Tvångstestar utvisningsdömda – i motsats till Sverige

2021 07 20

Det blev stor uppmärksamhet när svensk gränspolis larmade om att 90 % av brottslingarna som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff – inklusive grova sexbrottslingar – blåser svenska rättssystemet och klamrar sig kvar i landet genom att vägra göra covidtest. Flygbolag kräver att de är testade.

Polisen tvångstestar

Den socialdemokratiska regeringen i Danmark har dock valt en annan väg. Om utvisningsdömda vägrar att testa sig så blir de tvångstestade av polisen. Ritzau rapporterar att den nya danska lagen har haft effekt och två utvisningsdömda har nyligen tvångstestats för att kunna utvisas. Ytterligare 15 avvisade asylsökande har låtit coronatesta sig utan tvång.

Socialdemokraterna nöjda

– Då flygbolag inte tar emot passagerare som inte coronatestats så ordnade vi en lag som möjliggör tvångstest, säger Danmarks integrationsminister Mattias Tesfaye (S) till Ritzau. Han är nöjd med lagen.

– Den har lett till att några få har tvångstestats medan många andra sagt att ”okej, då gör vi det frivilligt”, säger S-ministern till JP.

Danska vänstern

Danska Socialdemokraterna och högerpartierna röstade ja till lagen medan flera danska vänsterpartier röstade nej.

– Har man inte tillåtelse att stanna i Danmark ska man självklart inte vara här. Men man ska inte heller utsättas för tvång. Det är helt oproportionerligt, säger vänsterpartiet Enhedslistans talesperson Rosa Lund till JP.

Avskräckande effekt

Polisen uppger att man försöker övertala den avvisade asylsökanden att testa sig frivilligt och om den vägrar så utförs tvångstestet så skonsamt som möjligt. Myndigheten Hemresestyrelsen uppger att tvångstesten har en avskräckande effekt.

I Sverige

Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger nej till att införa tvångstest i Sverige men då Centern gjort gemensam sak med M-KD-SD så finns det nu en majoritet för att införa tvångstest även i Sverige. Även  L anslöt sig till M-KD-SD-C-linjen.  V anslöt sig till S-MP-linjen.

ANALYS

Regeringen Löfven gör sannolikt opinionsmässigt självmål när de säger nej till att tvångstesta utvisningsdömda brottslingar. Väljarna anser tveklöst att det är orimligt att grova brottslingar som skall utvisas bluffar sig kvar i Sverige genom att vägra testa sig. Det gäller inte bara C- M-KD-SD-L-väljare utan min bedömning är att även en majoritet av S egna väljare har svårt att förstå partiledningens ställningstagande i frågan.

Detta är något som kan komma att användas mot S-MP i debatten framöver som ett exempel på hur oppositionen anser att Regeringen Löfven är svag i kampen mot brottsligheten.

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen