Tvärnej: Jens Stoltenberg nobbar EU-plan

2025 04 10

Norges finansminister Jens Stoltenberg reser idag till EU:s ministermöte i Warszawa.

Det är första gången på länge som en norsk finansminister bjuds in till Ecofin, EU:s råd för ekonomiska och finansiella frågor.

En fråga på agendan är hetare än alla andra: hur EU ska finansiera den enorma ökning av försvarsutgifter som nyligen aviserats.

– Det är krävande, eftersom många länder måste låna pengar för att klara det. Och många spenderar redan mer på att betala ränta på lån än på försvar. Så att öka belåningsgraden är en utmaning, säger Stoltenberg till Dagens Næringsliv.

Blankt nej: "Finansiera det själva"

För Norges del är det viktigaste att landet ökar sina egna försvarsutgifter och fortsätter att stödja Ukraina.

Det understryker den tidigare Natochefen.

Dessutom är dörren helt stängd för att använda den norska oljefonden för att finansiera EU:s jättesatsning.

Det är bara att glömma, menar Stoltenberg.

– Sedan finns det några gemensamma projekt i EU som vi kan delta i. Men Norge ska inte bli en bank för EU:s försvarsinvesteringar. De måste finansiera det själva.

Ska träffa flera länder

Under finansministermötet i Polen kommer Jens Stoltenberg även att delta i ett antal bilaterala möten.

– Det viktigaste för mig, förutom försvaret, kommer att vara att diskutera tullar, inklusive med Polens premiärminister Donald Tusk. Vi arbetar för att komma in i de skyddsåtgärder som EU kan komma att införa, säger Stoltenberg.

"Norge fullvärdig partner"

Det var i mars som EU presenterade den så kallade “ReArm Europe”-planen. 

I försvarsplanen framgår det att “Norge är en fullvärdig partner i EU:s försvarsprogram”, skriver Dagens Næringsliv.

Två delar ingår i planen för att skynda på försvarsinvesteringen: en fond på 150 miljarder euro som EU-länder kan låna pengar från samt att lätta på EU:s skuld och budgetunderskottsregler.

Ett nytt och förenklat regelverk för investeringar inom försvaret ska även presenteras i juni.

LÄS MER: Jens Stoltenberg varnar hela EU – Sverige rycker in

Foto: Nato

Text: Redaktionen


14 aug 26

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

–  Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina 

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen


13 augusti 2026

Skatt för bilister höjs igen på måndag – detta gäller

2026 08 14

På måndag höjs trängselskatten igen.

Skatten berör som bekant fordon som kör in och ut ur Stockholms innerstad samt på Essingeleden.

Den så kallade lågsäsongen är nu över, och högsäsongen är igång.

Det innebär att trängselskatten nu höjs.

Skatt höjs igen

Under lågsäsongen har trängselskatten legat på max 105 kronor om dagen.

Men från och med måndag så höjs den till max 135 kronor – alltså en 29-procentig ökning.

– Den 19 juni började trängselskattens lågsäsong. Högsäsongen börjar igen den 15 augusti, meddelar Transportstyrelsen.

Fram till november

Trängselskatten används för att minska trängseln och förbättra framkomligheten i trafiken. 

Eftersom att skatt inte tas ut på helgdagar så kommer den nya nivån att börja gälla på måndag.

– Högsäsong är perioden 1 mars–dagen före midsommarafton och 15 augusti–30 november. Lågsäsong är övrig tid, förklarar myndigheten.

Läs mer: Arbetslösheten minskar

Detta gäller

Här är tiderna och beloppet som tas ut för trängselskatt i innerstaden:

Tid

Högsäsong

Lågsäsong

06:00–06:29

15 kr

15 kr

06:30–06:59

30 kr

25 kr

07:00–08:29

45 kr

35 kr

08:30–08:59

30 kr

25 kr

09:00–09:29

20 kr

15 kr

09:30–14:59

11 kr

11 kr

15:00–15:29

20 kr

15 kr

15:30–15:59

30 kr

25 kr

16:00–17:29

45 kr

35 kr

17:30–17:59

30 kr

25 kr

18:00–18:29

20 kr

15 kr

 

För Essingeleden

Och detta gäller på Essingeleden:

Tid

Högsäsong

Lågsäsong

06:00–06:29

15 kr

15 kr

06:30–06:59

27 kr

22 kr

07:00–08:29

40 kr

30 kr

08:30–08:59

27 kr

22 kr

09:00–09:29

20 kr

15 kr

09:30–14:59

11 kr

11 kr

15:00–15:29

20 kr

15 kr

15:30–15:59

27 kr

22 kr

16:00–17:29

40 kr

30 kr

17:30–17:59

27 kr

22 kr

18:00–18:29

20 kr

15 kr

Skatt tas enligt Transportstyrelsen inte ut helgdag, vissa dagar före helgdag eller under juli månad, förutom de första fem vardagarna. 

Läs mer: Så mycket kostar det att äga en stuga – varje år

Foto: A. Hunko

Text: Redaktionen