Tydlig kritik mot Magdalena Anderson (S) – Det finns en gräns

2021 09 09

– Folk är rädda för henne!

Det säger en ex-kollega om Magdalena Andersson rapporterar SVT ikväll.

Flera hårda omdömen

SVT har talat med flera olika personer som målar upp bestämd bild om kandidaten som har mycket stora chanser att bli Sveriges nästa statsminister.

– Magdalena Andersson är väldigt hård, säger en tidigare S-topp till SVT.

– Folk är rädda för henne, säger en ex-kollega till SVT.

– Vi blev utskällda efter noter av finansministern. Hon sa att vår rapport var en mental härdsmälta från det finansretoriska rådet. Alla var förvånade och rätt skakade faktiskt, säger Finanspolitiska Rådets tidigare ordförande John Hassler om ett möte med Magdalena Andersson till SVT.

Inte velat hälsa

Han berättar även att finansministern inte velat hälsa på honom sedan dess och inte heller velat medverka i något sammanhang där han har deltagit.

ANALYS

Nu börjar det – kritiken mot Magdalena Andersson (S). Vi lever i ett debattfriskt och hetsigt politiskt klimat och det är osannolikt att man som främsta partiledarkandidat i ett parti kan räkna med att inte få kritik i slutspurten av ett partiledarval.

Två olika bedömningar

Frågan är hur omfattande och hur allvarlig kritiken blir. I Magdalena Anderssons (S) fall gör jag följande två bedömningar.

Nummer 1

1) Det kan å ena sidan vara uppfriskande med en person som inte jamsar runt och ska vara alla till lags utan som faktiskt sätter ned foten och säger vad man tycker. Man ska kunna markera tydligt ibland. Det är uppenbart att Magdalena Andersson (S) inte är en person som folk kan sätta sig på hur som helst. Bra!

Nummer 2

2) Det kan å andra sidan vara vanskligt om det framöver skulle komma en lång rad med uppgifter från personer som anser att finansministern agerat alltför bryskt och kanske till och med på gränsen. Men vi är inte alls där idag. Långt därifrån.

Tippa över

Om läget skulle börja övergå från 1 till 2 och till och med tippa över så har en kandidat problem redan från start och tippar det över rejält så kan det bli uppenbara problem att bli vald som partiledare.

Min bedömning

Min bedömning är att det i nuläget är nr 1 som gäller och att det är en bra bit kvar tills det börjar närma sig 2. Stefan Löfven har till och med haft en lite väl mjuk ledarstil och i dagens klimat kan det behövas lite hårda nypor emellanåt.

Annorlunda i dag

Det kan dock konstateras att emedan det för 10-15 år sedan tycks ha accepterats att vissa toppolitiker befann sig inom nr 2 så gör det inte det idag och det är i grunden humant och bra. Det finns en gräns för hur många uppgifter likt den från John Hasslers och Finanspolitiska Rådet ovan som en partiledarkandidat kan bära för att kunna fungera bra som partiledare.

[yop_poll id="605"]

22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen