Polisen tvärvänder – nya besked om koranbränningar

2023 02 08

Ytterligare en koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm var planerad till imorgon, torsdag.

Personen som ansökt om demonstrationen hade tänkt elda upp en koran vid lunchtid intill ambassaden.

Men till skillnad från när Rasmus Paludan fick sitt tillstånd för samma manifestation går nu polisen tvärtemot den bedömning man gjorde då.

Det blir ingen koranbränning imorgon – myndigheten nekar tillstånd till aktionen, rapporterar SVT Nyheter.

Dialog med Säpo

Beslutet har fattats i samråd med Säkerhetspolisen.

Som grund för avslaget menar myndigheterna att den allmänna ordningen och säkerheten inte kan garanteras.

– Vi har naturligtvis haft en dialog med Säpo innan vi fattade det här beslutet, säger Ola Österling, pressekreterare vid Stockholmspolisen, till tv-kanalen.

Ökat hot mot Sverige

Tidigare idag bekräftade Säpo att myndigheten ser en ökning av antalet attentatshot mot Sverige.

– Den senaste tidens händelseutveckling med hot som riktas mot Sverige och svenska intressen är allvarlig och påverkar Sveriges säkerhet, uppgav myndigheten i ett pressmeddelande.

Utvecklingen innebär att Sverige bedöms stå i större fokus än tidigare för våldsbejakande islamism globalt.

– Säkerhetspolisen samverkar nära partners nationellt och internationellt i vårt arbete att skydda den nationella säkerheten och bedömer löpande hotet. Situationen efter den senaste tidens händelser är problematisk, tillade Säpo.

Fick tillstånd

Rasmus Paludans koranbränning ägde rum utanför Turkiets ambassad 21 januari tidigare i år.

– Paludan har fått tillstånd till en allmän sammankomst på platsen, och säger själv att hans syfte är att markera yttrandefrihet mot Turkiet, rapporterade Sveriges Radio när beskedet om manifestationen blev offentligt.

Massiva reaktioner

Bränningen ledde till massiva demonstrationer i minst sju länder, bland annat Turkiet, Irak och Pakistan.

Efterspelet har också präglat av en diplomatisk kris mellan Sverige och Turkiet och flera möten mellan ländernas regeringsrepresentanter har ställts in.

Landets president Recep Tayyip Erdoğan har också krävt att Sverige förbjuder bränningar av Koranen.

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till ert tillträde i Nato, sade presidenten inför rungande applåder hemma i Turkiet.

Statsministerns besked

På Erdoğans krav har statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterat följande:

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning.

Arkivfoto: Polisen Göteborg 

Text: Redaktionen

JUST NU: Har blivit fel – Swedbank får 837 miljoner kronor

2025 11 18

Swedbank och dess styrelseordförande Göran Persson kan räkna hem en tidig julklapp.

Eller kanske rättare sagt 837 miljoner sådana.

Det är nämligen lika många kronor som storbanken plötsligt får tillbaka, meddelar Swedbank i ett pressutskick på tisdagen.

Återbetalningen kommer från Skatteverket efter att myndigheten svängt i hur mycket moms Swedbank egentligen ska betala.

– Enligt beslut från Skatteverket har Swedbank betalat för mycket moms 2019, 2020, 2022 och 2023, skriver storbanken i en kommentar.

Godkänt ny metod

Den stora summan kommer till god nytta för Swedbank. Banken låter meddela att dess kostnader därmed minskar med samma belopp under årets sista kvartal.

Hela historien bottnar i att Skatteverket svängt.

Myndigheten har godkänt en ny metod för beräkning av det som kategoriseras som avdragsgill moms.

Och det kan mycket väl bli så att Swedbank får tillbaka än mer pengar. 

– Swedbank har tidigare i år mottagit momsåterföringar för 2016-2018, och även kommunicerat att banken ansökt om återföring för 2019-2023. Swedbank inväntar därmed beslut avseende 2021, informerar banken.

Slog förväntningarna

När Swedbank i oktober gav besked om årets tredje kvartal landade rörelseresultatet på 10.809 miljoner kronor.

De samlade intäkterna uppgick till 17.105 miljoner kronor. Det förväntade siffran låg inför delårsrapporten på 16.653 miljoner kronor enligt Privata Affärer.

– Swedbank levererar återigen ett starkt resultat i en osäker omvärld, framhöll Jens Eriksson, vd och koncernchef på Swedbank, i ett uttalande efteråt.

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Fakta: Swedbank

Styrelseordförande: Göran Persson (sedan 2019)

Antal privatkunder i Sverige: 3,8 miljoner

Antal privatkunder i Estland, Lettland, Litauen: 3,5 miljoner

Antal företagskunder i Sverige: 250 000 

Antal företagskunder i Estland, Lettland, Litauen: 300 000

Antal kontor i Sverige: 142

Antal kontor i Estland, LEttland, Litauen: 69

Antal medarbetare: 16 444

Källa: Swedbank

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Johanna Ejemalm/Talarforum resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

JUST NU: Finland kan ta tillbaka ryska hus

2025 11 18

Finland kan snart få rätt att ogiltigförklara ryska köp.

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen