Tvångstestar utvisningsdömda – i motsats till Sverige

2021 07 20

I Sverige har utvisningsdömda brottslingar klamrat sig fast i landet genom att vägra att covidtesta sig. Men Danmark har valt en annan väg.

Det blev stor uppmärksamhet när svensk gränspolis larmade om att 90 % av brottslingarna som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff – inklusive grova sexbrottslingar – blåser svenska rättssystemet och klamrar sig kvar i landet genom att vägra göra covidtest. Flygbolag kräver att de är testade.

Polisen tvångstestar

Den socialdemokratiska regeringen i Danmark har dock valt en annan väg. Om utvisningsdömda vägrar att testa sig så blir de tvångstestade av polisen. Ritzau rapporterar att den nya danska lagen har haft effekt och två utvisningsdömda har nyligen tvångstestats för att kunna utvisas. Ytterligare 15 avvisade asylsökande har låtit coronatesta sig utan tvång.

Socialdemokraterna nöjda

– Då flygbolag inte tar emot passagerare som inte coronatestats så ordnade vi en lag som möjliggör tvångstest, säger Danmarks integrationsminister Mattias Tesfaye (S) till Ritzau. Han är nöjd med lagen.

– Den har lett till att några få har tvångstestats medan många andra sagt att ”okej, då gör vi det frivilligt”, säger S-ministern till JP.

Danska vänstern

Danska Socialdemokraterna och högerpartierna röstade ja till lagen medan flera danska vänsterpartier röstade nej.

– Har man inte tillåtelse att stanna i Danmark ska man självklart inte vara här. Men man ska inte heller utsättas för tvång. Det är helt oproportionerligt, säger vänsterpartiet Enhedslistans talesperson Rosa Lund till JP.

Avskräckande effekt

Polisen uppger att man försöker övertala den avvisade asylsökanden att testa sig frivilligt och om den vägrar så utförs tvångstestet så skonsamt som möjligt. Myndigheten Hemresestyrelsen uppger att tvångstesten har en avskräckande effekt.

I Sverige

Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger nej till att införa tvångstest i Sverige men då Centern gjort gemensam sak med M-KD-SD så finns det nu en majoritet för att införa tvångstest även i Sverige. Även  L anslöt sig till M-KD-SD-C-linjen.  V anslöt sig till S-MP-linjen.

ANALYS

Regeringen Löfven gör sannolikt opinionsmässigt självmål när de säger nej till att tvångstesta utvisningsdömda brottslingar. Väljarna anser tveklöst att det är orimligt att grova brottslingar som skall utvisas bluffar sig kvar i Sverige genom att vägra testa sig. Det gäller inte bara C- M-KD-SD-L-väljare utan min bedömning är att även en majoritet av S egna väljare har svårt att förstå partiledningens ställningstagande i frågan.

Detta är något som kan komma att användas mot S-MP i debatten framöver som ett exempel på hur oppositionen anser att Regeringen Löfven är svag i kampen mot brottsligheten.

[yop_poll id="380"]

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen