Ufo oroar regeringen – vidtar åtgärd

2023 02 15

De oidentifierade flygande objekten, så kallade ufo, över Nordamerika sprider oro även i Sverige.

Tre stycken föremål över USA och Kanada sköts ned på presidentorder i fredags och helgen som var. 

Än så länge finns ingen offentlig information om vem eller vad som bär ansvar för att de okända objekten befann sig i luftrummet – där de utgjorde ett säkerhetshot för passagerarplan. 

Vad som däremot är klart är att föremålen skapat en hel del oro i världen. 

Även här i Sverige. 

– Naturligtvis är det en oroväckande utveckling, eftersom det här försämrar förhållandet mellan USA och Kina, som gradvis var på väg att förbättras under en period. Däremot är det svårt för mig att spekulera i vad det här kommer leda till, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till Svenska Dagbladet.

Följer utvecklingen 

Anledningen till att Tobias Billström refererar till Kina beror på den misstänkta kinesiska spionballong som sköts ned i USA 4 februari. 

De tre efterföljande objekten är inte identifierade, men Sverige har informerats om händelserna av USA. 

Billström betonar att Sverige har begränsade erfarenheter i frågan, men att man bevakar utvecklingen noggrant.

 Det är däremot viktigt att understryka att när det här äger rum i relation mellan två stormakter, USA och Kina, så får det geopolitiska konsekvenser. Som ordförandeland i EU är vi naturligtvis medvetna om detta och vi följer med stort intresse vad som äger rum i den här frågan. 

Vidtar åtgärd – går med i Natoprojekt 

Enligt utrikesministern har Sverige aldrig sett liknande luftspaningsåtgärder på svenskt territorium.

Man har ändå, tillsammans med Finland, idag valt att gå med i ett rymdprojekt i Natos regi. 

Syftet med projektet är att förbättra underrättelsearbetet och övervakningen i världen.

Detta projekt är också ett bra exempel på civilt-militärt samarbete, vilket ger en kraftfull tillgång till vår underrättelseverktygslåda, säger Natos vice generalsekreterare Mircea Geoană i ett pressmeddelande.

Ska kunna upptäcka missiler och ballonger

Samarbetsprojektet ska bidra till bättre kommunikation, bättre möjlighet för navigation och en utökad förmåga att kunna upptäcka fientliga missiler, samt spionballonger.

– Det här är ett initiativ att fusionera och samarbeta kring rymdlägesbild, det vill säga information från rymden, och det kan man använda både för att identifiera olika typer av naturkatastrofer men det kan även användas för försvarsunderrättelser och för att följa lägesbilder på marken, kommenterar försvarsminister Pål Jonsson (M) till Aftonbladet.

Han tillägger:

– Det man kan konstatera från kriget i Ukraina är att sensorer och rymdlägesdata är väldigt viktigt för det moderna slagfältet och det känns bra att Sverige nu går in i det här samarbetet.

"Ballonger" över Kyiv under Kristerssons besök 

I samband med att statsminister Ulf Kristersson (M) besökte Volodymyr Zelensky i Kyiv idag ljöd flyglarmet samtidigt som den gemensamma presskonferensen drog igång. 

– Ett fientligt luftmål har upptäckts på himlen över Kyiv, rapporterade ukrainsk media.

Kort efter pressträffen uppgav Reuters att det handlade om sex fientliga ballonger över huvudstaden.

Samtliga sköts ned av ukrainsk militär.

LÄS MER: USA ger besked – ”det är inte Kina”

LÄS MER: Uppgifter: Dokument har läckt – avslöjar detaljer om nedskjutet objekt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


16 november 2025

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4dec2025

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.  

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen