Ufo oroar regeringen – vidtar åtgärd

2023 02 15

De oidentifierade flygande objekten, så kallade ufo, över Nordamerika sprider oro även i Sverige.

Tre stycken föremål över USA och Kanada sköts ned på presidentorder i fredags och helgen som var. 

Än så länge finns ingen offentlig information om vem eller vad som bär ansvar för att de okända objekten befann sig i luftrummet – där de utgjorde ett säkerhetshot för passagerarplan. 

Vad som däremot är klart är att föremålen skapat en hel del oro i världen. 

Även här i Sverige. 

– Naturligtvis är det en oroväckande utveckling, eftersom det här försämrar förhållandet mellan USA och Kina, som gradvis var på väg att förbättras under en period. Däremot är det svårt för mig att spekulera i vad det här kommer leda till, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till Svenska Dagbladet.

Följer utvecklingen 

Anledningen till att Tobias Billström refererar till Kina beror på den misstänkta kinesiska spionballong som sköts ned i USA 4 februari. 

De tre efterföljande objekten är inte identifierade, men Sverige har informerats om händelserna av USA. 

Billström betonar att Sverige har begränsade erfarenheter i frågan, men att man bevakar utvecklingen noggrant.

–  Det är däremot viktigt att understryka att när det här äger rum i relation mellan två stormakter, USA och Kina, så får det geopolitiska konsekvenser. Som ordförandeland i EU är vi naturligtvis medvetna om detta och vi följer med stort intresse vad som äger rum i den här frågan. 

Vidtar åtgärd – går med i Natoprojekt 

Enligt utrikesministern har Sverige aldrig sett liknande luftspaningsåtgärder på svenskt territorium.

Man har ändå, tillsammans med Finland, idag valt att gå med i ett rymdprojekt i Natos regi. 

Syftet med projektet är att förbättra underrättelsearbetet och övervakningen i världen.

– Detta projekt är också ett bra exempel på civilt-militärt samarbete, vilket ger en kraftfull tillgång till vår underrättelseverktygslåda, säger Natos vice generalsekreterare Mircea Geoană i ett pressmeddelande.

Ska kunna upptäcka missiler och ballonger

Samarbetsprojektet ska bidra till bättre kommunikation, bättre möjlighet för navigation och en utökad förmåga att kunna upptäcka fientliga missiler, samt spionballonger.

– Det här är ett initiativ att fusionera och samarbeta kring rymdlägesbild, det vill säga information från rymden, och det kan man använda både för att identifiera olika typer av naturkatastrofer men det kan även användas för försvarsunderrättelser och för att följa lägesbilder på marken, kommenterar försvarsminister Pål Jonsson (M) till Aftonbladet.

Han tillägger:

– Det man kan konstatera från kriget i Ukraina är att sensorer och rymdlägesdata är väldigt viktigt för det moderna slagfältet och det känns bra att Sverige nu går in i det här samarbetet.

"Ballonger" över Kyiv under Kristerssons besök 

I samband med att statsminister Ulf Kristersson (M) besökte Volodymyr Zelensky i Kyiv idag ljöd flyglarmet samtidigt som den gemensamma presskonferensen drog igång. 

– Ett fientligt luftmål har upptäckts på himlen över Kyiv, rapporterade ukrainsk media.

Kort efter pressträffen uppgav Reuters att det handlade om sex fientliga ballonger över huvudstaden.

Samtliga sköts ned av ukrainsk militär.

LÄS MER: USA ger besked – ”det är inte Kina”

LÄS MER: Uppgifter: Dokument har läckt – avslöjar detaljer om nedskjutet objekt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen