MUST: Två aktörer bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige

2023 02 20

Under 2022 har säkerhetshotet mot Sverige ökat.

Det fastslår militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must i sin årsöversikt.

Mustchefen Lena Hallin konstaterar att säkerhetsläget i Sverige är det allvarligaste sedan början av 1980-talet.

Framför allt utgår hotet från öst. Rysslands anfallskrig i Ukraina har starkt påverkat säkerhetsläget i Sveriges närområde och i Europa under det gångna året.

– Vi har sett ett mycket stort ryskt risktagande där insatserna har höjts ytterligare under året. Ryssland har inte uppnått något av sina strategiska mål med kriget, men inget tyder på att den ryska statsledningen gett upp sina långtgående ambitioner. Det finns svårbedömda men reella risker för ytterligare eskalation, säger Lena Hallin.

Enligt Mustchefen är det militära hotet mot Sverige från Ryssland ”påtagligt” – trots ryska motgångarna på slagfältet i Ukraina.

– Vi bedömer att Ryssland kommer att förstärka den militära närvaron i vårt närområde när man bedömer att det är möjligt, säger Lena Hallin enligt SVT Nyheter.

Pekar ut två aktörer

Under 2022 har också underrättelsehotet mot Sverige ökat, inte minst efter Sveriges beslut att söka medlemskap i Nato.

Lena Hallin pekar ut två aktörer: Ryssland och Kina.

Diktaturerna bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

– Båda länder har förmåga att utföra komplexa operationer i försök att påverka svenska politiska och ekonomiska beslut. Opinionsbildning och beslutsprocesser i Sverige – kärnan i vår demokrati – följs nära. Medvetenheten om detta hot måste öka, understryker Mustchefen.

Flera tillvägagångsätt

Ryssland och Kina använder sig av flera olika metoder för att skada Sverige.

– Ingen skillnad görs mellan civilt och militärt, eller mellan privat och offentligt. Möjligheter att utnyttja luckor i vår organisation, lagstiftning och samverkan undersöks kontinuerligt. Olika typer av inhämtnings- eller påverkansoperationer mot Sverige kan utnyttjas i samtliga konfliktnivåer, rapporterar Must.

Många gånger sker angreppen över myndighetsgränser och myndighetsmandat, vilket försvårar Sveriges beslutsfattande och förmåga att vidta motåtgärder.

– Eftersom hoten riktas mot alla delar av samhället så är det avgörande att Sverige möter dem med en samlad nationell ansats såväl inom statsförvaltning, som det privata näringslivet och samhället i stort. Vaksamheten, säkerhetsskyddsarbetet och robustheten i vårt samhälle måste stärkas, säger Lena Hallin.

Foto: C. Whitehead resp J. Gadd

Text: Redaktionen

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 04

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Unga från grannland vallfärdar till Sverige – ”20 om dagen”

2026 01 04

Allt fler unga från ett grannland flyttar till Sverige.

Sverige lockar till sig allt fler unga finländare som tar steget till en permanent flytt.

Många söker sig över gränsen på grund av jobb och bättre möjligheter på arbetsmarknaden, rapporterar Svenska Yle.

Söker karriär i Sverige

Flyttlasset från Finland till Sverige ökar – särskilt bland unga vuxna som söker stabila jobb och tryggare arbetsvillkor.

Enligt statistik från Statistikcentralen flyttar i genomsnitt ungefär 20 finländare utomlands varje dag, och många av dem väljer Sverige som destination.

Projektledaren Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet beskriver trenden som tydlig.

– Ungefär 20 finländare flyttar utomlands per dag, varav fyra är svenskspråkiga. Ungefär fjorton av dem kommer tillbaka, varav två är svenskspråkiga. Det betyder att Finland förlorar ungefär sex personer varje dag, säger han till Svenska Yle.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Jobbmöjligheter lockar

För många unga finländare har Sverige visat sig vara ett attraktivt alternativ när arbetsmarknaden hemma är osäker.

22‑åriga Anna Snellman studerade till sjukskötare i Finland, men fick snabbt svar från arbetsgivare i Norrbotten.

– Jag tyckte att det var helt otroligt att jag fick jobb så snabbt.

Anna berättar att det var just säkerheten i anställningen och möjligheten till fast jobb som fick henne att ta steget att flytta över gränsen.

– När jag började studera sa alla att det skulle finnas jobb överallt. Sedan blir man färdig och sitter hemma arbetslös. Hur kan det vara så stor skillnad mellan Sverige och Finland?, säger hon.

Trend med konsekvenser

Trendanalytiker menar att den här typen av flyttmönster kan få långsiktiga konsekvenser för Finland, särskilt i åldersgruppen 25–34 år där utflyttningen är som störst.

Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet säger att det inte bara är arbetslösheten som påverkar.

– Det behövs strategier på längre sikt för att få folk att trivas lokalt.

Enlund säger att i synnerhet svenskspråkiga orter är sårbara om fler flyttar bort.

Att så många unga söker sig bort kan leda till kompetensbrist i viktiga sektorer om inte arbetsmarknaden i Finland utvecklas i takt med ungas ambitioner.

LÄS MER: Plötslig vändning för Thailand – inte hänt på ett decennium

Foto: C Schwarz

Text: Redaktionen