29 april 26

Två populära livsmedel blir billigare

2023 09 05

Svenska folket har satt rejäl press på Sveriges livsmedelsbutiker.

I samband med att matpriserna skenade i våras gavs flera uppmaningar till landets konsumenter om att byta butik, handla på extrapris och byta märken.

Svenska folket lyssnade – och agerade.

Det har nu gjort konkret skillnad, menar matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur.

– Tappar man försäljning och vi konsumenter väljer andra märken som måste man till slut göra något, säger han till SVT.

"Enormt stora" sänkningar – två livsmedel

Det är två livsmedelskategorier som sticker ut: ost och mejeriprodukter.

Mest sjunker crème fraiche och gräddfil som blev sex procent billigare i augusti. 

Hårdost samt mjölk och grädde sjunker med 4,5 respektive 4,4 procent. Även fil, yoghurt och matfett har vänt kraftigt nedåt.

Enligt Ulf Mazur är sänkningarna “enormt stora”.

– Det är positivt att det kan bli sänkningar. Att om vi beter oss annorlunda och köper mindre av något så till slut kanske man tvingar producenterna att sänka priserna, säger han till tv-kanalen.

Annonserade tioprocentig minskning

Förklaringen till det kraftiga prisraset hittar Matpriskollens grundare hos Arla food. 

Det var två veckor sedan mejerijätten gav besked om en sänkning värd tio procent på sina produkter gentemot butikerna – vilket nu även slår över på kunderna.

Nu tror Ulf Mazur att samma sak kommer att ske inom andra kategorier.

– På samma sätt som i mejeri där Arla har sänkt och även kedjornas egna varumärken har hängt på, säger han till Dagens Nyheter.

Blygsam totalsänkning

Den totala minskningen på livsmedel var dock betydligt blygsammare och stannar på 0,1 procent.

En del priser steg, värst var kattmat (3,9 procent) samt olja och vinäger (2,8 procent).

I dessa fall handlar det ofta om att varorna är importerade, och med en svag krona är det svårt att inte höja priserna på just produkter som tas in från utlandet.

– Det är så mycket som är importerat, nästan hälften av allt i dagligvaruhandeln är det, och en del av prisökningarna har med det att göra, säger Ulf Mazur till tidningen.

LÄS MER: Jättesänkning av butikskedja – över 1 000 varor

Foto: Mårten Rynher, Axfood

Text: Redaktionen


23 jun 2026

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


24 jun 26

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen