Två populära livsmedel blir billigare

2023 09 05

I samband med att matpriserna skenade i våras gavs flera uppmaningar till landets konsumenter om att byta butik, handla på extrapris och byta märken.

Svenska folket lyssnade – och agerade.

Det har nu gjort konkret skillnad, menar matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur.

– Tappar man försäljning och vi konsumenter väljer andra märken som måste man till slut göra något, säger han till SVT.

"Enormt stora" sänkningar – två livsmedel

Det är två livsmedelskategorier som sticker ut: ost och mejeriprodukter.

Mest sjunker crème fraiche och gräddfil som blev sex procent billigare i augusti. 

Hårdost samt mjölk och grädde sjunker med 4,5 respektive 4,4 procent. Även fil, yoghurt och matfett har vänt kraftigt nedåt.

Enligt Ulf Mazur är sänkningarna “enormt stora”.

– Det är positivt att det kan bli sänkningar. Att om vi beter oss annorlunda och köper mindre av något så till slut kanske man tvingar producenterna att sänka priserna, säger han till tv-kanalen.

Annonserade tioprocentig minskning

Förklaringen till det kraftiga prisraset hittar Matpriskollens grundare hos Arla food. 

Det var två veckor sedan mejerijätten gav besked om en sänkning värd tio procent på sina produkter gentemot butikerna – vilket nu även slår över på kunderna.

Nu tror Ulf Mazur att samma sak kommer att ske inom andra kategorier.

– På samma sätt som i mejeri där Arla har sänkt och även kedjornas egna varumärken har hängt på, säger han till Dagens Nyheter.

Blygsam totalsänkning

Den totala minskningen på livsmedel var dock betydligt blygsammare och stannar på 0,1 procent.

En del priser steg, värst var kattmat (3,9 procent) samt olja och vinäger (2,8 procent).

I dessa fall handlar det ofta om att varorna är importerade, och med en svag krona är det svårt att inte höja priserna på just produkter som tas in från utlandet.

– Det är så mycket som är importerat, nästan hälften av allt i dagligvaruhandeln är det, och en del av prisökningarna har med det att göra, säger Ulf Mazur till tidningen.

LÄS MER: Jättesänkning av butikskedja – över 1 000 varor

Foto: Mårten Rynher, Axfood

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen