JUST NU: Tveksam inför nya Natosamtal – “Sverige är offret”

2023 03 02

Det är bara två länder som ännu inte accepterat Sveriges ansökan till Nato.

Ungern kan komma att rösta om saken den kommande månaden, medan Turkiet tycks vara längre från en ratificering.

Den tidigare EU-ambassadören Marc Pierini tror att det kommer bli svårt för Sverige att få ett ja från Turkiet, rapporterar DN.

– Läget är mer fryst än någonsin tidigare. Erdogan behöver nationalisternas röster mer än tidigare. De kommer bli viktigare i hans valkampanj. Och Sverige är offret, säger Pierini.

Ingen bra situation

Pierini var EU-ambassadör i Turkiet under fem år och är nu verksam på Carnegie-institutet där han arbetar med att analysera Mellanöstern och Turkiet.

Han menar att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan är nervös över att tappa fler väljare inför det stundande valet.

– Hans politiska öde kommer inte förseglas förrän valresultatet är klart. Men situationen är inte bra för varken den styrande koalitionen eller presidenten, menar Pierini.

Situationen kan vara negativ för Sverige då Erdogan uppges vilja nå ut till de turkiska nationalisterna.

Samtal återupptas

Efter att Turkiet pausat samtalen om Sveriges Natoansökan till följd av bland annat Rasmus Paludans koranbränning ser de nu ut att återupptas.

Enligt den turkiska utrikesministern Mevlut Cavusoglu kommer ett nytt möte hållas mellan Sverige, Finland och Turkiet den 9 mars i Bryssel.

– Mina kollegor kommer att närvara vid mötet den 9 mars och det kommer bli tydligt för alla där att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter, säger utrikesministern enligt Reuters.

Stor frustration

Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm ledde till stor frustration i Turkiet.

Landet fördömde aktionen och riktade hård kritik mot den svenska hanteringen av händelsen.

Stäms på miljonbelopp

En muslimsk man från Nederländerna har sedan dess lämnat in en enskild stämningsansökan mot Paludan.

Mannen vill att Paludan ska betala 44 miljoner euro, eller 487 miljoner svenska kronor för att ha orsakat ett “otryggt samhällsklimat för allmänheten”.

Foto: M. König resp M. Dagli

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen