VAL 2022: TV4:s stora valdagsundersökning

2022 09 12

Det rödgröna blocket är större än högersidan.

Det indikerar TV4:s valdagsundersökning, som ger en första indikation om årets valresultat och vem som kommer att styra Sverige de kommande fyra åren.

Magdalena Anderssons regeringsunderlag får 50,6 procent i undersökningen mot Ulf Kristerssons 48,0 procent. 

MP ökar 

Om siffrorna står sig går Miljöpartiet gå mot ett urstarkt valresultat. Partiet ökar kraftigt jämfört med förra årets valresultat –  från 4,4 till 6,0 procent. 

Desto värre ser det ut för Moderaterna. Ulf Kristerssons parti tappar hela 3,8 procentenheter jämfört med valet 2018. M noterar ett stöd på 16,0 procent i TV4:s undersökning.

Ökar mest av alla

Vänstersidan har övertaget enligt mätningen, men den största ökningen finner vi på högersidan. 

Sverigedemokraterna går mot ett rekordval. SD ökar med hela 3,8 procentenheter och får 21,3 procent.  SD ser därmed ut att bli Sveriges näst största parti. 

Hela mätningen

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

TV4:s valdagsundersökning:

🔴Vänsterpartiet                    7,5         (-0,5)
🔴Socialdemokraterna     29,7        (+1,4)
🟢Miljöpartiet                          6,0        (+1,6)
🟢Centern                                  7,4         (-1,2)
🔵Liberalerna                           4,9         (-0,6)
🔵Moderaterna                     16,0        (-3,8)
🔵Kristdemokraterna           5,8        (-0,5)
🔵Sverigedemokraterna   21,3       (+3,8)
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,6         
🔵🔵 M+KD+SD+L             48,0   
      

SVT:s vallokalsundersökning

En kvart efter TV4, klockan 20, släppte SVT sin vallokalsundersökning, Valu.

I likhet med TV4:s valdagsundersökning indikerar mätningen att det rödgröna blocket har en fördel.

Hela mätningen 

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

SVT:s vallokalsundersökning: 

🔴Vänsterpartiet                    7,0         (-1,9)
🔴Socialdemokraterna     29,3        (+1,0)
🟢Miljöpartiet                          5,8        (+1,4)
🟢Centern                                  7,7         (-0,9)
🔵Liberalerna                           4,7         (-0,8)
🔵Moderaterna                     18,8        (-1,0)
🔵Kristdemokraterna           5,2        (-1,1)
🔵Sverigedemokraterna   20,5       (+3,0)
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49,8         
🔵🔵 M+KD+SD+L             49,2          
 

Preliminärt valresultat senare ikväll

Ett preliminärt valresultat presenteras senare ikväll.

När tillräckligt många vallokaler är klara med sin räkning av rösterna gör Valmyndigheten en första preliminär mandatfördelning mellan partierna. Det förväntas ske cirka klockan 23.00, uppger Valmyndigheten. 

Valundersökningarna från det stora tv-instituten, TV4 och SVT, ger dock en första indikation om året valresultat och har historiskt sett haft en hög trovärdighet och hamnat nära valresultatet.  

För övriga val publiceras de första preliminära mandatfördelningarna när de inrapporterade valdistrikten täcker minst 75 procent av antalet röstberättigade.

I vallokalerna räknas först rösterna för riksdagsvalet, sedan valet till kommunfullmäktige, följt av valet till regionfullmäktige.

Kökaos kan försena mandatfördelning

Under dagen har det rapporterats om långa till vallokaler runt om i landet – bland annat bland annat i Uppsala, Kalmar, Södertälje, Stockholm och Göteborg, uppger SVT Nyheter.

Valmyndigheten har därför varnat för att rösträkningen kan försenas.

Orsaken till köbildningen är enligt myndigheten en delvis ny regel som innebär att ställen där valsedlar placeras även ska vara avskärmade och skyddade från insyn. Alla som röstar måste således plocka sina valsedlar bakom avskärmningen.

– Vi uppskattar just nu att det finns risk att det blir lite senare. Vi presenterar en preliminär mandatfördelning när tillräckligt många röster har räknats. Det brukar bli vid 23-tiden, det skulle kunna bli något senare, det vill jag inte spekulera i, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, till Aftonbladet.

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen