Tyskland lägger om sin invandringspolitik

2023 08 26

Den tyska regeringen har i år kritiserats kraftigt för sin migrationspolitik.

I år har landet visat ut omkring 30 procent fler människor som saknar tillstånd för att befinna sig i landet än under samma period förra året.

Landets inrikesdepartement föreslår även att man ska kunna hålla personer i förvar längre framöver än vad som är möjligt i dagsläget.

Det rapporterar tyska Deutsche Welle.

Föll under Covid

7 861 personer har utvisats än så länge i år, varav 1 664 är kvinnor och 1 375 minderåriga.

Ökningen kommer efter att antalet utvisade föll ordentligt under Covid-pandemin.

Statistiken visar att migranter fick ta sig tillbaka till Georgien, Nordmakedonien, Albanien, Moldavien och Serbien.

Tar sig tillbaka

En rapport från tidigare i år pekar på att många migranter ofta tar sig tillbaka till det land de utvisats från.

Den nya datan om antalet utvisade hittills i år har fått möta kritik, bland annat från den tyska motsvarigheten till Vänsterpartiet.

Deras talesperson för migrationsfrågor Clara Bunger har kommenterat statistiken.

– Alltför ofta tvingar detta människor tillbaka till platser där de möter krig, extrem fattigdom och hopplöshet under hot eller användning av våld. Detta är oansvarigt, säger hon till EPD News.

Vill strama åt reglerna

Den tyska inrikesministern Nancy Faeser har för avsikt att strama åt reglerna när det kommer till deporteringar.

Tidigare i augusti presenterade hon ett förslag om att ge polisen mer makt i frågan.

Samtidigt arbetar EU på reformer för asylsystemet.

“Kavlar upp ärmarna”

Den socialdemokratiske politikern Dirk Wiese menar att man nu kavlar upp ärmarna.

– Vi kavlar upp ärmarna och har redan gjort mer än Kristdemokraterna under sina 16 år i regeringen, säger han.

Den tyska regeringen är i dagsläget en koalition bestående av SPD, FDP och De gröna och leds av förbundskansler Olaf Scholz.

Foto: N. Braun

Text: Redaktionen

JUST NU: Panikåtgärd i Turkiet – Erdoğan “kan försvinna för gott”

2025 07 11

Den turkiska regeringen ökar motståndet mot landets politiska opposition.

Över 500 personer har under de senaste nio månaderna gripits eller åtalats. Utvecklingen har “accelererat dramatiskt de senaste dagarna”, rapporterar Reuters.

Enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan handlar det intensifierade förtrycket om att slå mot ett korrupt nätverk som är “som en bläckfisk vars armar sträcker sig till andra delar av Turkiet och utomlands”.

Vidtar panikdrag

Nu genomför Erdoğan ett panikdrag för att rädda sin egen plats i regeringen, rapporterar Politico.

Natoledaren kommer att ge plats i politiken för den fängslade ärkefienden Abdullah Öcalan som tillhör det förbjudna partiet PKK och som terrorstämplats av Turkiet, USA och EU.

– Erdoğan gör sin karriärs största chansning för att rädda sitt politiska skinn, skriver den amerikanska tidningen och tillägger:

– Det är ett tecken på Erdoğans sjunkande styrka att han ens överväger ett så radikalt steg för att behålla sitt grepp om Natojätten med 85 miljoner invånare. 

Enligt Politicos skribent skulle Erdoğan annars kunna försvinna från politiken för gott.

– Men den islamistiska populisten vet att det här är hans tillfälle att försöka befästa sin position som president – ​​potentiellt på livstid – eller riskera att bli utplånad från den politiska scenen.

Kan slå bakut

Draget är ett försök att säkra stödet från såväl de egna konservativa som från Turkiets kurder.

Åtgärden är “ett högriskdrag utan någon garanti för framgång", enligt Politco.

– Den turkiska opinionen är mycket försiktig med PKK, och kurderna själva är extremt nervösa inför att lita på de turkiska myndigheterna. Denna affär är långt ifrån lätt att sälja, framhäver tidningen i sin analys.

Stort tillslag i helgen

I helgen valde Erdoğan att slå till mot borgmästare i tre olika städer för att stärka sin makt över landet.

De tre borgmästarna Abdurrahman Tutdere, Zeydan Karalar och Muhittin Böcek greps  på lördagen, vilket beskrivs som ännu ett stort tillslag mot landets opposition.

Alla tre tillhör Turkiets största oppositionsparti, Republikanska folkpartiet (CHP), som beskrivs som socialdemokratiskt och pro-europeiskt. 

Deras gripande kommer fyra månader efter att Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu fängslades efter anklagelser om korruption, något som utlöste stora protester i Turkiet.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen