22sep2025

Tvingas betala 360 miljoner – småföretagare rasar

2025 04 15

Småföretagare rasar mot att de kommer att behöva betala en nota på 360 miljoner.

Brottsbekämpning har blivit ett allt viktigare politikområde där regeringen nu satsar stort.

Men alla är inte överens om hur brottsbekämpningen ska gå till – eller vem som ska stå för notan.

Nu rasar organisationen Företagarna mot att svenska företag kommer att behöva stå för en kostnad på 360 miljoner.

”Notan får inte skickas till företagen”

Svenska företagare är redan mycket hårt pressade av det ekonomiska och världspolitiska läget, menar Företgarnas vd Magnus Demervall i en debattartikel i DN.

Samtidigt plågas Sverige av stora problem med brottslighet, och regeringen vill att Bolagsverket ska medverka i brottsbekämpningen.

Men småföretagarna själva riskerar att få stå för notan, enligt Demervall.

– När regeringen nu kräver att Bolagsverket ska delta i bekämpningen av den organiserade brottsligheten får inte notan för detta skickas till företagen via höjda avgifter (till exempel för att starta bolag eller byta namn på bolag). Bolagsverket beräknar själva att näringslivet kommer få skjuta till 360 miljoner kronor de kommande tre åren – till stor del för att finansiera kriminalpolitiska beslut från regeringen, menar Magnus Demervall i debattartikeln.

”Dagens situation är orimlig”

Magnus Demervall och Företagarna understryker att de välkomnar Bolagsverkets satsning på att bekämpa brottsligheten.

Även företagare drabbas hårt av brottsligheten, vilket bland annat framgick i en rapport från Småföretagarnas riksförbund som publicerades i februari.

I rapporten framkommer att brottsligheten är ett av de största hindren för småföretag i Sverige. Kostnaden som brottslighet mot företagen medför uppskattas i rapporten till hela 118 miljarder kronor.

– Dagens situation är orimlig. Vi har så många medlemmar som vittnar om att de anmäler brott efter brott men att polisanmälningarna bara läggs ned, sade Caroline Szyber, vice ordförande för Småföretagarnas riksförbund, i ett uttalande när rapporten publicerades.

Även Företagarna understryker alltså vikten av att bekämpa brottsligheten – men är kritiska till att en stor kostnad hamnar på företagarna själva.

”Låt inte företagen bära kostnaden”

Nu kräver Magnus Demervall och Företagarna att regeringen inför höstbudgeten vidtar flera åtgärder för att förbättra företagsklimatet.

Ett av kraven är just att regeringen ska bekämpa brottsligheten utan att belasta företagen ekonomiskt.

– Att beivra brottslighet är en av statens kärnuppgifter. Därför bör regeringen ge Bolagsverket de resurser som krävs för att myndigheten ska kunna motverka ekonomisk brottslighet, i stället för att låta företagen bära kostnaden genom höjda registreringsavgifter, menar Magnus Demervall i debattartikeln.

Foto: Riksbanken

Text. Redaktionen


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen