Ufo oroar regeringen – vidtar åtgärd

2023 02 15

De oidentifierade flygande objekten, så kallade ufo, över Nordamerika sprider oro även i Sverige.

Tre stycken föremål över USA och Kanada sköts ned på presidentorder i fredags och helgen som var. 

Än så länge finns ingen offentlig information om vem eller vad som bär ansvar för att de okända objekten befann sig i luftrummet – där de utgjorde ett säkerhetshot för passagerarplan. 

Vad som däremot är klart är att föremålen skapat en hel del oro i världen. 

Även här i Sverige. 

– Naturligtvis är det en oroväckande utveckling, eftersom det här försämrar förhållandet mellan USA och Kina, som gradvis var på väg att förbättras under en period. Däremot är det svårt för mig att spekulera i vad det här kommer leda till, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till Svenska Dagbladet.

Följer utvecklingen 

Anledningen till att Tobias Billström refererar till Kina beror på den misstänkta kinesiska spionballong som sköts ned i USA 4 februari. 

De tre efterföljande objekten är inte identifierade, men Sverige har informerats om händelserna av USA. 

Billström betonar att Sverige har begränsade erfarenheter i frågan, men att man bevakar utvecklingen noggrant.

–  Det är däremot viktigt att understryka att när det här äger rum i relation mellan två stormakter, USA och Kina, så får det geopolitiska konsekvenser. Som ordförandeland i EU är vi naturligtvis medvetna om detta och vi följer med stort intresse vad som äger rum i den här frågan. 

Vidtar åtgärd – går med i Natoprojekt 

Enligt utrikesministern har Sverige aldrig sett liknande luftspaningsåtgärder på svenskt territorium.

Man har ändå, tillsammans med Finland, idag valt att gå med i ett rymdprojekt i Natos regi. 

Syftet med projektet är att förbättra underrättelsearbetet och övervakningen i världen.

– Detta projekt är också ett bra exempel på civilt-militärt samarbete, vilket ger en kraftfull tillgång till vår underrättelseverktygslåda, säger Natos vice generalsekreterare Mircea Geoană i ett pressmeddelande.

Ska kunna upptäcka missiler och ballonger

Samarbetsprojektet ska bidra till bättre kommunikation, bättre möjlighet för navigation och en utökad förmåga att kunna upptäcka fientliga missiler, samt spionballonger.

– Det här är ett initiativ att fusionera och samarbeta kring rymdlägesbild, det vill säga information från rymden, och det kan man använda både för att identifiera olika typer av naturkatastrofer men det kan även användas för försvarsunderrättelser och för att följa lägesbilder på marken, kommenterar försvarsminister Pål Jonsson (M) till Aftonbladet.

Han tillägger:

– Det man kan konstatera från kriget i Ukraina är att sensorer och rymdlägesdata är väldigt viktigt för det moderna slagfältet och det känns bra att Sverige nu går in i det här samarbetet.

"Ballonger" över Kyiv under Kristerssons besök 

I samband med att statsminister Ulf Kristersson (M) besökte Volodymyr Zelensky i Kyiv idag ljöd flyglarmet samtidigt som den gemensamma presskonferensen drog igång. 

– Ett fientligt luftmål har upptäckts på himlen över Kyiv, rapporterade ukrainsk media.

Kort efter pressträffen uppgav Reuters att det handlade om sex fientliga ballonger över huvudstaden.

Samtliga sköts ned av ukrainsk militär.

LÄS MER: USA ger besked – ”det är inte Kina”

LÄS MER: Uppgifter: Dokument har läckt – avslöjar detaljer om nedskjutet objekt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 nov 2026

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen