Tydlig kritik mot Magdalena Anderson (S) – Det finns en gräns

2021 09 09

– Folk är rädda för henne!

Det säger en ex-kollega om Magdalena Andersson rapporterar SVT ikväll.

Flera hårda omdömen

SVT har talat med flera olika personer som målar upp bestämd bild om kandidaten som har mycket stora chanser att bli Sveriges nästa statsminister.

– Magdalena Andersson är väldigt hård, säger en tidigare S-topp till SVT.

– Folk är rädda för henne, säger en ex-kollega till SVT.

– Vi blev utskällda efter noter av finansministern. Hon sa att vår rapport var en mental härdsmälta från det finansretoriska rådet. Alla var förvånade och rätt skakade faktiskt, säger Finanspolitiska Rådets tidigare ordförande John Hassler om ett möte med Magdalena Andersson till SVT.

Inte velat hälsa

Han berättar även att finansministern inte velat hälsa på honom sedan dess och inte heller velat medverka i något sammanhang där han har deltagit.

ANALYS

Nu börjar det – kritiken mot Magdalena Andersson (S). Vi lever i ett debattfriskt och hetsigt politiskt klimat och det är osannolikt att man som främsta partiledarkandidat i ett parti kan räkna med att inte få kritik i slutspurten av ett partiledarval.

Två olika bedömningar

Frågan är hur omfattande och hur allvarlig kritiken blir. I Magdalena Anderssons (S) fall gör jag följande två bedömningar.

Nummer 1

1) Det kan å ena sidan vara uppfriskande med en person som inte jamsar runt och ska vara alla till lags utan som faktiskt sätter ned foten och säger vad man tycker. Man ska kunna markera tydligt ibland. Det är uppenbart att Magdalena Andersson (S) inte är en person som folk kan sätta sig på hur som helst. Bra!

Nummer 2

2) Det kan å andra sidan vara vanskligt om det framöver skulle komma en lång rad med uppgifter från personer som anser att finansministern agerat alltför bryskt och kanske till och med på gränsen. Men vi är inte alls där idag. Långt därifrån.

Tippa över

Om läget skulle börja övergå från 1 till 2 och till och med tippa över så har en kandidat problem redan från start och tippar det över rejält så kan det bli uppenbara problem att bli vald som partiledare.

Min bedömning

Min bedömning är att det i nuläget är nr 1 som gäller och att det är en bra bit kvar tills det börjar närma sig 2. Stefan Löfven har till och med haft en lite väl mjuk ledarstil och i dagens klimat kan det behövas lite hårda nypor emellanåt.

Annorlunda i dag

Det kan dock konstateras att emedan det för 10-15 år sedan tycks ha accepterats att vissa toppolitiker befann sig inom nr 2 så gör det inte det idag och det är i grunden humant och bra. Det finns en gräns för hur många uppgifter likt den från John Hasslers och Finanspolitiska Rådet ovan som en partiledarkandidat kan bära för att kunna fungera bra som partiledare.

[yop_poll id="605"]

21 okt 2026

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


21 okt 2026

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen