Natoland tvärvänder om ryska attacker

2023 09 06

Natomedlemmen Rumänien gör en helomvändning.

I måndags kom uppgifter från Ukraina om att en rysk drönarattack mot en hamn vid floden Donau orsakat nedslag i grannlandet Rumänien.

Uppgifterna kom direkt från det ukrainska utrikesdepartementet.

– Detta är ännu en bekräftelse på att Rysslands missilterror utgör ett enormt hot, inte bara mot Ukrainas säkerhet, utan också mot säkerheten i grannländerna, inklusive Natos medlemsländer, sade departementets talesperson Oleg Nikolenko.

Natolandet tvärvänder

Rumänien, Natomedlem sedan 2007, gick först ut och dementerade uppgifterna.

Några nedslagna drönare hade inte noterats.

Två dagar senare låter annorlunda – för nu tvärvänder Natolandet och bekräftar att den ryska attacken spillde över på Rumäniens mark.

– Delarna av den ryska drönaren upptäcktes i området Plauru i regionen Tulcea efter att Ryssland nyligen inlett flera attacker mot hamnarna Izmail och Reni i Ukraina, belägna nära gränsen till Ukraina.

Det rapporterar Antenna 3 CNN.

Har verifierats

Kanalen har publicerat bilder på resterna av en rysk drönare som upptäckts under onsdagsmorgonen.

Reportrarna har verifierat uppgifterna, bland annat med Rumäniens försvarsminister Angel Tilvar.

– Jag bekräftar att det i detta område hittades bitar som kan vara av en drönare.

Ökar bevakningen

Rumänien kommer nu att öka sin bevakning kring gränsen.

– Det är viktigt att stärka vaksamhetsåtgärderna, säger ministern till Antenna 3 CNN.

– Vi kommer att ha fler observationsplatser och fler patruller.

Moskva har inte uttalat sig om fyndet.

"Skydda varje tum av Natos territorium"

Nato har inte heller kommit med något uttalande efter att drönarnedslaget i ett av deras medlemsländer nu bekräftats.

Tidigare har militäralliansens Jens Stoltenberg betonat att Nato har ett ansvar att förhindra att kriget sprider sig till andra länder och att man ska “skydda varje tum av Natos territorium”.

– Vi lever i en farligare värld och vi lever i en mer oförutsägbar värld, och vi lever i en värld där vi har ett hett krig på gång i Europa, sade Stoltenberg i samma sammanhang.

– Samtidigt vet vi också att det här kan bli värre.

Text: Redaktionen

Kristersson kallar in alla partiledare till krismöte

2025 12 13

Ulf Kristersson (M) är orolig inför valet.

Hösten 2026 är det val i Sverige.

Nu oroar sig statsminister Ulf Kristersson för en viktig säkerhetsfråga – och kallar samtliga riksdagspartiers partiledare till ett krismöte.

”Skapar splittring och rädsla”

Bakgrunden är uppgifterna om att Ryssland har utsatt bland annat Tyskland för cyberangrepp och försökt påverka landets val.

Det väcker frågor inför det svenska valet 2026 – och farhågor om att Putinregimen kommer att försöka påverka valet.

– Ryssland fortsätter att utsätta våra allierade för cyberangrepp, informationspåverkan och rena sabotage. Nu senast uppmärksammat i Tyskland. Ytterst för att skapa splittring och rädsla och få oss att minska vårt stöd till Ukraina, skriver Ulf Kristersson i en kommentar på X.

Nu behöver Sverige vidta åtgärder för att skydda sig mot liknande angrepp.

– Svensk demokrati står i grunden starkt rustad inför valen 2026. Ett stort antal insatser görs och har gjorts av regeringen och myndigheter för att skydda valen, uppger statsministern.

LÄS OCKSÅ: "Gigantiskt" - Gekås Ullareds enorma planer avslöjade

”Samlar åtta partiledare”

Trots det ser han det som nödvändigt att kalla in alla partiledare till ett möte för att diskutera hur frågan ska hanteras inför valet.

– I februari kommer jag att samla alla åtta partiledare för att tillsammans med chefer för de centrala myndigheterna diskutera och informera om arbetet för att skydda de svenska valen från otillbörlig påverkan från främmande makt, meddelar Ulf Kristersson i inlägget.

Tyskland anklagar Ryssland

Tyskland anklagar Ryssland dels för att ha utfört en stor cyberattack mot den tyska flygtrafiken 2024, dels för att ha försökt påverka det tyska valet i februari i år, rapporterar BBC.

Rysslands ambassadör i Tyskland har kallats upp för samtal, och Tyskland har meddelat att de kommer att svara på de ryska attackerna.

Ryssland förnekar anklagelserna, men har samtidigt anklagats för liknande attacker mot en rad andra länder.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen