Två storbanker pekar ut många hushåll – “har inte förstått”

2023 11 07

De flesta ekonomer och experter tycks överens om att en höjning är mycket sannolik.

Nästa vecka kommer också siffrorna för inflationen i oktober – vilket lär ge den sista ledtråden i vad Riksbanken väljer att göra.

"Ta höjd"

Att det kommer att dröja innan räntan börjar sjunka är redan en etablerad bedömning.

Såväl Handelsbanken som Nordea pekar ut september 2024 som den gyllene månaden när allt börjar vända.

– Hushållen ska ta höjd för att räntorna kommer att ligga kvar på de här nivåerna. De kommer inte ner till de nivåer vi hade innan krisen, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till Dagens Nyheter.

Grupp pekas ut: "Inte förstått"

En grupp pekas särskilt ut som extra sårbar av chefsekonomen.

Det gäller unga hushåll med stora skulder, som “inte förstått” att räntehöjningarna den senaste tiden inte innebär att räntorna återgår till nivåerna på 1 procent – som det var för några år sedan – även när styrräntan börjar sjunka.

Annika Winsth får medhåll av Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– På sikt tror vi att styrräntan kommer att ligga runt 2–2,5 procent. Det betyder att bolåneräntor kanske ligger på 3,5–4 procent, säger Christina Nyman till samma tidning, och tillägger att det sannolikt tar uppemot fyra år innan vi når dit.

Inkassofallen ökar

Unga hushåll har redan drabbats hårt av den höga inflationen och de stigande räntorna.

I somras hade antalet inkassoärenden ökat med hela tio procentenheter, enligt SVT.

– Vi ser att höga bolåneräntor slår mot betalningsförmågan och det gäller särskilt de unga. Och vi tror tyvärr att det kommer fortsätta bli sämre innan det blir bättre, sade Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige som hjälper företag att få betalt, till SVT vid tillfället.

"Haft tajtare ekonomi"

Enligt Julia Reuszner är statistiken tydliga indikationer på att fler får problem med sin privatekonomi.

Hon har en teori varför det är just så många unga som hamnar i svårigheter.

– Sannolikt beror det på att de har haft tajtare ekonomi sedan tidigare. Många pekar på att det är de höga bolåneräntorna som ställer till det, säger Julia Reuszner till SVT.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen