Tydlig kritik mot Magdalena Anderson (S) – Det finns en gräns

2021 09 09

– Folk är rädda för henne!

Det säger en ex-kollega om Magdalena Andersson rapporterar SVT ikväll.

Flera hårda omdömen

SVT har talat med flera olika personer som målar upp bestämd bild om kandidaten som har mycket stora chanser att bli Sveriges nästa statsminister.

– Magdalena Andersson är väldigt hård, säger en tidigare S-topp till SVT.

– Folk är rädda för henne, säger en ex-kollega till SVT.

– Vi blev utskällda efter noter av finansministern. Hon sa att vår rapport var en mental härdsmälta från det finansretoriska rådet. Alla var förvånade och rätt skakade faktiskt, säger Finanspolitiska Rådets tidigare ordförande John Hassler om ett möte med Magdalena Andersson till SVT.

Inte velat hälsa

Han berättar även att finansministern inte velat hälsa på honom sedan dess och inte heller velat medverka i något sammanhang där han har deltagit.

ANALYS

Nu börjar det – kritiken mot Magdalena Andersson (S). Vi lever i ett debattfriskt och hetsigt politiskt klimat och det är osannolikt att man som främsta partiledarkandidat i ett parti kan räkna med att inte få kritik i slutspurten av ett partiledarval.

Två olika bedömningar

Frågan är hur omfattande och hur allvarlig kritiken blir. I Magdalena Anderssons (S) fall gör jag följande två bedömningar.

Nummer 1

1) Det kan å ena sidan vara uppfriskande med en person som inte jamsar runt och ska vara alla till lags utan som faktiskt sätter ned foten och säger vad man tycker. Man ska kunna markera tydligt ibland. Det är uppenbart att Magdalena Andersson (S) inte är en person som folk kan sätta sig på hur som helst. Bra!

Nummer 2

2) Det kan å andra sidan vara vanskligt om det framöver skulle komma en lång rad med uppgifter från personer som anser att finansministern agerat alltför bryskt och kanske till och med på gränsen. Men vi är inte alls där idag. Långt därifrån.

Tippa över

Om läget skulle börja övergå från 1 till 2 och till och med tippa över så har en kandidat problem redan från start och tippar det över rejält så kan det bli uppenbara problem att bli vald som partiledare.

Min bedömning

Min bedömning är att det i nuläget är nr 1 som gäller och att det är en bra bit kvar tills det börjar närma sig 2. Stefan Löfven har till och med haft en lite väl mjuk ledarstil och i dagens klimat kan det behövas lite hårda nypor emellanåt.

Annorlunda i dag

Det kan dock konstateras att emedan det för 10-15 år sedan tycks ha accepterats att vissa toppolitiker befann sig inom nr 2 så gör det inte det idag och det är i grunden humant och bra. Det finns en gräns för hur många uppgifter likt den från John Hasslers och Finanspolitiska Rådet ovan som en partiledarkandidat kan bära för att kunna fungera bra som partiledare.

[yop_poll id="605"]

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen