JUST NU: Två nya värmerekord idag – så varmt blev det

2022 07 21

Linköping och Norrköping slog sina gamla värmerekord på fingrarna idag.

Som väntat blev det en mycket varm dag i stora delar av landet.

I morse hade SMHI gått ut med en orange värmevarning i fyra län – den näst högsta nivån.

Extra varmt blev det i Östergötland, som var ett av de län som pekades ut av SMHI.

Där sattes nämligen två nya lokala värmerekord, rapporterar SVT Öst.

Två värmerekord – men inte varmast

I Linköping låg det tidigare rekordet på 35,5 grader.

Från och med idag är värmerekordet istället 36,2 grader.

Lite drygt fyra mil därifrån, i Norrköping, sattes dagens andra rekord.

Där passerades det förra rekordet på 34,7 grader till 35,2 grader, enligt SVT.

Ingen av städerna var dock varmast i landskapet – det var istället Horn som nådde 36,3 grader.

Oklart om Sveriges värmerekord slogs

Men det mesta av dagens fokus har inte varit på Östergötland.

Det har istället varit på småländska Målilla, där man förberedde sig på att slå värmerekordet på 38,0 grader från 1947.

Så hur gick det då?

Det är än så länge inte bekräftat – men mycket tyder på att vi har ett nytt nationellt värmerekord i Sverige, uppger Aftonbladet.

Termometer visade 40 grader

Än så länge har det rapporterats om 36,6 grader i Målilla under dagen – vilket i så fall skulle vara högst i år.

Enligt Aftonbladet visade dock en termometer i centrum 40 grader runt klockan 15.

SMHI, som mäter temperaturerna varje timme, har dock meddelat att de inte kan ge ett eventuellt rekordbesked förrän senare ikväll.

Inofficiellt rekord

Inofficiellt ses det ändå som ett ny milstolpe i den lilla orten med 1 500 invånare.

– Vi är mycket stolta över vårt värmerekord. Det hade varit en höjdare för Målilla om rekordet slås idag så att vi kommer på kartan igen, säger målillabon Jan Hedlund till Aftonbladet.

Omfattande tågkaos i värmen

De höga temperaturerna har annars ställt till stora problem under dagen.

Inte minst i tågtrafiken. 

På flera håll i Sverige stannade tågen av värmen, men också på grund av elfel och en brand.

– Med anledning av de höga lufttemperaturer som råder orsakar det stora störningar i tågtrafiken. Det finns ingen prognos i nuläget, resenärer hänvisas till att kontakta respektive tågbolag för sin resa, meddelar Trafikverket.

Foto: A. Balemesa

Text. Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen