22sep2025

Tvingas betala 360 miljoner – småföretagare rasar

2025 04 15

Småföretagare rasar mot att de kommer att behöva betala en nota på 360 miljoner.

Brottsbekämpning har blivit ett allt viktigare politikområde där regeringen nu satsar stort.

Men alla är inte överens om hur brottsbekämpningen ska gå till – eller vem som ska stå för notan.

Nu rasar organisationen Företagarna mot att svenska företag kommer att behöva stå för en kostnad på 360 miljoner.

”Notan får inte skickas till företagen”

Svenska företagare är redan mycket hårt pressade av det ekonomiska och världspolitiska läget, menar Företgarnas vd Magnus Demervall i en debattartikel i DN.

Samtidigt plågas Sverige av stora problem med brottslighet, och regeringen vill att Bolagsverket ska medverka i brottsbekämpningen.

Men småföretagarna själva riskerar att få stå för notan, enligt Demervall.

– När regeringen nu kräver att Bolagsverket ska delta i bekämpningen av den organiserade brottsligheten får inte notan för detta skickas till företagen via höjda avgifter (till exempel för att starta bolag eller byta namn på bolag). Bolagsverket beräknar själva att näringslivet kommer få skjuta till 360 miljoner kronor de kommande tre åren – till stor del för att finansiera kriminalpolitiska beslut från regeringen, menar Magnus Demervall i debattartikeln.

”Dagens situation är orimlig”

Magnus Demervall och Företagarna understryker att de välkomnar Bolagsverkets satsning på att bekämpa brottsligheten.

Även företagare drabbas hårt av brottsligheten, vilket bland annat framgick i en rapport från Småföretagarnas riksförbund som publicerades i februari.

I rapporten framkommer att brottsligheten är ett av de största hindren för småföretag i Sverige. Kostnaden som brottslighet mot företagen medför uppskattas i rapporten till hela 118 miljarder kronor.

– Dagens situation är orimlig. Vi har så många medlemmar som vittnar om att de anmäler brott efter brott men att polisanmälningarna bara läggs ned, sade Caroline Szyber, vice ordförande för Småföretagarnas riksförbund, i ett uttalande när rapporten publicerades.

Även Företagarna understryker alltså vikten av att bekämpa brottsligheten – men är kritiska till att en stor kostnad hamnar på företagarna själva.

”Låt inte företagen bära kostnaden”

Nu kräver Magnus Demervall och Företagarna att regeringen inför höstbudgeten vidtar flera åtgärder för att förbättra företagsklimatet.

Ett av kraven är just att regeringen ska bekämpa brottsligheten utan att belasta företagen ekonomiskt.

– Att beivra brottslighet är en av statens kärnuppgifter. Därför bör regeringen ge Bolagsverket de resurser som krävs för att myndigheten ska kunna motverka ekonomisk brottslighet, i stället för att låta företagen bära kostnaden genom höjda registreringsavgifter, menar Magnus Demervall i debattartikeln.

Foto: Riksbanken

Text. Redaktionen


JUST NU: Har blivit fel – Swedbank får 837 miljoner kronor

2025 11 18

Swedbank och dess styrelseordförande Göran Persson kan räkna hem en tidig julklapp.

Eller kanske rättare sagt 837 miljoner sådana.

Det är nämligen lika många kronor som storbanken plötsligt får tillbaka, meddelar Swedbank i ett pressutskick på tisdagen.

Återbetalningen kommer från Skatteverket efter att myndigheten svängt i hur mycket moms Swedbank egentligen ska betala.

Enligt beslut från Skatteverket har Swedbank betalat för mycket moms 2019, 2020, 2022 och 2023, skriver storbanken i en kommentar.

Godkänt ny metod

Den stora summan kommer till god nytta för Swedbank. Banken låter meddela att dess kostnader därmed minskar med samma belopp under årets sista kvartal.

Hela historien bottnar i att Skatteverket svängt.

Myndigheten har godkänt en ny metod för beräkning av det som kategoriseras som avdragsgill moms.

Och det kan mycket väl bli så att Swedbank får tillbaka än mer pengar. 

– Swedbank har tidigare i år mottagit momsåterföringar för 2016-2018, och även kommunicerat att banken ansökt om återföring för 2019-2023. Swedbank inväntar därmed beslut avseende 2021, informerar banken.

Slog förväntningarna

När Swedbank i oktober gav besked om årets tredje kvartal landade rörelseresultatet på 10.809 miljoner kronor.

De samlade intäkterna uppgick till 17.105 miljoner kronor. Det förväntade siffran låg inför delårsrapporten på 16.653 miljoner kronor enligt Privata Affärer.

– Swedbank levererar återigen ett starkt resultat i en osäker omvärld, framhöll Jens Eriksson, vd och koncernchef på Swedbank, i ett uttalande efteråt.

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Fakta: Swedbank

Styrelseordförande: Göran Persson (sedan 2019)

Antal privatkunder i Sverige: 3,8 miljoner

Antal privatkunder i Estland, Lettland, Litauen: 3,5 miljoner

Antal företagskunder i Sverige: 250 000 

Antal företagskunder i Estland, Lettland, Litauen: 300 000

Antal kontor i Sverige: 142

Antal kontor i Estland, LEttland, Litauen: 69

Antal medarbetare: 16 444

Källa: Swedbank

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Johanna Ejemalm/Talarforum resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


JUST NU: Finland kan ta tillbaka ryska hus

2025 11 18

Finland kan snart få rätt att ogiltigförklara ryska köp.

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen