Natoland tvärvänder om ryska attacker

2023 09 06

Natomedlemmen Rumänien gör en helomvändning.

I måndags kom uppgifter från Ukraina om att en rysk drönarattack mot en hamn vid floden Donau orsakat nedslag i grannlandet Rumänien.

Uppgifterna kom direkt från det ukrainska utrikesdepartementet.

– Detta är ännu en bekräftelse på att Rysslands missilterror utgör ett enormt hot, inte bara mot Ukrainas säkerhet, utan också mot säkerheten i grannländerna, inklusive Natos medlemsländer, sade departementets talesperson Oleg Nikolenko.

Natolandet tvärvänder

Rumänien, Natomedlem sedan 2007, gick först ut och dementerade uppgifterna.

Några nedslagna drönare hade inte noterats.

Två dagar senare låter annorlunda – för nu tvärvänder Natolandet och bekräftar att den ryska attacken spillde över på Rumäniens mark.

– Delarna av den ryska drönaren upptäcktes i området Plauru i regionen Tulcea efter att Ryssland nyligen inlett flera attacker mot hamnarna Izmail och Reni i Ukraina, belägna nära gränsen till Ukraina.

Det rapporterar Antenna 3 CNN.

Har verifierats

Kanalen har publicerat bilder på resterna av en rysk drönare som upptäckts under onsdagsmorgonen.

Reportrarna har verifierat uppgifterna, bland annat med Rumäniens försvarsminister Angel Tilvar.

– Jag bekräftar att det i detta område hittades bitar som kan vara av en drönare.

Ökar bevakningen

Rumänien kommer nu att öka sin bevakning kring gränsen.

– Det är viktigt att stärka vaksamhetsåtgärderna, säger ministern till Antenna 3 CNN.

– Vi kommer att ha fler observationsplatser och fler patruller.

Moskva har inte uttalat sig om fyndet.

"Skydda varje tum av Natos territorium"

Nato har inte heller kommit med något uttalande efter att drönarnedslaget i ett av deras medlemsländer nu bekräftats.

Tidigare har militäralliansens Jens Stoltenberg betonat att Nato har ett ansvar att förhindra att kriget sprider sig till andra länder och att man ska “skydda varje tum av Natos territorium”.

– Vi lever i en farligare värld och vi lever i en mer oförutsägbar värld, och vi lever i en värld där vi har ett hett krig på gång i Europa, sade Stoltenberg i samma sammanhang.

– Samtidigt vet vi också att det här kan bli värre.

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen