Polisen tvärvänder – nya besked om koranbränningar

2023 02 08

Ytterligare en koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm var planerad till imorgon, torsdag.

Personen som ansökt om demonstrationen hade tänkt elda upp en koran vid lunchtid intill ambassaden.

Men till skillnad från när Rasmus Paludan fick sitt tillstånd för samma manifestation går nu polisen tvärtemot den bedömning man gjorde då.

Det blir ingen koranbränning imorgon – myndigheten nekar tillstånd till aktionen, rapporterar SVT Nyheter.

Dialog med Säpo

Beslutet har fattats i samråd med Säkerhetspolisen.

Som grund för avslaget menar myndigheterna att den allmänna ordningen och säkerheten inte kan garanteras.

– Vi har naturligtvis haft en dialog med Säpo innan vi fattade det här beslutet, säger Ola Österling, pressekreterare vid Stockholmspolisen, till tv-kanalen.

Ökat hot mot Sverige

Tidigare idag bekräftade Säpo att myndigheten ser en ökning av antalet attentatshot mot Sverige.

– Den senaste tidens händelseutveckling med hot som riktas mot Sverige och svenska intressen är allvarlig och påverkar Sveriges säkerhet, uppgav myndigheten i ett pressmeddelande.

Utvecklingen innebär att Sverige bedöms stå i större fokus än tidigare för våldsbejakande islamism globalt.

– Säkerhetspolisen samverkar nära partners nationellt och internationellt i vårt arbete att skydda den nationella säkerheten och bedömer löpande hotet. Situationen efter den senaste tidens händelser är problematisk, tillade Säpo.

Fick tillstånd

Rasmus Paludans koranbränning ägde rum utanför Turkiets ambassad 21 januari tidigare i år.

– Paludan har fått tillstånd till en allmän sammankomst på platsen, och säger själv att hans syfte är att markera yttrandefrihet mot Turkiet, rapporterade Sveriges Radio när beskedet om manifestationen blev offentligt.

Massiva reaktioner

Bränningen ledde till massiva demonstrationer i minst sju länder, bland annat Turkiet, Irak och Pakistan.

Efterspelet har också präglat av en diplomatisk kris mellan Sverige och Turkiet och flera möten mellan ländernas regeringsrepresentanter har ställts in.

Landets president Recep Tayyip Erdoğan har också krävt att Sverige förbjuder bränningar av Koranen.

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till ert tillträde i Nato, sade presidenten inför rungande applåder hemma i Turkiet.

Statsministerns besked

På Erdoğans krav har statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterat följande:

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning.

Arkivfoto: Polisen Göteborg

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen