Tvärnej: Jens Stoltenberg nobbar EU-plan

2025 04 10

Norges finansminister Jens Stoltenberg reser idag till EU:s ministermöte i Warszawa.

Det är första gången på länge som en norsk finansminister bjuds in till Ecofin, EU:s råd för ekonomiska och finansiella frågor.

En fråga på agendan är hetare än alla andra: hur EU ska finansiera den enorma ökning av försvarsutgifter som nyligen aviserats.

– Det är krävande, eftersom många länder måste låna pengar för att klara det. Och många spenderar redan mer på att betala ränta på lån än på försvar. Så att öka belåningsgraden är en utmaning, säger Stoltenberg till Dagens Næringsliv.

Blankt nej: "Finansiera det själva"

För Norges del är det viktigaste att landet ökar sina egna försvarsutgifter och fortsätter att stödja Ukraina.

Det understryker den tidigare Natochefen.

Dessutom är dörren helt stängd för att använda den norska oljefonden för att finansiera EU:s jättesatsning.

Det är bara att glömma, menar Stoltenberg.

– Sedan finns det några gemensamma projekt i EU som vi kan delta i. Men Norge ska inte bli en bank för EU:s försvarsinvesteringar. De måste finansiera det själva.

Ska träffa flera länder

Under finansministermötet i Polen kommer Jens Stoltenberg även att delta i ett antal bilaterala möten.

– Det viktigaste för mig, förutom försvaret, kommer att vara att diskutera tullar, inklusive med Polens premiärminister Donald Tusk. Vi arbetar för att komma in i de skyddsåtgärder som EU kan komma att införa, säger Stoltenberg.

"Norge fullvärdig partner"

Det var i mars som EU presenterade den så kallade “ReArm Europe”-planen.

I försvarsplanen framgår det att “Norge är en fullvärdig partner i EU:s försvarsprogram”, skriver Dagens Næringsliv.

Två delar ingår i planen för att skynda på försvarsinvesteringen: en fond på 150 miljarder euro som EU-länder kan låna pengar från samt att lätta på EU:s skuld och budgetunderskottsregler.

Ett nytt och förenklat regelverk för investeringar inom försvaret ska även presenteras i juni.

LÄS MER: Jens Stoltenberg varnar hela EU – Sverige rycker in

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 07

En älskad chipsvariant försvinner nu från butikshyllorna för gott.

En populär Estrellasmak går nu i graven från en av företagets mest älskade produktserier.

Efter flera år i sortimentet meddelar snacksjätten att smaken kommer ersättas av en ny.

En chipsfavorit ryker

Estrella uppger att det är sorten Västkustchips Cheddar & Rödlök som nu fasas ut.

– Estrella Västkustchips Cheddar & Rödlök har utgått och är slut på lager, uppger Estrella.

Snacksjätten bekräftar att de enda påsar som fortfarande finns är de i butik, som också är de sista.

Estrella uppger vidare att de planerar att ersätta smaken med nya varianter.

– Vecka fyra kommer en ny smak som ersätter denna, så bredda upp med andra Västkustchips fram till dess, meddelar de.

Funnits länge i sortimentet

Chipsen har funnits länge i sortimentet och varit en populär favorit bland konsumenter.

Men enligt Estrella har försäljningen och efterfrågan påverkat beslutet.

Även om borttagandet väcker sorg hos många konsumenter, försäkrar Estrella att de arbetar med fler, nya smaker som ska lanseras inom kort.

Chipssorter i förändring

Det är inte första gången chipssortimentet förändras i svenska butiker.

Flera av Estrellas limiterade chipssmaker har blivit så populära att de snabbt sålt slut i butik.

En av dem var Västkustchips med smak av tryffel och havssalt, som snabbt blev en favorit bland många kunder.

När varianten togs bort ur sortimentet väckte det kraftiga reaktioner, vilket ledde till att Estrella beslutade att återinföra smaken.

Den finns nu därför tillbaka på butikshyllorna.

Även en annan omtyckt klassiker, dillskruvar, kom tillbaka även den, till butikshyllorna efter stor efterfrågan från kunder.

Det senaste beskedet från Estrella innebär att butikshyllorna nu kan se annorlunda ut för dem som letar efter just “Cheddar & Rödlök”.

Andra populära smaker såsom Dill & Gräslök och Ranch & Gräddfil fortsätter att säljas i butiker runt om i landet.

Foto: O Kozachenko

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen