Två populära livsmedel blir billigare

2023 09 05

I samband med att matpriserna skenade i våras gavs flera uppmaningar till landets konsumenter om att byta butik, handla på extrapris och byta märken.

Svenska folket lyssnade – och agerade.

Det har nu gjort konkret skillnad, menar matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur.

– Tappar man försäljning och vi konsumenter väljer andra märken som måste man till slut göra något, säger han till SVT.

"Enormt stora" sänkningar – två livsmedel

Det är två livsmedelskategorier som sticker ut: ost och mejeriprodukter.

Mest sjunker crème fraiche och gräddfil som blev sex procent billigare i augusti. 

Hårdost samt mjölk och grädde sjunker med 4,5 respektive 4,4 procent. Även fil, yoghurt och matfett har vänt kraftigt nedåt.

Enligt Ulf Mazur är sänkningarna “enormt stora”.

– Det är positivt att det kan bli sänkningar. Att om vi beter oss annorlunda och köper mindre av något så till slut kanske man tvingar producenterna att sänka priserna, säger han till tv-kanalen.

Annonserade tioprocentig minskning

Förklaringen till det kraftiga prisraset hittar Matpriskollens grundare hos Arla food. 

Det var två veckor sedan mejerijätten gav besked om en sänkning värd tio procent på sina produkter gentemot butikerna – vilket nu även slår över på kunderna.

Nu tror Ulf Mazur att samma sak kommer att ske inom andra kategorier.

– På samma sätt som i mejeri där Arla har sänkt och även kedjornas egna varumärken har hängt på, säger han till Dagens Nyheter.

Blygsam totalsänkning

Den totala minskningen på livsmedel var dock betydligt blygsammare och stannar på 0,1 procent.

En del priser steg, värst var kattmat (3,9 procent) samt olja och vinäger (2,8 procent).

I dessa fall handlar det ofta om att varorna är importerade, och med en svag krona är det svårt att inte höja priserna på just produkter som tas in från utlandet.

– Det är så mycket som är importerat, nästan hälften av allt i dagligvaruhandeln är det, och en del av prisökningarna har med det att göra, säger Ulf Mazur till tidningen.

LÄS MER: Jättesänkning av butikskedja – över 1 000 varor

Foto: Mårten Rynher, Axfood

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen