JUST NU: Tveksam inför nya Natosamtal – “Sverige är offret”

2023 03 02

En tidigare EU-ambassadör är skeptisk till de kommande samtalen.

Det är bara två länder som ännu inte accepterat Sveriges ansökan till Nato.

Ungern kan komma att rösta om saken den kommande månaden, medan Turkiet tycks vara längre från en ratificering.

Den tidigare EU-ambassadören Marc Pierini tror att det kommer bli svårt för Sverige att få ett ja från Turkiet, rapporterar DN.

– Läget är mer fryst än någonsin tidigare. Erdogan behöver nationalisternas röster mer än tidigare. De kommer bli viktigare i hans valkampanj. Och Sverige är offret, säger Pierini.

Ingen bra situation

Pierini var EU-ambassadör i Turkiet under fem år och är nu verksam på Carnegie-institutet där han arbetar med att analysera Mellanöstern och Turkiet.

Han menar att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan är nervös över att tappa fler väljare inför det stundande valet.

– Hans politiska öde kommer inte förseglas förrän valresultatet är klart. Men situationen är inte bra för varken den styrande koalitionen eller presidenten, menar Pierini.

Situationen kan vara negativ för Sverige då Erdogan uppges vilja nå ut till de turkiska nationalisterna.

Samtal återupptas

Efter att Turkiet pausat samtalen om Sveriges Natoansökan till följd av bland annat Rasmus Paludans koranbränning ser de nu ut att återupptas.

Enligt den turkiska utrikesministern Mevlut Cavusoglu kommer ett nytt möte hållas mellan Sverige, Finland och Turkiet den 9 mars i Bryssel.

– Mina kollegor kommer att närvara vid mötet den 9 mars och det kommer bli tydligt för alla där att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter, säger utrikesministern enligt Reuters.

Stor frustration

Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm ledde till stor frustration i Turkiet.

Landet fördömde aktionen och riktade hård kritik mot den svenska hanteringen av händelsen.

Stäms på miljonbelopp

En muslimsk man från Nederländerna har sedan dess lämnat in en enskild stämningsansökan mot Paludan.

Mannen vill att Paludan ska betala 44 miljoner euro, eller 487 miljoner svenska kronor för att ha orsakat ett “otryggt samhällsklimat för allmänheten”.

Foto: M. König resp M. Dagli

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen