Ufo oroar regeringen – vidtar åtgärd

2023 02 15

De oidentifierade flygande objekten, så kallade ufo, över Nordamerika sprider oro även i Sverige.

Tre stycken föremål över USA och Kanada sköts ned på presidentorder i fredags och helgen som var. 

Än så länge finns ingen offentlig information om vem eller vad som bär ansvar för att de okända objekten befann sig i luftrummet – där de utgjorde ett säkerhetshot för passagerarplan. 

Vad som däremot är klart är att föremålen skapat en hel del oro i världen. 

Även här i Sverige. 

– Naturligtvis är det en oroväckande utveckling, eftersom det här försämrar förhållandet mellan USA och Kina, som gradvis var på väg att förbättras under en period. Däremot är det svårt för mig att spekulera i vad det här kommer leda till, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till Svenska Dagbladet.

Följer utvecklingen 

Anledningen till att Tobias Billström refererar till Kina beror på den misstänkta kinesiska spionballong som sköts ned i USA 4 februari. 

De tre efterföljande objekten är inte identifierade, men Sverige har informerats om händelserna av USA. 

Billström betonar att Sverige har begränsade erfarenheter i frågan, men att man bevakar utvecklingen noggrant.

 Det är däremot viktigt att understryka att när det här äger rum i relation mellan två stormakter, USA och Kina, så får det geopolitiska konsekvenser. Som ordförandeland i EU är vi naturligtvis medvetna om detta och vi följer med stort intresse vad som äger rum i den här frågan. 

Vidtar åtgärd – går med i Natoprojekt 

Enligt utrikesministern har Sverige aldrig sett liknande luftspaningsåtgärder på svenskt territorium.

Man har ändå, tillsammans med Finland, idag valt att gå med i ett rymdprojekt i Natos regi. 

Syftet med projektet är att förbättra underrättelsearbetet och övervakningen i världen.

Detta projekt är också ett bra exempel på civilt-militärt samarbete, vilket ger en kraftfull tillgång till vår underrättelseverktygslåda, säger Natos vice generalsekreterare Mircea Geoană i ett pressmeddelande.

Ska kunna upptäcka missiler och ballonger

Samarbetsprojektet ska bidra till bättre kommunikation, bättre möjlighet för navigation och en utökad förmåga att kunna upptäcka fientliga missiler, samt spionballonger.

– Det här är ett initiativ att fusionera och samarbeta kring rymdlägesbild, det vill säga information från rymden, och det kan man använda både för att identifiera olika typer av naturkatastrofer men det kan även användas för försvarsunderrättelser och för att följa lägesbilder på marken, kommenterar försvarsminister Pål Jonsson (M) till Aftonbladet.

Han tillägger:

– Det man kan konstatera från kriget i Ukraina är att sensorer och rymdlägesdata är väldigt viktigt för det moderna slagfältet och det känns bra att Sverige nu går in i det här samarbetet.

"Ballonger" över Kyiv under Kristerssons besök 

I samband med att statsminister Ulf Kristersson (M) besökte Volodymyr Zelensky i Kyiv idag ljöd flyglarmet samtidigt som den gemensamma presskonferensen drog igång. 

– Ett fientligt luftmål har upptäckts på himlen över Kyiv, rapporterade ukrainsk media.

Kort efter pressträffen uppgav Reuters att det handlade om sex fientliga ballonger över huvudstaden.

Samtliga sköts ned av ukrainsk militär.

LÄS MER: USA ger besked – ”det är inte Kina”

LÄS MER: Uppgifter: Dokument har läckt – avslöjar detaljer om nedskjutet objekt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen