Natoland tvärvänder om ryska attacker

2023 09 06

Natomedlemmen Rumänien gör en helomvändning.

I måndags kom uppgifter från Ukraina om att en rysk drönarattack mot en hamn vid floden Donau orsakat nedslag i grannlandet Rumänien.

Uppgifterna kom direkt från det ukrainska utrikesdepartementet.

– Detta är ännu en bekräftelse på att Rysslands missilterror utgör ett enormt hot, inte bara mot Ukrainas säkerhet, utan också mot säkerheten i grannländerna, inklusive Natos medlemsländer, sade departementets talesperson Oleg Nikolenko.

Natolandet tvärvänder

Rumänien, Natomedlem sedan 2007, gick först ut och dementerade uppgifterna.

Några nedslagna drönare hade inte noterats.

Två dagar senare låter annorlunda – för nu tvärvänder Natolandet och bekräftar att den ryska attacken spillde över på Rumäniens mark.

– Delarna av den ryska drönaren upptäcktes i området Plauru i regionen Tulcea efter att Ryssland nyligen inlett flera attacker mot hamnarna Izmail och Reni i Ukraina, belägna nära gränsen till Ukraina.

Det rapporterar Antenna 3 CNN.

Har verifierats

Kanalen har publicerat bilder på resterna av en rysk drönare som upptäckts under onsdagsmorgonen.

Reportrarna har verifierat uppgifterna, bland annat med Rumäniens försvarsminister Angel Tilvar.

– Jag bekräftar att det i detta område hittades bitar som kan vara av en drönare.

Ökar bevakningen

Rumänien kommer nu att öka sin bevakning kring gränsen.

– Det är viktigt att stärka vaksamhetsåtgärderna, säger ministern till Antenna 3 CNN.

– Vi kommer att ha fler observationsplatser och fler patruller.

Moskva har inte uttalat sig om fyndet.

"Skydda varje tum av Natos territorium"

Nato har inte heller kommit med något uttalande efter att drönarnedslaget i ett av deras medlemsländer nu bekräftats.

Tidigare har militäralliansens Jens Stoltenberg betonat att Nato har ett ansvar att förhindra att kriget sprider sig till andra länder och att man ska “skydda varje tum av Natos territorium”.

– Vi lever i en farligare värld och vi lever i en mer oförutsägbar värld, och vi lever i en värld där vi har ett hett krig på gång i Europa, sade Stoltenberg i samma sammanhang.

– Samtidigt vet vi också att det här kan bli värre.

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen