Ufo oroar regeringen – vidtar åtgärd

2023 02 15

De oidentifierade flygande objekten, så kallade ufo, över Nordamerika sprider oro även i Sverige.

Tre stycken föremål över USA och Kanada sköts ned på presidentorder i fredags och helgen som var. 

Än så länge finns ingen offentlig information om vem eller vad som bär ansvar för att de okända objekten befann sig i luftrummet – där de utgjorde ett säkerhetshot för passagerarplan. 

Vad som däremot är klart är att föremålen skapat en hel del oro i världen. 

Även här i Sverige. 

– Naturligtvis är det en oroväckande utveckling, eftersom det här försämrar förhållandet mellan USA och Kina, som gradvis var på väg att förbättras under en period. Däremot är det svårt för mig att spekulera i vad det här kommer leda till, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till Svenska Dagbladet.

Följer utvecklingen 

Anledningen till att Tobias Billström refererar till Kina beror på den misstänkta kinesiska spionballong som sköts ned i USA 4 februari. 

De tre efterföljande objekten är inte identifierade, men Sverige har informerats om händelserna av USA. 

Billström betonar att Sverige har begränsade erfarenheter i frågan, men att man bevakar utvecklingen noggrant.

 Det är däremot viktigt att understryka att när det här äger rum i relation mellan två stormakter, USA och Kina, så får det geopolitiska konsekvenser. Som ordförandeland i EU är vi naturligtvis medvetna om detta och vi följer med stort intresse vad som äger rum i den här frågan. 

Vidtar åtgärd – går med i Natoprojekt 

Enligt utrikesministern har Sverige aldrig sett liknande luftspaningsåtgärder på svenskt territorium.

Man har ändå, tillsammans med Finland, idag valt att gå med i ett rymdprojekt i Natos regi. 

Syftet med projektet är att förbättra underrättelsearbetet och övervakningen i världen.

Detta projekt är också ett bra exempel på civilt-militärt samarbete, vilket ger en kraftfull tillgång till vår underrättelseverktygslåda, säger Natos vice generalsekreterare Mircea Geoană i ett pressmeddelande.

Ska kunna upptäcka missiler och ballonger

Samarbetsprojektet ska bidra till bättre kommunikation, bättre möjlighet för navigation och en utökad förmåga att kunna upptäcka fientliga missiler, samt spionballonger.

– Det här är ett initiativ att fusionera och samarbeta kring rymdlägesbild, det vill säga information från rymden, och det kan man använda både för att identifiera olika typer av naturkatastrofer men det kan även användas för försvarsunderrättelser och för att följa lägesbilder på marken, kommenterar försvarsminister Pål Jonsson (M) till Aftonbladet.

Han tillägger:

– Det man kan konstatera från kriget i Ukraina är att sensorer och rymdlägesdata är väldigt viktigt för det moderna slagfältet och det känns bra att Sverige nu går in i det här samarbetet.

"Ballonger" över Kyiv under Kristerssons besök 

I samband med att statsminister Ulf Kristersson (M) besökte Volodymyr Zelensky i Kyiv idag ljöd flyglarmet samtidigt som den gemensamma presskonferensen drog igång. 

– Ett fientligt luftmål har upptäckts på himlen över Kyiv, rapporterade ukrainsk media.

Kort efter pressträffen uppgav Reuters att det handlade om sex fientliga ballonger över huvudstaden.

Samtliga sköts ned av ukrainsk militär.

LÄS MER: USA ger besked – ”det är inte Kina”

LÄS MER: Uppgifter: Dokument har läckt – avslöjar detaljer om nedskjutet objekt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen