Ukraina säger nej till USA:s krav

2025 04 23

Detaljer om USA:s utkast till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina har läckt ut.

Enligt källor till tidningen Axios går Vita huset med på stora eftergifter till Ryssland – bland annat är USA berett att erkänna den ockuperade Krymhalvön som ryskt territorium.

Nu svarar Ukraina.

Landets vicepresident Julia Svyrydenko utesluter ett sådant scenario. Ukraina kommer aldrig erkänna Rysslands annektering av Krym, fastslår Svyrydenko i ett inlägg på X.

– Vårt folk kommer inte att acceptera en frusen konflikt förklädd till fred. Vi kommer aldrig att erkänna ockupationen av Krym, skriver vicepresidenten.

Svyrydenko kommenterar även USA:s nej till ett ukrainskt medlemskap i Nato.

– Om ett Natomedlemskap inte beviljas kommer Ukraina att kräva bindande säkerhetsgarantier – sådana som är tillräckligt starka för att avskräcka framtida aggression och säkerställa varaktig fred.

Kräver ”fullständig vapenvila”

Julia Svyrydenko betonar att Ukraina är redo att förhandla, men inte kapitulera.

– Det kommer inte att bli någon överenskommelse som ger Ryssland möjlighet att omgruppera och återvända ännu våldsammare. En fullständig vapenvila – på land, i luften och till sjöss – är ett naturligt och nödvändigt första steg, framhåller hon.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställer samma krav. I ett inlägg på X skriver han att Ukraina insisterar på en "omedelbar, fullständig och ovillkorlig" vapenvila.

– Det var förslaget som USA lade på bordet den 11 mars, och det är fullt genomförbart. Detta är absolut möjligt – men bara om Ryssland går med på det och slutar döda, skriver presidenten.

Ryssland säger nej

Ukraina har tidigare sagt ja till en fullständig vapenvila i 30 dagar. Kreml har sagt nej till förslaget som lanserades av USA och Ukraina.

–  Vi instämmer i förslagen om vapenvila, men vår ståndpunkt bygger på att eldupphöret måste leda till långsiktig fred, något som skulle undanröja de ursprungliga orsakerna till krisen, sade Rysslands diktator Vladimir Putin när förslaget lanserades.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor explosion i New York – folk flyr lågorna

2025 11 06

En massiv explosion har inträffat i New York City.

Sju brandmän har förts till sjukhus efter att en bil exploderat i stadsdelen Bronx.

Det handlar om en explosion utöver det vanliga. Den lokala tidningen New York Post beskriver den som ”häpnadsväckande”.

– Böljande eldflammor och rökplymer reser sig högt över över gatan, skriver tidningen med hänvisning till filmklipp som fångat händelsen.

Andra videoklipp visar hur folk flyr i panik från lågorna.

– Bilder från efterdyningarna av bränderna visar utbrända fordon och trottoarer täckta av sot och skräp, rapporterar tidningen.

”Anses vara allvarliga”

Skadeläget är ännu oklart för de sju brandmänn som skadades i explosionen. Samtliga har förts till  sjukhuset Jacobi Hospital i Bronx.

Sheldon Temperman, läkare på Jacobi Hospital, beskriver läget som allvarligt men stabilt. 

– Brännskadorna anses vara allvarliga, men inte livshotande. De är vakna, alerta och kan prata, säger han till New York Post.

– En eldmur tornade upp sig och omringade dem. Jag kommer att vara orolig tills alla är hemma, men vi förväntar oss att de kommer att återhämta sig från sina skador, fortsätter läkaren.

Oklara omständigheter

Det är oklart vad som orsakat den massiva explosionen.

Händelsen utreds av två myndigheter – Bureau of Fire Investigation och Bureau of Fire Prevention.

LÄS MER: UPPGIFTER: Sverige nära jätteaffär

FAKTA: Explosioner

- En explosion är en snabb process som frigör energi och ger upphov till en tryckvåg. Exempel: expansion av en komprimerad gas när dess behållare brister, förbränning av en luft–bränsleblandning i en motor, explosivt vulkanutbrott eller explosion av en stjärna (supernova).

- Förbränning kallas det då reaktionszonen utbreder sig långsammare än ljudhastigheten i mediet, detonation då reaktionszonen utbreder sig snabbare än ljudhastigheten.

Källa: Mediapoolen Västra Götaland

LÄS OCKSÅ: Trippelattack mot Ryssland

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Magdalena Andersson bestört: “Det är för jävligt”

2025 11 06

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson pekar ut ett växande problem som riskerar att tvinga folk till tystnad.

Under Bokmässan tidigare i höstas var både S-ledaren och kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S) från Göteborg på plats.

Den senaste lät då sin dotter och träffa Magdalena Andersson och lade senare upp en bild på mötet på sin Instagram.

Kort efteråt skrev och hotade en person att kommunalrådet borde “bli fråntagen sin dotter” och att personen “önskade att hon blir våldtagen och mördad av somalier, afghaner eller annan skit”, rapporterar GP.

S-ledaren: "För jävligt"

Andersson har nu fått ta del av uppgifterna om hotet.

Hon reagerar med bestörtning.

– Det säger något om hur brutaliserat tonläget är på sociala medier. Det är för jävligt att en företrädare, eller någon, ska behöva utstå sådant, säger Magdalena Andersson till lokaltidningen.

S-ledaren menar att hoten mot politiker är farligt för demokratin. Det kan leda till att folk inte vågar uttrycka sina åsikter och engagera sig, menar partiledaren.

Hon drar paralleller till mordet på tidigare statsministern Olof Palme och terrordådet på Utöya i Norge.

– Att det kan leda till döden har vi sett. Det är därför ord spelar roll.

Avgick efter hot

För tre veckor sedan valde Centerpartiets ledare Anna-Karin Hatt oväntat att avgå. Hennes förklaring var just den ökade hotbild mot henne som person.

– När man känner att man alltid behöver se sig över axeln och inte kan känna sig trygg i sitt eget hem, då har det kommit för nära, sade Anna-Karin Hatt på en pressträff vid tillfället.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Flera politiker har vittnat om samma sak.

I januari gick regeringen fram med förslaget att införa en skyldighet för kommuner och regioner att förebygg att kommunal- och regionråd utsätts för skada till följd av hot och våld. 

– Hot mot förtroendevalda är något som vi aldrig får acceptera – ytterst är det ett hot mot demokratin. Det finns en lucka i lagstiftningen när det gäller ansvaret för lokala politikers säkerhet. Den luckan täpper vi nu till, och med det kan säkerheten stärkas för medborgarnas valda företrädare i kommuner och regioner, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) då. 

Lagändringen trädde i kraft 1 juli tidigare i år.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen