Tvärvändning – ekonomiskt glädjebesked till svenska folket

2023 08 30

Bakom rådet stod bland annat storbanken SEB och var kopplat till hur elpriset kan komma att förändras framåt slutet av året.

Hoppas på det bästa men förbered er på det värsta, var budskapet.

– Bygg upp marginaler för att räkningarna blir lika höga som ifjol. Man får tänka precis som med räntorna, förbereda sig på att det blir dyrare, sade SEB:s privatekonom Américo Fernandez till GP.

Tung nyhet blir glädjande nyhet

Uppmaningen kunde tolkas som en mycket tung nyhet för Sveriges hushåll inför kommande månader.

Men nu kommer helt andra signaler när det gäller förväntade elpriser i höst.

Glädjande nog är nu prognosen att elräkningarna blir långt ifrån så höga som under fjolåret – hela 60 procent lägre.

Det meddelar elhandelsbolaget Bixia i ett nytt uttalande.

Motsvarar två kärnkraftverks årliga produktion

Inget ont som inte för någonting gott med sig.

För det som pekas ut som anledningen till den kraftiga prisnedgången är det som gjort så många besvikna under sommaren – nämligen allt regn som föll under juli och augusti.

Inte minst under ovädret Hans.

Sommarens nederbörd motsvarar “hela två kärnkraftverks årliga elproduktion mer än normalt”, enligt Bixia.

– Sommarens enorma nederbörd har gett betydligt bättre förutsättningar för resten av året. Att vattenkraften har möjlighet att producera betydligt mer el än i fjol, när förbrukningen ökar i höst, lugnar marknaden, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson i ett pressmeddelande.

"Betydligt lägre priser"

Enligt Bixia har inte vattenmängderna styrt de nordiska elpriserna på samma sätt på över två år.

– Alla faktorer som skapade frågetecken och rädsla ifjol har dragit åt det positiva hållet, säger Johan Sigvardsson.

– Just nu ser elen i vinter ut att gå mot betydligt lägre priser än i fjol, där det största frågetecknet som alltid är hur kallt det blir i vinter och hur mycket resurser som då krävs. Tidvis kan det bli höga priser, men alls inte så ihållande som ifjol.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen