VAL 2022: TV4:s stora valdagsundersökning

2022 09 12

Det rödgröna blocket är större än högersidan.

Det indikerar TV4:s valdagsundersökning, som ger en första indikation om årets valresultat och vem som kommer att styra Sverige de kommande fyra åren.

Magdalena Anderssons regeringsunderlag får 50,6 procent i undersökningen mot Ulf Kristerssons 48,0 procent.

MP ökar

Om siffrorna står sig går Miljöpartiet gå mot ett urstarkt valresultat. Partiet ökar kraftigt jämfört med förra årets valresultat – från 4,4 till 6,0 procent.

Desto värre ser det ut för Moderaterna. Ulf Kristerssons parti tappar hela 3,8 procentenheter jämfört med valet 2018. M noterar ett stöd på 16,0 procent i TV4:s undersökning.

Ökar mest av alla

Vänstersidan har övertaget enligt mätningen, men den största ökningen finner vi på högersidan.

Sverigedemokraterna går mot ett rekordval. SD ökar med hela 3,8 procentenheter och får 21,3 procent. SD ser därmed ut att bli Sveriges näst största parti.

Hela mätningen

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

TV4:s valdagsundersökning:

Vänsterpartiet 7,5 (-0,5)

Socialdemokraterna 29,7 (+1,4)

Miljöpartiet 6,0 (+1,6)

Centern 7,4 (-1,2)

Liberalerna 4,9 (-0,6)

Moderaterna 16,0 (-3,8)

Kristdemokraterna 5,8 (-0,5)

Sverigedemokraterna 21,3 (+3,8)

S+V+MP+C 50,6

M+KD+SD+L 48,0

SVT:s vallokalsundersökning

En kvart efter TV4, klockan 20, släppte SVT sin vallokalsundersökning, Valu.

I likhet med TV4:s valdagsundersökning indikerar mätningen att det rödgröna blocket har en fördel.

Hela mätningen

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

SVT:s vallokalsundersökning:

Vänsterpartiet 7,0 (-1,9)

Socialdemokraterna 29,3 (+1,0)

Miljöpartiet 5,8 (+1,4)

Centern 7,7 (-0,9)

Liberalerna 4,7 (-0,8)

Moderaterna 18,8 (-1,0)

Kristdemokraterna 5,2 (-1,1)

Sverigedemokraterna 20,5 (+3,0)

S+V+MP+C 49,8

M+KD+SD+L 49,2

Preliminärt valresultat senare ikväll

Ett preliminärt valresultat presenteras senare ikväll.

När tillräckligt många vallokaler är klara med sin räkning av rösterna gör Valmyndigheten en första preliminär mandatfördelning mellan partierna. Det förväntas ske cirka klockan 23.00, uppger Valmyndigheten.

Valundersökningarna från det stora tv-instituten, TV4 och SVT, ger dock en första indikation om året valresultat och har historiskt sett haft en hög trovärdighet och hamnat nära valresultatet.

För övriga val publiceras de första preliminära mandatfördelningarna när de inrapporterade valdistrikten täcker minst 75 procent av antalet röstberättigade.

I vallokalerna räknas först rösterna för riksdagsvalet, sedan valet till kommunfullmäktige, följt av valet till regionfullmäktige.

Kökaos kan försena mandatfördelning

Under dagen har det rapporterats om långa till vallokaler runt om i landet – bland annat bland annat i Uppsala, Kalmar, Södertälje, Stockholm och Göteborg, uppger SVT Nyheter.

Valmyndigheten har därför varnat för att rösträkningen kan försenas.

Orsaken till köbildningen är enligt myndigheten en delvis ny regel som innebär att ställen där valsedlar placeras även ska vara avskärmade och skyddade från insyn. Alla som röstar måste således plocka sina valsedlar bakom avskärmningen.

– Vi uppskattar just nu att det finns risk att det blir lite senare. Vi presenterar en preliminär mandatfördelning när tillräckligt många röster har räknats. Det brukar bli vid 23-tiden, det skulle kunna bli något senare, det vill jag inte spekulera i, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, till Aftonbladet.

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen