10 oktober 2025

Två länder stöder inte nya sanktioner mot Ryssland

2022 03 08

Att stoppa import av rysk fossilgas och olja till Europa skulle vara förödande för Rysslands redan hårt pressade ekonomi.

Men sådana sanktioner kan bli svåra att genomföra. Både Tyskland och Ungern meddelar att de är emot sanktioner som riktar sig mot Rysslands export av energi till Europa, rapporterar CNN.

Kan inte säkra energiförsörjning

Europa kan inte säkra sin energiförsörjning utan import från Ryssland. Det framhävde Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i ett pressmeddelande på måndagen.

– Rysslands energi är av väsentlig betydelse för medborgarnas allmänna och dagliga liv, säger Scholz, enligt CNN.

Har medvetet utelämnats

Den tyska förbundskanslern framhävde även att energiimport medvetet har utelämnats från tidigare sanktionsrundor mot Ryssland.

Samtidigt meddelade Ungerns finansminister Mihaly Varga att hans regering inte kommer att stödja några sanktioner mot import av rysk energi, rapporterar CNN.

Skadat ekonomin

I en Facebook-video från måndagen talade Varga om vilka negativa effekter existerande sanktioner mot Ryssland haft för Ungerns ekonomi. Han framhävde att ytterligare sanktioner mot Rysslands export av energi till Europa skulle vara förödande för hans land.

Ungerska folket ska inte betala

– De som ber om utvidgning av sanktionerna vill att de ungerska folket ska betala priset för kriget, sade Ungerns finansminister.

I nuläget står Ryssland för över 40 procent av importen av fossilgas till EU och 27 procent av oljeimporten.

Vill strypa importen

Trots Europas stora beroende av rysk energi vill andra ledare ändå se hårda krafttag mot landets export. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson framhävde på måndagen att sanktioner som slår mot Rysslands export av energi till Europa, som var otänkbara för tre veckor sedan, ”nu mera ligger väldigt mycket på borden”.

Vi är alla på samma resa

– Vi måste överväga hur vi alla kan komma bort från ett beroende av ryska kolväten, rysk olja och rysk gas. Vi är alla på samma resa. Vissa länder kommer finna det snabbare och enklare än andra, sade Boris Johnsson under en presskonferens på måndagen.

USA undersöker alternativ

I söndags framhävde USA:s utrikesminister Antony Blinken att USA, tillsammans med sina allierade i Europa, arbetar för att undersöka om det finns en möjlighet att förbjuda rysk oljeimport, rapporterar CNN.

USA skulle inte påverkas nämnvärt av ett importförbud av rysk olja. Ryssland står för mindre än två procent av landets totala oljeimport.

Tyskland och Ungerns behov av rysk energi

41 procent av den totala importen av fossilgas till EU kommer från Ryssland. Ungern beräknas vara det land i EU som är mest beroende av en import från Ryssland. 25 procent av landets energiförsörjning kommer från rysk fossilgas, enligt statistik från Eurostats.

14 procent av Tysklands totala energiförsörjning kommer från import av rysk fossilgas.  

Foto: C. Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen


19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


20 maj 2026

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD. 

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark. 

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen