Tvärvändning – ekonomiskt glädjebesked till svenska folket

2023 08 30

Häromdagen uppmanades svenska hushåll att lägga undan pengar inför hösten och vintern.

Bakom rådet stod bland annat storbanken SEB och var kopplat till hur elpriset kan komma att förändras framåt slutet av året.

Hoppas på det bästa men förbered er på det värsta, var budskapet.

– Bygg upp marginaler för att räkningarna blir lika höga som ifjol. Man får tänka precis som med räntorna, förbereda sig på att det blir dyrare, sade SEB:s privatekonom Américo Fernandez till GP.

Tung nyhet blir glädjande nyhet

Uppmaningen kunde tolkas som en mycket tung nyhet för Sveriges hushåll inför kommande månader.

Men nu kommer helt andra signaler när det gäller förväntade elpriser i höst.

Glädjande nog är nu prognosen att elräkningarna blir långt ifrån så höga som under fjolåret – hela 60 procent lägre.

Det meddelar elhandelsbolaget Bixia i ett nytt uttalande.

Motsvarar två kärnkraftverks årliga produktion

Inget ont som inte för någonting gott med sig.

För det som pekas ut som anledningen till den kraftiga prisnedgången är det som gjort så många besvikna under sommaren – nämligen allt regn som föll under juli och augusti.

Inte minst under ovädret Hans.

Sommarens nederbörd motsvarar “hela två kärnkraftverks årliga elproduktion mer än normalt”, enligt Bixia.

– Sommarens enorma nederbörd har gett betydligt bättre förutsättningar för resten av året. Att vattenkraften har möjlighet att producera betydligt mer el än i fjol, när förbrukningen ökar i höst, lugnar marknaden, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson i ett pressmeddelande.

"Betydligt lägre priser"

Enligt Bixia har inte vattenmängderna styrt de nordiska elpriserna på samma sätt på över två år.

– Alla faktorer som skapade frågetecken och rädsla ifjol har dragit åt det positiva hållet, säger Johan Sigvardsson.

– Just nu ser elen i vinter ut att gå mot betydligt lägre priser än i fjol, där det största frågetecknet som alltid är hur kallt det blir i vinter och hur mycket resurser som då krävs. Tidvis kan det bli höga priser, men alls inte så ihållande som ifjol.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen