Tvärnej: Jens Stoltenberg nobbar EU-plan

2025 04 10

Norges finansminister Jens Stoltenberg reser idag till EU:s ministermöte i Warszawa.

Det är första gången på länge som en norsk finansminister bjuds in till Ecofin, EU:s råd för ekonomiska och finansiella frågor.

En fråga på agendan är hetare än alla andra: hur EU ska finansiera den enorma ökning av försvarsutgifter som nyligen aviserats.

– Det är krävande, eftersom många länder måste låna pengar för att klara det. Och många spenderar redan mer på att betala ränta på lån än på försvar. Så att öka belåningsgraden är en utmaning, säger Stoltenberg till Dagens Næringsliv.

Blankt nej: "Finansiera det själva"

För Norges del är det viktigaste att landet ökar sina egna försvarsutgifter och fortsätter att stödja Ukraina.

Det understryker den tidigare Natochefen.

Dessutom är dörren helt stängd för att använda den norska oljefonden för att finansiera EU:s jättesatsning.

Det är bara att glömma, menar Stoltenberg.

– Sedan finns det några gemensamma projekt i EU som vi kan delta i. Men Norge ska inte bli en bank för EU:s försvarsinvesteringar. De måste finansiera det själva.

Ska träffa flera länder

Under finansministermötet i Polen kommer Jens Stoltenberg även att delta i ett antal bilaterala möten.

– Det viktigaste för mig, förutom försvaret, kommer att vara att diskutera tullar, inklusive med Polens premiärminister Donald Tusk. Vi arbetar för att komma in i de skyddsåtgärder som EU kan komma att införa, säger Stoltenberg.

"Norge fullvärdig partner"

Det var i mars som EU presenterade den så kallade “ReArm Europe”-planen. 

I försvarsplanen framgår det att “Norge är en fullvärdig partner i EU:s försvarsprogram”, skriver Dagens Næringsliv.

Två delar ingår i planen för att skynda på försvarsinvesteringen: en fond på 150 miljarder euro som EU-länder kan låna pengar från samt att lätta på EU:s skuld och budgetunderskottsregler.

Ett nytt och förenklat regelverk för investeringar inom försvaret ska även presenteras i juni.

LÄS MER: Jens Stoltenberg varnar hela EU – Sverige rycker in

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel – “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen