Två länder stöder inte nya sanktioner mot Ryssland

2022 03 08

Men sådana sanktioner kan bli svåra att genomföra. Både Tyskland och Ungern meddelar att de är emot sanktioner som riktar sig mot Rysslands export av energi till Europa, rapporterar CNN.

Kan inte säkra energiförsörjning

Europa kan inte säkra sin energiförsörjning utan import från Ryssland. Det framhävde Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i ett pressmeddelande på måndagen.

– Rysslands energi är av väsentlig betydelse för medborgarnas allmänna och dagliga liv, säger Scholz, enligt CNN.

Har medvetet utelämnats

Den tyska förbundskanslern framhävde även att energiimport medvetet har utelämnats från tidigare sanktionsrundor mot Ryssland.

Samtidigt meddelade Ungerns finansminister Mihaly Varga att hans regering inte kommer att stödja några sanktioner mot import av rysk energi, rapporterar CNN.

Skadat ekonomin

I en Facebook-video från måndagen talade Varga om vilka negativa effekter existerande sanktioner mot Ryssland haft för Ungerns ekonomi. Han framhävde att ytterligare sanktioner mot Rysslands export av energi till Europa skulle vara förödande för hans land.

Ungerska folket ska inte betala

– De som ber om utvidgning av sanktionerna vill att de ungerska folket ska betala priset för kriget, sade Ungerns finansminister.

I nuläget står Ryssland för över 40 procent av importen av fossilgas till EU och 27 procent av oljeimporten.

Vill strypa importen

Trots Europas stora beroende av rysk energi vill andra ledare ändå se hårda krafttag mot landets export. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson framhävde på måndagen att sanktioner som slår mot Rysslands export av energi till Europa, som var otänkbara för tre veckor sedan, ”nu mera ligger väldigt mycket på borden”.

Vi är alla på samma resa

– Vi måste överväga hur vi alla kan komma bort från ett beroende av ryska kolväten, rysk olja och rysk gas. Vi är alla på samma resa. Vissa länder kommer finna det snabbare och enklare än andra, sade Boris Johnsson under en presskonferens på måndagen.

USA undersöker alternativ

I söndags framhävde USA:s utrikesminister Antony Blinken att USA, tillsammans med sina allierade i Europa, arbetar för att undersöka om det finns en möjlighet att förbjuda rysk oljeimport, rapporterar CNN.

USA skulle inte påverkas nämnvärt av ett importförbud av rysk olja. Ryssland står för mindre än två procent av landets totala oljeimport.

Tyskland och Ungerns behov av rysk energi

41 procent av den totala importen av fossilgas till EU kommer från Ryssland. Ungern beräknas vara det land i EU som är mest beroende av en import från Ryssland. 25 procent av landets energiförsörjning kommer från rysk fossilgas, enligt statistik från Eurostats.

14 procent av Tysklands totala energiförsörjning kommer från import av rysk fossilgas.  

Foto: C. Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen