MUST: Två aktörer bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige

2023 02 20

Under 2022 har säkerhetshotet mot Sverige ökat.

Det fastslår militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must i sin årsöversikt.

Mustchefen Lena Hallin konstaterar att säkerhetsläget i Sverige är det allvarligaste sedan början av 1980-talet.

Framför allt utgår hotet från öst. Rysslands anfallskrig i Ukraina har starkt påverkat säkerhetsläget i Sveriges närområde och i Europa under det gångna året.

– Vi har sett ett mycket stort ryskt risktagande där insatserna har höjts ytterligare under året. Ryssland har inte uppnått något av sina strategiska mål med kriget, men inget tyder på att den ryska statsledningen gett upp sina långtgående ambitioner. Det finns svårbedömda men reella risker för ytterligare eskalation, säger Lena Hallin.

Enligt Mustchefen är det militära hotet mot Sverige från Ryssland ”påtagligt” – trots ryska motgångarna på slagfältet i Ukraina.

– Vi bedömer att Ryssland kommer att förstärka den militära närvaron i vårt närområde när man bedömer att det är möjligt, säger Lena Hallin enligt SVT Nyheter.

Pekar ut två aktörer

Under 2022 har också underrättelsehotet mot Sverige ökat, inte minst efter Sveriges beslut att söka medlemskap i Nato.

Lena Hallin pekar ut två aktörer: Ryssland och Kina.

Diktaturerna bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

– Båda länder har förmåga att utföra komplexa operationer i försök att påverka svenska politiska och ekonomiska beslut. Opinionsbildning och beslutsprocesser i Sverige – kärnan i vår demokrati – följs nära. Medvetenheten om detta hot måste öka, understryker Mustchefen.

Flera tillvägagångsätt

Ryssland och Kina använder sig av flera olika metoder för att skada Sverige.

– Ingen skillnad görs mellan civilt och militärt, eller mellan privat och offentligt. Möjligheter att utnyttja luckor i vår organisation, lagstiftning och samverkan undersöks kontinuerligt. Olika typer av inhämtnings- eller påverkansoperationer mot Sverige kan utnyttjas i samtliga konfliktnivåer, rapporterar Must.

Många gånger sker angreppen över myndighetsgränser och myndighetsmandat, vilket försvårar Sveriges beslutsfattande och förmåga att vidta motåtgärder.

– Eftersom hoten riktas mot alla delar av samhället så är det avgörande att Sverige möter dem med en samlad nationell ansats såväl inom statsförvaltning, som det privata näringslivet och samhället i stort. Vaksamheten, säkerhetsskyddsarbetet och robustheten i vårt samhälle måste stärkas, säger Lena Hallin.

Foto: C. Whitehead resp J. Gadd

Text: Redaktionen

Smocka mot bilister – dieseln byts ut på alla svenska mackar

2026 10 03

Dieselbilister får ett nytt bakslag.

För bara en vecka sedan kom beskedet att dieselpriset väntas stiga kraftigt.

Nu kommer ännu en smäll för svenska dieselbilister.

Nu byts dieseln ut

Det är dags för den årliga övergången från sommar- till vinterdiesel på svenska bensinstationer.

Vinterdieseln är anpassad för att klara lägre temperaturer och har andra köldegenskaper än den diesel som säljs under varmare delar av året.

Enligt Viktor Gunnarsson, drivmedelsexpert på branschorganisationen Drivkraft Sverige, är vinterdieseln också lite dyrare att producera.

Detta för att man måste uppfylla goda köldegenskaper hos dieseln vintertid, uppger han för Carup.

Läs också: Evakueringsplan tas fram – oron växer i Norge

Blir ännu dyrare

Det innebär att dieseln kan bli ännu dyrare. För dieselbilister, som redan möter stigande priser vid pumpen, kommer beskedet som ytterligare en kalldusch.

Samtidigt finns det en varning till den som vill lagra diesel hemma eller tankar sällan. Det är viktigt att inte spara sommardiesel och sedan använda den under vintern, eftersom den inte är anpassad för låga temperaturer och kan få sämre köldegenskaper.

Perioden för vinterdiesel skiljer sig åt i landet. I södra och norra Norrland infördes vinterdiesel redan från den 16 september, medan övriga landet går över till vinterkvalitet från den 16 oktober.

Kraftigt dyrare diesel

Nyheten kommer bara dagar efter uppgifter om att dieselpriset väntas stiga kraftigt.

Energiekonomen Claes Hemberg har pekat på utvecklingen på den europeiska dieselmarknaden, där störningar i transporterna och en pressad tillgång på diesel kan bidra till högre priser även i Sverige.

Hemberg bedömer att utvecklingen kan fortsätta att pressa priserna.

– Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver han i en krönika hos Transportnytt.

Sverige har visserligen ett bättre utgångsläge än många andra europeiska länder eftersom norsk olja används i den svenska produktionen av bensin och diesel.

Dessutom påverkas dieselpriset av förändringar i de tillfälliga skattesänkningarna.

En tillfällig skattesänkning som gällt under perioden 1 maj–30 september har nu löpt ut. Regeringen har samtidigt beslutat om ytterligare en tillfällig sänkning som gäller till och med sista november.

– Det uppstår en perfekt storm i slutet av det här året och dieselpriset kan då bli 35 kronor litern, säger Handelsbankens makroekonom Martin Nilsson i EFN:s podcast Dominoeffekten.

Läs också: USA ber Ukraina om hjälp

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland vill ockupera nytt land – större än Ukraina

2026 10 03

Vladimir Putin kommer inte att nöja sig med Ukraina, lyder en oroväckande bedömning.

Fyra och ett halvt år har gått sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av sitt grannland.

Men Ukraina uppges inte räcka för Moskva.

Putin har flera länder på sin lista, larmar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Högst står Kazakstan, ett annat grannland till Ryssland. Dessutom världens nionde största land sett till ytan.

– Det handlar alltså utan tvekan om att återställa Sovjetunionens eller Rysslands inflytande och lyfta det till samma nivå som under Sovjetunionens tidigare inflytande. Det handlar alltså om ockupationen av Kazakstan, säger Zelenskyj på Helsinki Security Forum, där han medverkar på distans, enligt Iltalehti.

– Han har kastat en fullständig skugga över Belarus, men jag är säker på att han vill ha tillbaka allt. Därför berör dessa utmaningar och effekter de baltiska länderna och de länder som han [Putin] delar en gemensam gräns med

Merz: "Ett enormt hot"

Det är inte första gången som Ukraina varnar för att Putin är ute efter att återskapa Sovjetunionen. Redan 2014 efter ockupationen av Krym försökte den ukrainska regeringen larma om Putins övertygelse.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt liknande bedömningar. För mindre än ett år sedan sade han att Putin är ute efter en “fundamental gränsändring i Europa” och att återställa Sovjetunionen.

– Det utgör ett enormt hot, inklusive ett militärt, mot länder som en gång var en del av detta imperium, sade Merz till Deutsche Welle då.

– Putin kommer inte att sluta. Och om Ukraina faller, kommer han inte att sluta.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Uppmanade Putin

Kazakstan har idag en nära men inte okomplicerad relation till Ryssland. Länderna har ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt partnerskap.

Samtidigt har den kazakstanska presidenten Kassym-Jomart Tokayev personligen uppmanat Putin att frysa kriget i Ukraina och sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Ingen vet hur man ska lösa den här situationen eftersom båda sidor har sina egna ståndpunkter. Det är synd, unga människor dör, sade han i ett möte med den ryska ledaren i somras, enligt Euronews.

Andra läser: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen