MUST: Två aktörer bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige

2023 02 20

Under 2022 har säkerhetshotet mot Sverige ökat.

Det fastslår militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must i sin årsöversikt.

Mustchefen Lena Hallin konstaterar att säkerhetsläget i Sverige är det allvarligaste sedan början av 1980-talet.

Framför allt utgår hotet från öst. Rysslands anfallskrig i Ukraina har starkt påverkat säkerhetsläget i Sveriges närområde och i Europa under det gångna året.

– Vi har sett ett mycket stort ryskt risktagande där insatserna har höjts ytterligare under året. Ryssland har inte uppnått något av sina strategiska mål med kriget, men inget tyder på att den ryska statsledningen gett upp sina långtgående ambitioner. Det finns svårbedömda men reella risker för ytterligare eskalation, säger Lena Hallin.

Enligt Mustchefen är det militära hotet mot Sverige från Ryssland ”påtagligt” – trots ryska motgångarna på slagfältet i Ukraina.

– Vi bedömer att Ryssland kommer att förstärka den militära närvaron i vårt närområde när man bedömer att det är möjligt, säger Lena Hallin enligt SVT Nyheter.

Pekar ut två aktörer

Under 2022 har också underrättelsehotet mot Sverige ökat, inte minst efter Sveriges beslut att söka medlemskap i Nato.

Lena Hallin pekar ut två aktörer: Ryssland och Kina.

Diktaturerna bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

– Båda länder har förmåga att utföra komplexa operationer i försök att påverka svenska politiska och ekonomiska beslut. Opinionsbildning och beslutsprocesser i Sverige – kärnan i vår demokrati – följs nära. Medvetenheten om detta hot måste öka, understryker Mustchefen.

Flera tillvägagångsätt

Ryssland och Kina använder sig av flera olika metoder för att skada Sverige.

– Ingen skillnad görs mellan civilt och militärt, eller mellan privat och offentligt. Möjligheter att utnyttja luckor i vår organisation, lagstiftning och samverkan undersöks kontinuerligt. Olika typer av inhämtnings- eller påverkansoperationer mot Sverige kan utnyttjas i samtliga konfliktnivåer, rapporterar Must.

Många gånger sker angreppen över myndighetsgränser och myndighetsmandat, vilket försvårar Sveriges beslutsfattande och förmåga att vidta motåtgärder.

– Eftersom hoten riktas mot alla delar av samhället så är det avgörande att Sverige möter dem med en samlad nationell ansats såväl inom statsförvaltning, som det privata näringslivet och samhället i stort. Vaksamheten, säkerhetsskyddsarbetet och robustheten i vårt samhälle måste stärkas, säger Lena Hallin.

Foto: C. Whitehead resp J. Gadd

Text: Redaktionen

Förkrossande besked till Ryssland

2026 09 19

Donald Trump har skrivit under en ny lag mot Ryssland.

USA:s president har undertecknat en omfattande lag som ökar den ekonomiska pressen på Ryssland.

Samtidigt riktas åtgärderna mot flera av landets viktigaste köpare av olja och gas, rapporterar AP.

Trump skriver under

Donald Trump skrev på lagen inatt, med syftet att minska Rysslands inkomster från kriget mot Ukraina.

Den nya lagen, som kallas Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, riktar sig mot Rysslands energi- och försvarssektorer samt finansiella institutioner.

Lagen riktar dessutom in sig på nätverk som hjälper Moskva att kringgå befintliga sanktioner. Trumpadministrationen har ställt sig bakom lagstiftningen och uppgett att den ska stärka USA möjligheter att pressa Ryssland mot ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag önskar att Lindsey var här för att fira denna historiska dag. Jag vet att han skulle ha varit mycket stolt. Lindsey trodde att den här lagen, som han arbetade med i över ett år, skulle bidra till att få slut på kriget genom att pressa Putin ekonomiskt och få hans kunder att ompröva sina relationer med Ryssland, säger Senator Darline Graham, Lindsey Grahams syster, i ett uttalande.

LÄS MER: Trump slår till mot Ryssland

Tullar på 100 procent

En av lagens mest långtgående delar ger presidenten möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent på varor från länder som hör till de största köparna av rysk olja och naturgas.

Tullarna införs dock inte automatiskt.

Lagstiftningen ger presidenten möjlighet att själv avgöra när tullarna ska användas och om undantag ska beviljas. Två länder som kan påverkas är Kina och Indien, som är stora köpare av rysk energi.

Syftet är att minska de energiintäkter som Moskva använder för att finansiera kriget mot Ukraina. Både Kina och Indien har motsatt sig ensidiga sanktioner mot landets handel med Ryssland.

– Den indiska sidan har också tydligt framhållit sin beslutsamhet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sina handels- och ekonomiska intressen, sade det indiska utrikesdepartementet nyligen, rapporterar Reuters.

Slår mot skuggflottan

Den nya lagen riktar också in sig på Rysslands så kallade skuggflotta. Det handlar om tankfartyg och andra nätverk som används för att transportera rysk olja och samtidigt kringgå västliga restriktioner.

Lagstiftningen har fått ett brett stöd i den amerikanska kongressen.

Representanthuset godkände lagen med röstsiffrorna 262–159 på onsdagen, efter att senaten röstat igenom den med 86–11 i augusti.

Zelenskyj välkomnar beslutet

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar kongressens beslut och har under en längre tid uppmanat amerikanska politiker att gå vidare med lagstiftningen.

Efter omröstningen i representanthuset sade Zelenskyj att hårdare sanktioner kan bidra till att pressa Moskva mot fred.

– Lindsey Grahams lag och andra kraftfulla sanktionsåtgärder från våra partner mot källan till detta krig, mot Ryssland, utgör ett extremt kraftfullt verktyg som kan stoppa detta terroristkrig, säger Zelenskyj, enligt Kyiv Post.

LÄS MER: Ukrainsk specialoperation – kraftiga explosioner

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen

Varnar för vinterkyla över Sverige

2026 09 19

Vintern kan bli ovanligt kall.

Sommaren i Europa har präglats av ovanligt varma temperaturer.

Flera länder har noterat nya värmerekord. Trenden har fortsatt också under sensommaren, och väderfenomenet El Niño uppges vara en av förklaringarna.

– En stark El Niño kan tillfälligt bidra till att höja den globala medeltemperaturen och öka risken för extrem värme i vissa regioner, men effekten varierar kraftigt mellan olika delar av världen, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.

– De enskilda värmerekorden går därför inte att automatiskt förklara med El Niño. Samtidigt sker fenomenet ovanpå den långsiktiga globala uppvärmningen, vilket innebär att utgångsläget redan är varmare än tidigare.

Kan leda till kall vinter

Årets kraftfulla El Niño kan också göra att vintern i de skandinaviska länderna blir påverkad. Det varnar den finske meteorologen Markus Mäntykannas för, rapporterar Iltalehti.

– Nu när vi står inför ett potentiellt rekordbrytande El Niño-fenomen återstår det att se om de långsiktiga effekterna av fenomenet också kommer att märkas i Europa, det vill säga om vi kommer att få en riktig gammaldags vinter i norra Europa – en långvarig sådan.

Mer kallt

Enligt Mäntykannas preliminära prognos kan vintern bjuda på kallt väder i betydligt större utsträckning än vad som varit normalt de senaste åren. Dessutom kan kylan stanna under längre perioder än vanligt.

– I Europa kan El Niño driva jetströmmen mot en mer sydlig rutt, vilket är en av de faktorer som möjliggör kylan i norra Europa, förklarar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID går ut med varning till användare

Osäkert

Prognosen är ännu osäker. Men det kan alltså bli en kallare och potentiellt mer snörik vinter över Skandinavien i år.

– Även om det finns potential för riktigt vinterväder är det värt att minnas osäkerheten kring långsiktiga prognoser vid höga latituder, framhåller Mäntykannas.

Följer utvecklingen

Hur väderfenomenet utvecklas och hur påverkan på vädret blir framöver är något som Klarts meteorolog Lasse Rydqvist kommer bevaka noggrant under de kommande månaderna.

– Med en allt starkare El Niño under hösten och vintern kommer utvecklingen av temperaturer och extremväder därför att följas extra noga världen över, säger han.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen