Tvångstestar utvisningsdömda – i motsats till Sverige

2021 07 20

I Sverige har utvisningsdömda brottslingar klamrat sig fast i landet genom att vägra att covidtesta sig. Men Danmark har valt en annan väg.

Det blev stor uppmärksamhet när svensk gränspolis larmade om att 90 % av brottslingarna som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff – inklusive grova sexbrottslingar – blåser svenska rättssystemet och klamrar sig kvar i landet genom att vägra göra covidtest. Flygbolag kräver att de är testade.

Polisen tvångstestar

Den socialdemokratiska regeringen i Danmark har dock valt en annan väg. Om utvisningsdömda vägrar att testa sig så blir de tvångstestade av polisen. Ritzau rapporterar att den nya danska lagen har haft effekt och två utvisningsdömda har nyligen tvångstestats för att kunna utvisas. Ytterligare 15 avvisade asylsökande har låtit coronatesta sig utan tvång.

Socialdemokraterna nöjda

– Då flygbolag inte tar emot passagerare som inte coronatestats så ordnade vi en lag som möjliggör tvångstest, säger Danmarks integrationsminister Mattias Tesfaye (S) till Ritzau. Han är nöjd med lagen.

– Den har lett till att några få har tvångstestats medan många andra sagt att ”okej, då gör vi det frivilligt”, säger S-ministern till JP.

Danska vänstern

Danska Socialdemokraterna och högerpartierna röstade ja till lagen medan flera danska vänsterpartier röstade nej.

– Har man inte tillåtelse att stanna i Danmark ska man självklart inte vara här. Men man ska inte heller utsättas för tvång. Det är helt oproportionerligt, säger vänsterpartiet Enhedslistans talesperson Rosa Lund till JP.

Avskräckande effekt

Polisen uppger att man försöker övertala den avvisade asylsökanden att testa sig frivilligt och om den vägrar så utförs tvångstestet så skonsamt som möjligt. Myndigheten Hemresestyrelsen uppger att tvångstesten har en avskräckande effekt.

I Sverige

Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger nej till att införa tvångstest i Sverige men då Centern gjort gemensam sak med M-KD-SD så finns det nu en majoritet för att införa tvångstest även i Sverige. Även  L anslöt sig till M-KD-SD-C-linjen.  V anslöt sig till S-MP-linjen.

ANALYS

Regeringen Löfven gör sannolikt opinionsmässigt självmål när de säger nej till att tvångstesta utvisningsdömda brottslingar. Väljarna anser tveklöst att det är orimligt att grova brottslingar som skall utvisas bluffar sig kvar i Sverige genom att vägra testa sig. Det gäller inte bara C- M-KD-SD-L-väljare utan min bedömning är att även en majoritet av S egna väljare har svårt att förstå partiledningens ställningstagande i frågan.

Detta är något som kan komma att användas mot S-MP i debatten framöver som ett exempel på hur oppositionen anser att Regeringen Löfven är svag i kampen mot brottsligheten.

[yop_poll id="380"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen