JUST NU: Två nya värmerekord idag – så varmt blev det

2022 07 21

Linköping och Norrköping slog sina gamla värmerekord på fingrarna idag.

Som väntat blev det en mycket varm dag i stora delar av landet.

I morse hade SMHI gått ut med en orange värmevarning i fyra län – den näst högsta nivån.

Extra varmt blev det i Östergötland, som var ett av de län som pekades ut av SMHI.

Där sattes nämligen två nya lokala värmerekord, rapporterar SVT Öst.

Två värmerekord – men inte varmast

I Linköping låg det tidigare rekordet på 35,5 grader.

Från och med idag är värmerekordet istället 36,2 grader.

Lite drygt fyra mil därifrån, i Norrköping, sattes dagens andra rekord.

Där passerades det förra rekordet på 34,7 grader till 35,2 grader, enligt SVT.

Ingen av städerna var dock varmast i landskapet – det var istället Horn som nådde 36,3 grader.

Oklart om Sveriges värmerekord slogs

Men det mesta av dagens fokus har inte varit på Östergötland.

Det har istället varit på småländska Målilla, där man förberedde sig på att slå värmerekordet på 38,0 grader från 1947.

Så hur gick det då?

Det är än så länge inte bekräftat – men mycket tyder på att vi har ett nytt nationellt värmerekord i Sverige, uppger Aftonbladet.

Termometer visade 40 grader

Än så länge har det rapporterats om 36,6 grader i Målilla under dagen – vilket i så fall skulle vara högst i år.

Enligt Aftonbladet visade dock en termometer i centrum 40 grader runt klockan 15.

SMHI, som mäter temperaturerna varje timme, har dock meddelat att de inte kan ge ett eventuellt rekordbesked förrän senare ikväll.

Inofficiellt rekord

Inofficiellt ses det ändå som ett ny milstolpe i den lilla orten med 1 500 invånare.

– Vi är mycket stolta över vårt värmerekord. Det hade varit en höjdare för Målilla om rekordet slås idag så att vi kommer på kartan igen, säger målillabon Jan Hedlund till Aftonbladet.

Omfattande tågkaos i värmen

De höga temperaturerna har annars ställt till stora problem under dagen.

Inte minst i tågtrafiken.

På flera håll i Sverige stannade tågen av värmen, men också på grund av elfel och en brand.

– Med anledning av de höga lufttemperaturer som råder orsakar det stora störningar i tågtrafiken. Det finns ingen prognos i nuläget, resenärer hänvisas till att kontakta respektive tågbolag för sin resa, meddelar Trafikverket.

Foto: A. Balemesa

Text. Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen