,9)

Liberalerna 4,7 (-0,8)

Moderaterna 18,8 (-1,0)

Kristdemokraterna 5,2 (-1,1)

Sverigedemokraterna 20,5 (+3,0)

S+V+MP+C 49,8

M+KD+SD+L 49,2

Preliminärt valresultat senare ikväll

Ett preliminärt valresultat presenteras senare ikväll.

När tillräckligt många vallokaler är klara med sin räkning av rösterna gör Valmyndigheten en första preliminär mandatfördelning mellan partierna. Det förväntas ske cirka klockan 23.00, uppger Valmyndigheten.

Valundersökningarna från det stora tv-instituten, TV4 och SVT, ger dock en första indikation om året valresultat och har historiskt sett haft en hög trovärdighet och hamnat nära valresultatet.

För övriga val publiceras de första preliminära mandatfördelningarna när de inrapporterade valdistrikten täcker minst 75 procent av antalet röstberättigade.

I vallokalerna räknas först rösterna för riksdagsvalet, sedan valet till kommunfullmäktige, följt av valet till regionfullmäktige.

Kökaos kan försena mandatfördelning

Under dagen har det rapporterats om långa till vallokaler runt om i landet – bland annat bland annat i Uppsala, Kalmar, Södertälje, Stockholm och Göteborg, uppger SVT Nyheter.

Valmyndigheten har därför varnat för att rösträkningen kan försenas.

Orsaken till köbildningen är enligt myndigheten en delvis ny regel som innebär att ställen där valsedlar placeras även ska vara avskärmade och skyddade från insyn. Alla som röstar måste således plocka sina valsedlar bakom avskärmningen.

– Vi uppskattar just nu att det finns risk att det blir lite senare. Vi presenterar en preliminär mandatfördelning när tillräckligt många röster har räknats. Det brukar bli vid 23-tiden, det skulle kunna bli något senare, det vill jag inte spekulera i, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, till Aftonbladet.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har lurat norra Europa

2026 05 27

Ryssland anklagas för att ha manipulerat flera system.

Uppgifter från Litauen pekar på att Ryssland har byggt upp ett omfattande system för GPS-störningar.

Detta kan påverka stora delar av norra Europa och skapa risker för både flygtrafik och sjöfart, rapporterar RBc Ukraine.

Nära Nato-gränser

Enligt Darius Kuliesius, biträdande chef för den litauiska regleringsmyndigheten för kommunikation, har Ryssland kraftigt ökat sin kapacitet för så kallad GPS-spoofing.

Detta innebär att falska signaler kan skickas långt in över europeiskt luftrum och havsområden.

Det kan lura navigationssystem i allt från flygplan och fartyg till mobilnät.

Han förklarar att antalet antenner i Kaliningrad-regionen, som gränsar till flera Nato-länder, har ökat från tre till 36.

Enligt honom kan signalerna nu nå upp till 450 kilometer in i europeiskt territorium, vilket innebär att även civila system riskerar att påverkas långt från gränsen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Flera länder i riskzonen

De litauiska myndigheterna varnar för att störningarna inte är begränsade till en enskild region.

Istället sträcker sig påverkan över stora delar av norra och östra Europa.

Bland de områden som anges som särskilt utsatta finns Östersjöområdet, Östersjön samt Estland, Lettland, Litauen och stora delar av Polen.

Även delar av Finland och Sverige uppges kunna påverkas.

Myndigheterna rapporterar dessutom störningar i mobila nätverk i områden nära Kaliningrad.

– Sedan invasionen av Ukraina 2022 har europeiska länder ofta anklagat Ryssland för elektronisk störning, men Vladimir Putins regering förnekar detta och skyller i stället på västliga smutskastningskampanjer, skriver Reuters.

Systematiska störningar

Enligt den litauiska analysen har GPS-störningarna gått från enstaka incidenter till en mer organiserad och kontinuerlig verksamhet.

– De sporadiska störningarna började i samband med Natos toppmöte i Vilnius 2023. Nu har de byggt upp infrastrukturen och störningarna har blivit systematiska, permanenta – en oavbruten rysk provokation mot europeisk säkerhet, säger Kuliesius, till Reuters.

Tekniken påverkar inte bara navigationssystem utan även sjöfart och flygtrafik i Östersjön, vilket enligt experter kan innebära ökade risker för felrutter och säkerhetsincidenter.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Hanson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassisk choklad i konkurs

2026 05 27

En populär choklad kan försvinna.

En älskad chokladtillverkare har försatts i konkurs.

Detta kan innebära slutet för en klassisk produkt som även är älskad i Sverige.

Ekonomisk kollaps

Den traditionsrika chokladproducenten Salzburg Schokolade GmbH har försatts i konkurs efter flera år av ekonomiska svårigheter, rapporterar den schweiziska nyhetssajten Watson.

Företaget, som är starkt förknippat med de berömda Mozartkulorna genom varumärket Mirabell, har tidigare försökt räddas genom en saneringsplan – men utan långsiktig framgång.

– Enligt kreditskyddsorganisationen KSV1870 uppgår företagets skulder till cirka 7,7 miljoner euro. Omkring 300 borgenärer påverkas av konkursen, uppger nyhetssajten.

Produktionen har redan stoppats stegvis och de sista 58 anställda har sagts upp.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Mozartkulornas framtid i fara

För många konsumenter är det just Mozartkulorna som gör företaget känt.

I Sverige är de en återkommande favorit vid högtider och gåvor, men nu riskerar den klassiska chokladen att försvinna från butikshyllorna helt.

Den klassiska chokladfabriken i Grödig i södra Salzburg har en lång och betydelsefull historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet.

Där har de berömda Mozartkulorna tillverkats sedan 1890 – nästan ett sekel efter att Wolfgang Amadeus Mozart gick bort.

Misslyckad saneringsplan

Företaget ansökte först om sanering redan 2021 och lyckades då undvika konkurs genom en saneringsplan.

En del av skulderna betalades, men den sista delen uteblev.

– Vi arbetar hårt för att säkerställa att produktionen av Mirabell-produkter kan fortsätta utan avbrott. Efter att noggrant ha granskat våra produktionsalternativ har vi hittat en lösning inom vårt europeiska nätverk som kommer att säkra den framtida produktionen av vårt varumärke Mirabell, uppgav Mondelez ledning i Österrike, till Euronews i fjol.

Planen föll till slut samman när tillgångarnas värde inte räckte till.

Om ingen ny lösning hittas riskerar nu ett av Europas mest kända chokladnamn att försvinna från marknaden.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: C Proust

Text: Redaktionen