10 november 2025

Två populära livsmedel blir billigare

2023 09 05

Svenska folket har satt rejäl press på Sveriges livsmedelsbutiker.

I samband med att matpriserna skenade i våras gavs flera uppmaningar till landets konsumenter om att byta butik, handla på extrapris och byta märken.

Svenska folket lyssnade – och agerade.

Det har nu gjort konkret skillnad, menar matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur.

– Tappar man försäljning och vi konsumenter väljer andra märken som måste man till slut göra något, säger han till SVT.

"Enormt stora" sänkningar – två livsmedel

Det är två livsmedelskategorier som sticker ut: ost och mejeriprodukter.

Mest sjunker crème fraiche och gräddfil som blev sex procent billigare i augusti. 

Hårdost samt mjölk och grädde sjunker med 4,5 respektive 4,4 procent. Även fil, yoghurt och matfett har vänt kraftigt nedåt.

Enligt Ulf Mazur är sänkningarna “enormt stora”.

– Det är positivt att det kan bli sänkningar. Att om vi beter oss annorlunda och köper mindre av något så till slut kanske man tvingar producenterna att sänka priserna, säger han till tv-kanalen.

Annonserade tioprocentig minskning

Förklaringen till det kraftiga prisraset hittar Matpriskollens grundare hos Arla food. 

Det var två veckor sedan mejerijätten gav besked om en sänkning värd tio procent på sina produkter gentemot butikerna – vilket nu även slår över på kunderna.

Nu tror Ulf Mazur att samma sak kommer att ske inom andra kategorier.

– På samma sätt som i mejeri där Arla har sänkt och även kedjornas egna varumärken har hängt på, säger han till Dagens Nyheter.

Blygsam totalsänkning

Den totala minskningen på livsmedel var dock betydligt blygsammare och stannar på 0,1 procent.

En del priser steg, värst var kattmat (3,9 procent) samt olja och vinäger (2,8 procent).

I dessa fall handlar det ofta om att varorna är importerade, och med en svag krona är det svårt att inte höja priserna på just produkter som tas in från utlandet.

– Det är så mycket som är importerat, nästan hälften av allt i dagligvaruhandeln är det, och en del av prisökningarna har med det att göra, säger Ulf Mazur till tidningen.

LÄS MER: Jättesänkning av butikskedja – över 1 000 varor

Foto: Mårten Rynher, Axfood

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen


Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen