Polisen tvärvänder – nya besked om koranbränningar

2023 02 08

Ytterligare en koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm var planerad till imorgon, torsdag.

Personen som ansökt om demonstrationen hade tänkt elda upp en koran vid lunchtid intill ambassaden.

Men till skillnad från när Rasmus Paludan fick sitt tillstånd för samma manifestation går nu polisen tvärtemot den bedömning man gjorde då.

Det blir ingen koranbränning imorgon – myndigheten nekar tillstånd till aktionen, rapporterar SVT Nyheter.

Dialog med Säpo

Beslutet har fattats i samråd med Säkerhetspolisen.

Som grund för avslaget menar myndigheterna att den allmänna ordningen och säkerheten inte kan garanteras.

– Vi har naturligtvis haft en dialog med Säpo innan vi fattade det här beslutet, säger Ola Österling, pressekreterare vid Stockholmspolisen, till tv-kanalen.

Ökat hot mot Sverige

Tidigare idag bekräftade Säpo att myndigheten ser en ökning av antalet attentatshot mot Sverige.

– Den senaste tidens händelseutveckling med hot som riktas mot Sverige och svenska intressen är allvarlig och påverkar Sveriges säkerhet, uppgav myndigheten i ett pressmeddelande.

Utvecklingen innebär att Sverige bedöms stå i större fokus än tidigare för våldsbejakande islamism globalt.

– Säkerhetspolisen samverkar nära partners nationellt och internationellt i vårt arbete att skydda den nationella säkerheten och bedömer löpande hotet. Situationen efter den senaste tidens händelser är problematisk, tillade Säpo.

Fick tillstånd

Rasmus Paludans koranbränning ägde rum utanför Turkiets ambassad 21 januari tidigare i år.

– Paludan har fått tillstånd till en allmän sammankomst på platsen, och säger själv att hans syfte är att markera yttrandefrihet mot Turkiet, rapporterade Sveriges Radio när beskedet om manifestationen blev offentligt.

Massiva reaktioner

Bränningen ledde till massiva demonstrationer i minst sju länder, bland annat Turkiet, Irak och Pakistan.

Efterspelet har också präglat av en diplomatisk kris mellan Sverige och Turkiet och flera möten mellan ländernas regeringsrepresentanter har ställts in.

Landets president Recep Tayyip Erdoğan har också krävt att Sverige förbjuder bränningar av Koranen.

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till ert tillträde i Nato, sade presidenten inför rungande applåder hemma i Turkiet.

Statsministerns besked

På Erdoğans krav har statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterat följande:

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning.

Arkivfoto: Polisen Göteborg 

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen