Tvångstestar utvisningsdömda – i motsats till Sverige

2021 07 20

I Sverige har utvisningsdömda brottslingar klamrat sig fast i landet genom att vägra att covidtesta sig. Men Danmark har valt en annan väg.

Det blev stor uppmärksamhet när svensk gränspolis larmade om att 90 % av brottslingarna som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff – inklusive grova sexbrottslingar – blåser svenska rättssystemet och klamrar sig kvar i landet genom att vägra göra covidtest. Flygbolag kräver att de är testade.

Polisen tvångstestar

Den socialdemokratiska regeringen i Danmark har dock valt en annan väg. Om utvisningsdömda vägrar att testa sig så blir de tvångstestade av polisen. Ritzau rapporterar att den nya danska lagen har haft effekt och två utvisningsdömda har nyligen tvångstestats för att kunna utvisas. Ytterligare 15 avvisade asylsökande har låtit coronatesta sig utan tvång.

Socialdemokraterna nöjda

– Då flygbolag inte tar emot passagerare som inte coronatestats så ordnade vi en lag som möjliggör tvångstest, säger Danmarks integrationsminister Mattias Tesfaye (S) till Ritzau. Han är nöjd med lagen.

– Den har lett till att några få har tvångstestats medan många andra sagt att ”okej, då gör vi det frivilligt”, säger S-ministern till JP.

Danska vänstern

Danska Socialdemokraterna och högerpartierna röstade ja till lagen medan flera danska vänsterpartier röstade nej.

– Har man inte tillåtelse att stanna i Danmark ska man självklart inte vara här. Men man ska inte heller utsättas för tvång. Det är helt oproportionerligt, säger vänsterpartiet Enhedslistans talesperson Rosa Lund till JP.

Avskräckande effekt

Polisen uppger att man försöker övertala den avvisade asylsökanden att testa sig frivilligt och om den vägrar så utförs tvångstestet så skonsamt som möjligt. Myndigheten Hemresestyrelsen uppger att tvångstesten har en avskräckande effekt.

I Sverige

Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger nej till att införa tvångstest i Sverige men då Centern gjort gemensam sak med M-KD-SD så finns det nu en majoritet för att införa tvångstest även i Sverige. Även  L anslöt sig till M-KD-SD-C-linjen.  V anslöt sig till S-MP-linjen.

ANALYS

Regeringen Löfven gör sannolikt opinionsmässigt självmål när de säger nej till att tvångstesta utvisningsdömda brottslingar. Väljarna anser tveklöst att det är orimligt att grova brottslingar som skall utvisas bluffar sig kvar i Sverige genom att vägra testa sig. Det gäller inte bara C- M-KD-SD-L-väljare utan min bedömning är att även en majoritet av S egna väljare har svårt att förstå partiledningens ställningstagande i frågan.

Detta är något som kan komma att användas mot S-MP i debatten framöver som ett exempel på hur oppositionen anser att Regeringen Löfven är svag i kampen mot brottsligheten.

[yop_poll id="380"]

5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen