MUST: Två aktörer bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige

2023 02 20

Under 2022 har säkerhetshotet mot Sverige ökat.

Det fastslår militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must i sin årsöversikt.

Mustchefen Lena Hallin konstaterar att säkerhetsläget i Sverige är det allvarligaste sedan början av 1980-talet.

Framför allt utgår hotet från öst. Rysslands anfallskrig i Ukraina har starkt påverkat säkerhetsläget i Sveriges närområde och i Europa under det gångna året.

– Vi har sett ett mycket stort ryskt risktagande där insatserna har höjts ytterligare under året. Ryssland har inte uppnått något av sina strategiska mål med kriget, men inget tyder på att den ryska statsledningen gett upp sina långtgående ambitioner. Det finns svårbedömda men reella risker för ytterligare eskalation, säger Lena Hallin.

Enligt Mustchefen är det militära hotet mot Sverige från Ryssland ”påtagligt” – trots ryska motgångarna på slagfältet i Ukraina.

– Vi bedömer att Ryssland kommer att förstärka den militära närvaron i vårt närområde när man bedömer att det är möjligt, säger Lena Hallin enligt SVT Nyheter.

Pekar ut två aktörer

Under 2022 har också underrättelsehotet mot Sverige ökat, inte minst efter Sveriges beslut att söka medlemskap i Nato.

Lena Hallin pekar ut två aktörer: Ryssland och Kina.

Diktaturerna bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

–  Båda länder har förmåga att utföra komplexa operationer i försök att påverka svenska politiska och ekonomiska beslut. Opinionsbildning och beslutsprocesser i Sverige – kärnan i vår demokrati – följs nära. Medvetenheten om detta hot måste öka, understryker Mustchefen.

Flera tillvägagångsätt

Ryssland och Kina använder sig av flera olika metoder för att skada Sverige.

– Ingen skillnad görs mellan civilt och militärt, eller mellan privat och offentligt. Möjligheter att utnyttja luckor i vår organisation, lagstiftning och samverkan undersöks kontinuerligt. Olika typer av inhämtnings- eller påverkansoperationer mot Sverige kan utnyttjas i samtliga konfliktnivåer, rapporterar Must.

Många gånger sker angreppen över myndighetsgränser och myndighetsmandat, vilket försvårar Sveriges beslutsfattande och förmåga att vidta motåtgärder.

– Eftersom hoten riktas mot alla delar av samhället så är det avgörande att Sverige möter dem med en samlad nationell ansats såväl inom statsförvaltning, som det privata näringslivet och samhället i stort. Vaksamheten, säkerhetsskyddsarbetet och robustheten i vårt samhälle måste stärkas, säger Lena Hallin.

Foto: C. Whitehead resp J. Gadd

Text: Redaktionen


17 nov 2025

JUST NU: Elen är för billig – historiskt nödåtgärd i Sverige

2025 11 17

Elen är för billig i delar av Sverige.

Det får konsekvenser.

Låga elpriser i norra delarna av landet i kombination med höga vattenflöden gör att historiska mängder vatten dumpas från kraftverken utan att bli el, rapporterar SR. Aldrig förr har så mycket vatten släppts förbi turbinerna.

Enligt Jens Berggren, energiexpert på Vattenfall, är det en ovanlig situation.

– Dessa enorma vattenmängder vi har i Sverige gör att vi ibland måste spilla vatten, alltså släppa det förbi dammarna utan att de går igenom turbinerna och därmed genererar el.

Aldrig sett liknande

Jens Berggren understryker att åtgärden handlar om en säkerhetsfråga. Den måste prioriteras, även om ett värde går förlorat när vattnet släpps förbi turbinerna.

Men samtidigt som priserna är så låga i norr stiger elpriset i södra delarna av landet. Just nu är priset 3-4 gånger högre i de två sydligaste elprisområdena, enligt SR.

Vattenfalls energiexpert menar att han aldrig varit med om något liknande tidigare under motsvarande tid på året.

– Jag tror inte att det har varit riktigt så här mycket överkapacitet. Samtidigt rinner det till nytt vatten fortfarande, det kommer ytterligare regn och det fylls hela tiden på.

LÄS MER: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Nästa halva landets produktion

I Sverige finns omkring 2 000 vattenkraftverk. Tillsammans står de för ungefär 45 procent av landets totala energiproduktion, enligt siffror från Vattenfall.

–  Det betyder att vi kan lagra vatten i dammarna när efterfrågan är låg och släppa ut vattnet när efterfrågan är större, förklarar Vattenfall på sin hemsida och tillägger:

– Vi kan till exempel spara på vattenkraften de dagar det blåser mer och det produceras mycket vindkraft. På så sätt kan vi hålla en jämn nivå av energiproduktion i landet.

LÄS MER: Årets uppgång utraderad – valuta faller kraftigt

Foto: Tomas Ärlemo/Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


17 nov 2025

Ny hastighetsgräns föreslås på Sveriges motorvägar

2025 11 17

Hastighetsgränserna på Sveriges vägar har återkommande varit uppe för diskussion.

I somras uppmärksammade exempelvis Riksförbundet M Sverige att Trafikverket den senaste tiden sänkt hastigheten på fler platser till jämna steg, framför allt till 40, 60 80 och 100 kilometer i timmen.

Enligt konsumentföreningen har åtgärden vidtagits istället för att “investera i förbättrade vägar”. Organisationen menar att 120-vägarna, de snabbaste i landet, också är några av de säkraste.

– Där finns stora säkerhetsmarginaler och separerade körfält. Man kan förstås inte bygga vägar på det viset i hela landet, men det visar tydligt att den fysiska miljön i trafiken spelar roll, sade Jacob Sidenvall från M Sverige i somras.

Förslag i riksdagen

Nu har diskussionen om hastighetsgränserna i Sverige nått politiken.

Exempelvis kommer riksdagen att behöva ta ställning till ett nytt förslag om höjd hastighetsgräns på motorvägarna.

Detta efter att den moderata riksdagsledamoten Lars Beckman lämnat in en motion i ämnet.

I Sverige finns det på nationella vägar som E4:an där långa sträckor är en maxhastighet på 80 km/timmen. Det är otillfredsställande för den som arbetspendlar mellan två orter dag efter dag, framhåller Lars Beckman i sin motion.

LÄS MER: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Vill se 140 km/h

Enligt ledamoten finns det “ingen anledning att ha en lägre hastighet än nödvändigt”. Enligt förslaget skulle det till och med kunna gälla 140 kilometer i timmen på flera vägar – 20 kilometer mer än den nuvarande högsta hastigheten.

– På andra vägar som mellan Gävle och Uppsala är det en maxhastighet på 120 kilometer i timmen där det skulle kunna vara en högre hastighet då vägen är fyrfilig. I många andra länder är maxhastigheten 130 eller 140 kilometer i timmen där det är möjligt med anledning av vägens beskaffenhet, menar Lars Beckman och avslutar:

– Det vore rimligt att hastigheterna höjs generellt på det statliga vägnätet.

Tidigare har det även föreslagits en sänkt hastighetsgräns på en del av E6 som går genom Göteborg. Det var Centerpartiet som stod bakom förslaget.

LÄS MER: Nordisk bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Foto: Kävlinge kommun

Text: Redaktionen