Tydlig kritik mot Magdalena Anderson (S) – Det finns en gräns

2021 09 09

– Folk är rädda för henne!

Det säger en ex-kollega om Magdalena Andersson rapporterar SVT ikväll.

Flera hårda omdömen

SVT har talat med flera olika personer som målar upp bestämd bild om kandidaten som har mycket stora chanser att bli Sveriges nästa statsminister.

– Magdalena Andersson är väldigt hård, säger en tidigare S-topp till SVT.

– Folk är rädda för henne, säger en ex-kollega till SVT.

– Vi blev utskällda efter noter av finansministern. Hon sa att vår rapport var en mental härdsmälta från det finansretoriska rådet. Alla var förvånade och rätt skakade faktiskt, säger Finanspolitiska Rådets tidigare ordförande John Hassler om ett möte med Magdalena Andersson till SVT.

Inte velat hälsa

Han berättar även att finansministern inte velat hälsa på honom sedan dess och inte heller velat medverka i något sammanhang där han har deltagit.

ANALYS

Nu börjar det – kritiken mot Magdalena Andersson (S). Vi lever i ett debattfriskt och hetsigt politiskt klimat och det är osannolikt att man som främsta partiledarkandidat i ett parti kan räkna med att inte få kritik i slutspurten av ett partiledarval.

Två olika bedömningar

Frågan är hur omfattande och hur allvarlig kritiken blir. I Magdalena Anderssons (S) fall gör jag följande två bedömningar.

Nummer 1

1) Det kan å ena sidan vara uppfriskande med en person som inte jamsar runt och ska vara alla till lags utan som faktiskt sätter ned foten och säger vad man tycker. Man ska kunna markera tydligt ibland. Det är uppenbart att Magdalena Andersson (S) inte är en person som folk kan sätta sig på hur som helst. Bra!

Nummer 2

2) Det kan å andra sidan vara vanskligt om det framöver skulle komma en lång rad med uppgifter från personer som anser att finansministern agerat alltför bryskt och kanske till och med på gränsen. Men vi är inte alls där idag. Långt därifrån.

Tippa över

Om läget skulle börja övergå från 1 till 2 och till och med tippa över så har en kandidat problem redan från start och tippar det över rejält så kan det bli uppenbara problem att bli vald som partiledare.

Min bedömning

Min bedömning är att det i nuläget är nr 1 som gäller och att det är en bra bit kvar tills det börjar närma sig 2. Stefan Löfven har till och med haft en lite väl mjuk ledarstil och i dagens klimat kan det behövas lite hårda nypor emellanåt.

Annorlunda i dag

Det kan dock konstateras att emedan det för 10-15 år sedan tycks ha accepterats att vissa toppolitiker befann sig inom nr 2 så gör det inte det idag och det är i grunden humant och bra. Det finns en gräns för hur många uppgifter likt den från John Hasslers och Finanspolitiska Rådet ovan som en partiledarkandidat kan bära för att kunna fungera bra som partiledare.

[yop_poll id="605"]

29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen