MUST: Två aktörer bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige

2023 02 20

Under 2022 har säkerhetshotet mot Sverige ökat.

Det fastslår militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must i sin årsöversikt.

Mustchefen Lena Hallin konstaterar att säkerhetsläget i Sverige är det allvarligaste sedan början av 1980-talet.

Framför allt utgår hotet från öst. Rysslands anfallskrig i Ukraina har starkt påverkat säkerhetsläget i Sveriges närområde och i Europa under det gångna året.

– Vi har sett ett mycket stort ryskt risktagande där insatserna har höjts ytterligare under året. Ryssland har inte uppnått något av sina strategiska mål med kriget, men inget tyder på att den ryska statsledningen gett upp sina långtgående ambitioner. Det finns svårbedömda men reella risker för ytterligare eskalation, säger Lena Hallin.

Enligt Mustchefen är det militära hotet mot Sverige från Ryssland ”påtagligt” – trots ryska motgångarna på slagfältet i Ukraina.

– Vi bedömer att Ryssland kommer att förstärka den militära närvaron i vårt närområde när man bedömer att det är möjligt, säger Lena Hallin enligt SVT Nyheter.

Pekar ut två aktörer

Under 2022 har också underrättelsehotet mot Sverige ökat, inte minst efter Sveriges beslut att söka medlemskap i Nato.

Lena Hallin pekar ut två aktörer: Ryssland och Kina.

Diktaturerna bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

– Båda länder har förmåga att utföra komplexa operationer i försök att påverka svenska politiska och ekonomiska beslut. Opinionsbildning och beslutsprocesser i Sverige – kärnan i vår demokrati – följs nära. Medvetenheten om detta hot måste öka, understryker Mustchefen.

Flera tillvägagångsätt

Ryssland och Kina använder sig av flera olika metoder för att skada Sverige.

– Ingen skillnad görs mellan civilt och militärt, eller mellan privat och offentligt. Möjligheter att utnyttja luckor i vår organisation, lagstiftning och samverkan undersöks kontinuerligt. Olika typer av inhämtnings- eller påverkansoperationer mot Sverige kan utnyttjas i samtliga konfliktnivåer, rapporterar Must.

Många gånger sker angreppen över myndighetsgränser och myndighetsmandat, vilket försvårar Sveriges beslutsfattande och förmåga att vidta motåtgärder.

– Eftersom hoten riktas mot alla delar av samhället så är det avgörande att Sverige möter dem med en samlad nationell ansats såväl inom statsförvaltning, som det privata näringslivet och samhället i stort. Vaksamheten, säkerhetsskyddsarbetet och robustheten i vårt samhälle måste stärkas, säger Lena Hallin.

Foto: C. Whitehead resp J. Gadd

Text: Redaktionen

JUST NU: Turkiet läxar upp Ryssland – ”oacceptabelt”

2025 12 04

Turkiet sätter ner foten och kallar upp diplomater.

Den senaste tiden har flera uppmärksammade attacker ägt rum i Svarta havet, i direkt närhet till Turkiets territorium.

Attackerna har tvingat de turkiska myndigheterna till flera räddningsaktioner.

Efter de två första attackerna gick ukrainsk militär ut och tog på sig aktionen.

– En ukrainsk säkerhetstjänsteman har berättat att Ukrainas militär har genomfört dessa tidigare attacker och uppger att drönarna träffade fartyg som "i hemlighet transporterade rysk olja", rapporterar The Moscow Times.

Ytterligare attack

I tisdags kom rapporter om ytterligare en attack mot ett fartyg som var på väg från Ryssland till Georgien.

Men Ukraina förnekar inblandning i tisdagens attack.

– Ukrainas utrikesministerium förnekar all inblandning och anklagar Ryssland för att ha iscensatt attacken, uppger tidningen.

Fördöms av Erdogan

Den turkiske ledaren Recep Tayyip Erdogan fördömde i veckan attackerna mot tankfartygen.

– En oroande upptrappning. Turkiet kan under inga omständigheter acceptera dessa attacker, slog han fast, enligt tidningen.

– Kriget mellan Ryssland och Ukraina har nu nått en punkt där det hotar säkerheten för sjöfarten i Svarta havet.

LÄS OCKSÅ: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

Kallar upp diplomater

Nu agerar Turkiet ytterligare för att bromsa oroligheterna i vattnen utanför den turkiska kusten, och kallar till sig både ryska och ukrainska diplomater.

– Att sprida fientligheter in i vårt lands ekonomiska zon är oacceptabelt. Sådana attacker är extremt farliga för sjötrafiken och säkerheten för liv och egendom i alla kustländer, säger Fuat Oktay, ordförande för det turkiska utrikesutskottet, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till turkiska medier.

– Nödvändiga kontakter med relevanta parter pågår. Svarta havet måste förbli en fredszon för alla kuststater.

Den turkiske politikern uppger också att Turkiet fortsätter att arbeta för att få Ryssland och Ukraina till förhandlingsbordet med målet att uppnå en fred som accepteras av båda länderna.

LÄS OCKSÅ: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen