JUST NU: Två nya värmerekord idag – så varmt blev det

2022 07 21

Linköping och Norrköping slog sina gamla värmerekord på fingrarna idag.

Som väntat blev det en mycket varm dag i stora delar av landet.

I morse hade SMHI gått ut med en orange värmevarning i fyra län – den näst högsta nivån.

Extra varmt blev det i Östergötland, som var ett av de län som pekades ut av SMHI.

Där sattes nämligen två nya lokala värmerekord, rapporterar SVT Öst.

Två värmerekord – men inte varmast

I Linköping låg det tidigare rekordet på 35,5 grader.

Från och med idag är värmerekordet istället 36,2 grader.

Lite drygt fyra mil därifrån, i Norrköping, sattes dagens andra rekord.

Där passerades det förra rekordet på 34,7 grader till 35,2 grader, enligt SVT.

Ingen av städerna var dock varmast i landskapet – det var istället Horn som nådde 36,3 grader.

Oklart om Sveriges värmerekord slogs

Men det mesta av dagens fokus har inte varit på Östergötland.

Det har istället varit på småländska Målilla, där man förberedde sig på att slå värmerekordet på 38,0 grader från 1947.

Så hur gick det då?

Det är än så länge inte bekräftat – men mycket tyder på att vi har ett nytt nationellt värmerekord i Sverige, uppger Aftonbladet.

Termometer visade 40 grader

Än så länge har det rapporterats om 36,6 grader i Målilla under dagen – vilket i så fall skulle vara högst i år.

Enligt Aftonbladet visade dock en termometer i centrum 40 grader runt klockan 15.

SMHI, som mäter temperaturerna varje timme, har dock meddelat att de inte kan ge ett eventuellt rekordbesked förrän senare ikväll.

Inofficiellt rekord

Inofficiellt ses det ändå som ett ny milstolpe i den lilla orten med 1 500 invånare.

– Vi är mycket stolta över vårt värmerekord. Det hade varit en höjdare för Målilla om rekordet slås idag så att vi kommer på kartan igen, säger målillabon Jan Hedlund till Aftonbladet.

Omfattande tågkaos i värmen

De höga temperaturerna har annars ställt till stora problem under dagen.

Inte minst i tågtrafiken.

På flera håll i Sverige stannade tågen av värmen, men också på grund av elfel och en brand.

– Med anledning av de höga lufttemperaturer som råder orsakar det stora störningar i tågtrafiken. Det finns ingen prognos i nuläget, resenärer hänvisas till att kontakta respektive tågbolag för sin resa, meddelar Trafikverket.

Foto: A. Balemesa

Text. Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen