MUST: Två aktörer bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige
2023 02 20
Under 2022 har säkerhetshotet mot Sverige ökat.
Det fastslår militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must i sin årsöversikt.
Mustchefen Lena Hallin konstaterar att säkerhetsläget i Sverige är det allvarligaste sedan början av 1980-talet.
Framför allt utgår hotet från öst. Rysslands anfallskrig i Ukraina har starkt påverkat säkerhetsläget i Sveriges närområde och i Europa under det gångna året.
– Vi har sett ett mycket stort ryskt risktagande där insatserna har höjts ytterligare under året. Ryssland har inte uppnått något av sina strategiska mål med kriget, men inget tyder på att den ryska statsledningen gett upp sina långtgående ambitioner. Det finns svårbedömda men reella risker för ytterligare eskalation, säger Lena Hallin.
Enligt Mustchefen är det militära hotet mot Sverige från Ryssland ”påtagligt” – trots ryska motgångarna på slagfältet i Ukraina.
– Vi bedömer att Ryssland kommer att förstärka den militära närvaron i vårt närområde när man bedömer att det är möjligt, säger Lena Hallin enligt SVT Nyheter.
Pekar ut två aktörer
Under 2022 har också underrättelsehotet mot Sverige ökat, inte minst efter Sveriges beslut att söka medlemskap i Nato.
Lena Hallin pekar ut två aktörer: Ryssland och Kina.
Diktaturerna bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.
– Båda länder har förmåga att utföra komplexa operationer i försök att påverka svenska politiska och ekonomiska beslut. Opinionsbildning och beslutsprocesser i Sverige – kärnan i vår demokrati – följs nära. Medvetenheten om detta hot måste öka, understryker Mustchefen.
Flera tillvägagångsätt
Ryssland och Kina använder sig av flera olika metoder för att skada Sverige.
– Ingen skillnad görs mellan civilt och militärt, eller mellan privat och offentligt. Möjligheter att utnyttja luckor i vår organisation, lagstiftning och samverkan undersöks kontinuerligt. Olika typer av inhämtnings- eller påverkansoperationer mot Sverige kan utnyttjas i samtliga konfliktnivåer, rapporterar Must.
Många gånger sker angreppen över myndighetsgränser och myndighetsmandat, vilket försvårar Sveriges beslutsfattande och förmåga att vidta motåtgärder.
– Eftersom hoten riktas mot alla delar av samhället så är det avgörande att Sverige möter dem med en samlad nationell ansats såväl inom statsförvaltning, som det privata näringslivet och samhället i stort. Vaksamheten, säkerhetsskyddsarbetet och robustheten i vårt samhälle måste stärkas, säger Lena Hallin.
Foto: C. Whitehead resp J. Gadd
Text: Redaktionen
