22sep2025

Tvingas betala 360 miljoner – småföretagare rasar

2025 04 15

Småföretagare rasar mot att de kommer att behöva betala en nota på 360 miljoner.

Brottsbekämpning har blivit ett allt viktigare politikområde där regeringen nu satsar stort.

Men alla är inte överens om hur brottsbekämpningen ska gå till – eller vem som ska stå för notan.

Nu rasar organisationen Företagarna mot att svenska företag kommer att behöva stå för en kostnad på 360 miljoner.

”Notan får inte skickas till företagen”

Svenska företagare är redan mycket hårt pressade av det ekonomiska och världspolitiska läget, menar Företgarnas vd Magnus Demervall i en debattartikel i DN.

Samtidigt plågas Sverige av stora problem med brottslighet, och regeringen vill att Bolagsverket ska medverka i brottsbekämpningen.

Men småföretagarna själva riskerar att få stå för notan, enligt Demervall.

– När regeringen nu kräver att Bolagsverket ska delta i bekämpningen av den organiserade brottsligheten får inte notan för detta skickas till företagen via höjda avgifter (till exempel för att starta bolag eller byta namn på bolag). Bolagsverket beräknar själva att näringslivet kommer få skjuta till 360 miljoner kronor de kommande tre åren – till stor del för att finansiera kriminalpolitiska beslut från regeringen, menar Magnus Demervall i debattartikeln.

”Dagens situation är orimlig”

Magnus Demervall och Företagarna understryker att de välkomnar Bolagsverkets satsning på att bekämpa brottsligheten.

Även företagare drabbas hårt av brottsligheten, vilket bland annat framgick i en rapport från Småföretagarnas riksförbund som publicerades i februari.

I rapporten framkommer att brottsligheten är ett av de största hindren för småföretag i Sverige. Kostnaden som brottslighet mot företagen medför uppskattas i rapporten till hela 118 miljarder kronor.

– Dagens situation är orimlig. Vi har så många medlemmar som vittnar om att de anmäler brott efter brott men att polisanmälningarna bara läggs ned, sade Caroline Szyber, vice ordförande för Småföretagarnas riksförbund, i ett uttalande när rapporten publicerades.

Även Företagarna understryker alltså vikten av att bekämpa brottsligheten – men är kritiska till att en stor kostnad hamnar på företagarna själva.

”Låt inte företagen bära kostnaden”

Nu kräver Magnus Demervall och Företagarna att regeringen inför höstbudgeten vidtar flera åtgärder för att förbättra företagsklimatet.

Ett av kraven är just att regeringen ska bekämpa brottsligheten utan att belasta företagen ekonomiskt.

– Att beivra brottslighet är en av statens kärnuppgifter. Därför bör regeringen ge Bolagsverket de resurser som krävs för att myndigheten ska kunna motverka ekonomisk brottslighet, i stället för att låta företagen bära kostnaden genom höjda registreringsavgifter, menar Magnus Demervall i debattartikeln.

Foto: Riksbanken

Text. Redaktionen


JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen