JUST NU: Tveksam inför nya Natosamtal – “Sverige är offret”

2023 03 02

En tidigare EU-ambassadör är skeptisk till de kommande samtalen.

Det är bara två länder som ännu inte accepterat Sveriges ansökan till Nato.

Ungern kan komma att rösta om saken den kommande månaden, medan Turkiet tycks vara längre från en ratificering.

Den tidigare EU-ambassadören Marc Pierini tror att det kommer bli svårt för Sverige att få ett ja från Turkiet, rapporterar DN.

– Läget är mer fryst än någonsin tidigare. Erdogan behöver nationalisternas röster mer än tidigare. De kommer bli viktigare i hans valkampanj. Och Sverige är offret, säger Pierini.

Ingen bra situation

Pierini var EU-ambassadör i Turkiet under fem år och är nu verksam på Carnegie-institutet där han arbetar med att analysera Mellanöstern och Turkiet.

Han menar att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan är nervös över att tappa fler väljare inför det stundande valet.

– Hans politiska öde kommer inte förseglas förrän valresultatet är klart. Men situationen är inte bra för varken den styrande koalitionen eller presidenten, menar Pierini.

Situationen kan vara negativ för Sverige då Erdogan uppges vilja nå ut till de turkiska nationalisterna.

Samtal återupptas

Efter att Turkiet pausat samtalen om Sveriges Natoansökan till följd av bland annat Rasmus Paludans koranbränning ser de nu ut att återupptas.

Enligt den turkiska utrikesministern Mevlut Cavusoglu kommer ett nytt möte hållas mellan Sverige, Finland och Turkiet den 9 mars i Bryssel.

– Mina kollegor kommer att närvara vid mötet den 9 mars och det kommer bli tydligt för alla där att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter, säger utrikesministern enligt Reuters.

Stor frustration

Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm ledde till stor frustration i Turkiet.

Landet fördömde aktionen och riktade hård kritik mot den svenska hanteringen av händelsen.

Stäms på miljonbelopp

En muslimsk man från Nederländerna har sedan dess lämnat in en enskild stämningsansökan mot Paludan.

Mannen vill att Paludan ska betala 44 miljoner euro, eller 487 miljoner svenska kronor för att ha orsakat ett “otryggt samhällsklimat för allmänheten”.

Foto: M. König resp M. Dagli

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen