Polisen tvärvänder – nya besked om koranbränningar

2023 02 08

Ytterligare en koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm var planerad till imorgon, torsdag.

Personen som ansökt om demonstrationen hade tänkt elda upp en koran vid lunchtid intill ambassaden.

Men till skillnad från när Rasmus Paludan fick sitt tillstånd för samma manifestation går nu polisen tvärtemot den bedömning man gjorde då.

Det blir ingen koranbränning imorgon – myndigheten nekar tillstånd till aktionen, rapporterar SVT Nyheter.

Dialog med Säpo

Beslutet har fattats i samråd med Säkerhetspolisen.

Som grund för avslaget menar myndigheterna att den allmänna ordningen och säkerheten inte kan garanteras.

– Vi har naturligtvis haft en dialog med Säpo innan vi fattade det här beslutet, säger Ola Österling, pressekreterare vid Stockholmspolisen, till tv-kanalen.

Ökat hot mot Sverige

Tidigare idag bekräftade Säpo att myndigheten ser en ökning av antalet attentatshot mot Sverige.

– Den senaste tidens händelseutveckling med hot som riktas mot Sverige och svenska intressen är allvarlig och påverkar Sveriges säkerhet, uppgav myndigheten i ett pressmeddelande.

Utvecklingen innebär att Sverige bedöms stå i större fokus än tidigare för våldsbejakande islamism globalt.

– Säkerhetspolisen samverkar nära partners nationellt och internationellt i vårt arbete att skydda den nationella säkerheten och bedömer löpande hotet. Situationen efter den senaste tidens händelser är problematisk, tillade Säpo.

Fick tillstånd

Rasmus Paludans koranbränning ägde rum utanför Turkiets ambassad 21 januari tidigare i år.

Paludan har fått tillstånd till en allmän sammankomst på platsen, och säger själv att hans syfte är att markera yttrandefrihet mot Turkiet, rapporterade Sveriges Radio när beskedet om manifestationen blev offentligt.

Massiva reaktioner

Bränningen ledde till massiva demonstrationer i minst sju länder, bland annat Turkiet, Irak och Pakistan.

Efterspelet har också präglat av en diplomatisk kris mellan Sverige och Turkiet och flera möten mellan ländernas regeringsrepresentanter har ställts in.

Landets president Recep Tayyip Erdoğan har också krävt att Sverige förbjuder bränningar av Koranen.

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till ert tillträde i Nato, sade presidenten inför rungande applåder hemma i Turkiet.

Statsministerns besked

På Erdoğans krav har statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterat följande:

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning.

Arkivfoto: Polisen Göteborg 

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen