Ukraina säger nej till USA:s krav

2025 04 23

Detaljer om USA:s utkast till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina har läckt ut.

Enligt källor till tidningen Axios går Vita huset med på stora eftergifter till Ryssland – bland annat är USA berett att erkänna den ockuperade Krymhalvön som ryskt territorium.

Nu svarar Ukraina.

Landets vicepresident Julia Svyrydenko utesluter ett sådant scenario. Ukraina kommer aldrig erkänna Rysslands annektering av Krym, fastslår Svyrydenko i ett inlägg på X.

– Vårt folk kommer inte att acceptera en frusen konflikt förklädd till fred. Vi kommer aldrig att erkänna ockupationen av Krym, skriver vicepresidenten.

Svyrydenko kommenterar även USA:s nej till ett ukrainskt medlemskap i Nato.

– Om ett Natomedlemskap inte beviljas kommer Ukraina att kräva bindande säkerhetsgarantier – sådana som är tillräckligt starka för att avskräcka framtida aggression och säkerställa varaktig fred.

Kräver ”fullständig vapenvila”

Julia Svyrydenko betonar att Ukraina är redo att förhandla, men inte kapitulera.

– Det kommer inte att bli någon överenskommelse som ger Ryssland möjlighet att omgruppera och återvända ännu våldsammare. En fullständig vapenvila – på land, i luften och till sjöss – är ett naturligt och nödvändigt första steg, framhåller hon.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställer samma krav. I ett inlägg på X skriver han att Ukraina insisterar på en "omedelbar, fullständig och ovillkorlig" vapenvila.

– Det var förslaget som USA lade på bordet den 11 mars, och det är fullt genomförbart. Detta är absolut möjligt – men bara om Ryssland går med på det och slutar döda, skriver presidenten.

Ryssland säger nej

Ukraina har tidigare sagt ja till en fullständig vapenvila i 30 dagar. Kreml har sagt nej till förslaget som lanserades av USA och Ukraina.

–  Vi instämmer i förslagen om vapenvila, men vår ståndpunkt bygger på att eldupphöret måste leda till långsiktig fred, något som skulle undanröja de ursprungliga orsakerna till krisen, sade Rysslands diktator Vladimir Putin när förslaget lanserades.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Kraftigt snöoväder drar in

2026 02 04

SMHI varnar för snöfall.

Vädermyndigheten utfärdar en orange varning – den näst högsta.

Varningen gäller sydöstra Skåne på torsdagen och fredagen.

Men även i södra och mellersta Skåne kommer det att snöa i veckan – och SMHI har utfärdat gula varningar.

Orange varning

Från torsdag kväll drar snöfall med tilltagande intensitet in över sydöstra Skåne och det blir samtidigt rejält blåsigt vilket bland annat kan ge drivbildning och problem i trafiken.

– Ett snöfallsområde rör sig upp söderifrån under natt mot torsdag samtidigt som det är rejält blåsigt med frisk ostlig vind, meddelar vädermyndigheten.

Kan komma 20 centimeter

Enligt SMHI kan det på håll i sydöstra Skåne komma så mycket som 20 centimeter snö.

– Snöfallet ser sen ut att intensifieras under torsdag kväll och upphör först under fredag eftermiddag. Totalt fram till fredag eftermiddag väntas 15-lokalt 20 cm, lokalt mer.

Läs mer: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Även gula varningar

SMHI har även utfärdat gula varningar som gäller i södra och mellersta Skåne.

Där kan det falla mellan fem och 15 centimeter snö.

– Restider kan bli längre på grund av drivbildning, halka, dålig sikt och snörök. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten till väglag och sikt, meddelar SMHI.

Varit isdygn

Under söndagens temperaturdygn höll sig temperaturen under 0,0 grader för samtliga av SMHI:s observationsstationer, vilket innebär att det klassas som ett nationellt isdygn. 

Även måndagens temperaturdygn höll sig på minussidan med ynka -2,3 grader vid Utklippan som högst. 

Ett nationellt isdygn registrerades senast i januari 2024.

– Trenden är sjunkande, eftersom klimatförändringen gör att det blir mildare väder. Det blir oftare plusgrader på kustnära samhällen i södra Sverige oftast, säger meteorologen Per Stenborg till SVT.

Läs mer: Skriker efter personal – behöver 7 000 nya anställda

Foto: JavyGo

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen