Ukraina säger nej till USA:s krav

2025 04 23

Enligt källor till tidningen Axios går Vita huset med på stora eftergifter till Ryssland – bland annat är USA berett att erkänna den ockuperade Krymhalvön som ryskt territorium.

Nu svarar Ukraina.

Landets vicepresident Julia Svyrydenko utesluter ett sådant scenario. Ukraina kommer aldrig erkänna Rysslands annektering av Krym, fastslår Svyrydenko i ett inlägg på X.

– Vårt folk kommer inte att acceptera en frusen konflikt förklädd till fred. Vi kommer aldrig att erkänna ockupationen av Krym, skriver vicepresidenten.

Svyrydenko kommenterar även USA:s nej till ett ukrainskt medlemskap i Nato.

– Om ett Natomedlemskap inte beviljas kommer Ukraina att kräva bindande säkerhetsgarantier – sådana som är tillräckligt starka för att avskräcka framtida aggression och säkerställa varaktig fred.

Kräver ”fullständig vapenvila”

Julia Svyrydenko betonar att Ukraina är redo att förhandla, men inte kapitulera.

– Det kommer inte att bli någon överenskommelse som ger Ryssland möjlighet att omgruppera och återvända ännu våldsammare. En fullständig vapenvila – på land, i luften och till sjöss – är ett naturligt och nödvändigt första steg, framhåller hon.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställer samma krav. I ett inlägg på X skriver han att Ukraina insisterar på en "omedelbar, fullständig och ovillkorlig" vapenvila.

– Det var förslaget som USA lade på bordet den 11 mars, och det är fullt genomförbart. Detta är absolut möjligt – men bara om Ryssland går med på det och slutar döda, skriver presidenten.

Ryssland säger nej

Ukraina har tidigare sagt ja till en fullständig vapenvila i 30 dagar. Kreml har sagt nej till förslaget som lanserades av USA och Ukraina.

–  Vi instämmer i förslagen om vapenvila, men vår ståndpunkt bygger på att eldupphöret måste leda till långsiktig fred, något som skulle undanröja de ursprungliga orsakerna till krisen, sade Rysslands diktator Vladimir Putin när förslaget lanserades.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump kommer att ställas inför riksrätt

2026 04 08

Det visar de senaste oddsen från spelbolaget Polymarket.

Enligt oddsen är det 66 procents sannolikhet att presidenten ställs inför riksrätt innan hans mandatperiod löper ut, rapporterar Newsweek.

Efter hotfulla uttalandet

Oddsen har sjunkit efter att Trump under tisdagskvällen hotat att förinta den iranska civilisationen om landet inte öppnar Hormuzsundet igen.

– En hel civilisation kommer att dö i natt, skrev presidenten på Truth Social.

Utspelet fick demokraten och ledamoten av USA:s representanthus, John B. Larsson, att lämna in en ansökan om riksrätt mot Trump.

Svaret: ”Patetiskt”

Vita huset reagerar kraftfullt på riksrättsansökan.

– Det är patetiskt. Demokraterna har talat om att ställa president Trump inför riksrätt redan innan han svors in i ämbetet. Demokraterna i kongressen är galna, svaga och ineffektiva, vilket är anledningen till att deras väljarsiffror är historiskt låga, säger Vita husets talesperson David Ingle till Newsweek.

Förutspår riksrätt efter mellanårsvalet

Topprepublikanen Ted Cruz bedömer att Trump kommer att ställas inför riksrätt efter  mellanårsvalet i november.

– Du kommer att förlora representanthuset, du kommer att förlora senaten och du kommer att tillbringa de kommande två åren med att bli ställd inför riksrätt varje dag, ska senatorn ha sagt till president Trump, enligt ljudinspelningar som Axios har tagit del av. 

LÄS MER: JD Vance rasar mot Zelenskyj – “skandalöst“

Det här gäller

För att en president ska ställa inför riksrätt krävs det att en ansökan godkänns med en enkel majoritet i kammaren.

Under processen utreder representanthuset om presidenten har begått allvarliga brott som kan motivera åtal. För att fälla presidenten behöver två tredjedelar av kammaren rösta för åtal.  

Om presidenten fälls kan senaten avsätta honom från ämbetet.

Under sin första mandatperiod ställdes Trump inför riksrätt två gånger.

– Den har rättegångsliknande former men är ingen rättegång i den mening som vi är vana vid. Det görs inte en juridisk bedömning där lagboken i första hand är underlag, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till SVT.

– I stället blir det mer en bedömning om anklagelserna är ett brott mot konstitutionen.

LÄS OCKSÅ: Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen