Tydlig kritik mot Magdalena Anderson (S) – Det finns en gräns

2021 09 09

– Folk är rädda för henne!

Det säger en ex-kollega om Magdalena Andersson rapporterar SVT ikväll.

Flera hårda omdömen

SVT har talat med flera olika personer som målar upp bestämd bild om kandidaten som har mycket stora chanser att bli Sveriges nästa statsminister.

– Magdalena Andersson är väldigt hård, säger en tidigare S-topp till SVT.

– Folk är rädda för henne, säger en ex-kollega till SVT.

– Vi blev utskällda efter noter av finansministern. Hon sa att vår rapport var en mental härdsmälta från det finansretoriska rådet. Alla var förvånade och rätt skakade faktiskt, säger Finanspolitiska Rådets tidigare ordförande John Hassler om ett möte med Magdalena Andersson till SVT.

Inte velat hälsa

Han berättar även att finansministern inte velat hälsa på honom sedan dess och inte heller velat medverka i något sammanhang där han har deltagit.

ANALYS

Nu börjar det – kritiken mot Magdalena Andersson (S). Vi lever i ett debattfriskt och hetsigt politiskt klimat och det är osannolikt att man som främsta partiledarkandidat i ett parti kan räkna med att inte få kritik i slutspurten av ett partiledarval.

Två olika bedömningar

Frågan är hur omfattande och hur allvarlig kritiken blir. I Magdalena Anderssons (S) fall gör jag följande två bedömningar.

Nummer 1

1) Det kan å ena sidan vara uppfriskande med en person som inte jamsar runt och ska vara alla till lags utan som faktiskt sätter ned foten och säger vad man tycker. Man ska kunna markera tydligt ibland. Det är uppenbart att Magdalena Andersson (S) inte är en person som folk kan sätta sig på hur som helst. Bra!

Nummer 2

2) Det kan å andra sidan vara vanskligt om det framöver skulle komma en lång rad med uppgifter från personer som anser att finansministern agerat alltför bryskt och kanske till och med på gränsen. Men vi är inte alls där idag. Långt därifrån.

Tippa över

Om läget skulle börja övergå från 1 till 2 och till och med tippa över så har en kandidat problem redan från start och tippar det över rejält så kan det bli uppenbara problem att bli vald som partiledare.

Min bedömning

Min bedömning är att det i nuläget är nr 1 som gäller och att det är en bra bit kvar tills det börjar närma sig 2. Stefan Löfven har till och med haft en lite väl mjuk ledarstil och i dagens klimat kan det behövas lite hårda nypor emellanåt.

Annorlunda i dag

Det kan dock konstateras att emedan det för 10-15 år sedan tycks ha accepterats att vissa toppolitiker befann sig inom nr 2 så gör det inte det idag och det är i grunden humant och bra. Det finns en gräns för hur många uppgifter likt den från John Hasslers och Finanspolitiska Rådet ovan som en partiledarkandidat kan bära för att kunna fungera bra som partiledare.

[yop_poll id="605"]

29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen