Ukraina säger nej till USA:s krav

2025 04 23

Detaljer om USA:s utkast till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina har läckt ut.

Enligt källor till tidningen Axios går Vita huset med på stora eftergifter till Ryssland – bland annat är USA berett att erkänna den ockuperade Krymhalvön som ryskt territorium.

Nu svarar Ukraina.

Landets vicepresident Julia Svyrydenko utesluter ett sådant scenario. Ukraina kommer aldrig erkänna Rysslands annektering av Krym, fastslår Svyrydenko i ett inlägg på X.

– Vårt folk kommer inte att acceptera en frusen konflikt förklädd till fred. Vi kommer aldrig att erkänna ockupationen av Krym, skriver vicepresidenten.

Svyrydenko kommenterar även USA:s nej till ett ukrainskt medlemskap i Nato.

– Om ett Natomedlemskap inte beviljas kommer Ukraina att kräva bindande säkerhetsgarantier – sådana som är tillräckligt starka för att avskräcka framtida aggression och säkerställa varaktig fred.

Kräver ”fullständig vapenvila”

Julia Svyrydenko betonar att Ukraina är redo att förhandla, men inte kapitulera.

– Det kommer inte att bli någon överenskommelse som ger Ryssland möjlighet att omgruppera och återvända ännu våldsammare. En fullständig vapenvila – på land, i luften och till sjöss – är ett naturligt och nödvändigt första steg, framhåller hon.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställer samma krav. I ett inlägg på X skriver han att Ukraina insisterar på en "omedelbar, fullständig och ovillkorlig" vapenvila.

– Det var förslaget som USA lade på bordet den 11 mars, och det är fullt genomförbart. Detta är absolut möjligt – men bara om Ryssland går med på det och slutar döda, skriver presidenten.

Ryssland säger nej

Ukraina har tidigare sagt ja till en fullständig vapenvila i 30 dagar. Kreml har sagt nej till förslaget som lanserades av USA och Ukraina.

–  Vi instämmer i förslagen om vapenvila, men vår ståndpunkt bygger på att eldupphöret måste leda till långsiktig fred, något som skulle undanröja de ursprungliga orsakerna till krisen, sade Rysslands diktator Vladimir Putin när förslaget lanserades.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


28 maj 26

2,6 miljoner svenskar får pengar på kontot

2026 05 29

Under sommaren kommer 2,6 miljoner svenskar att få ett tillskott i kassan.

Det meddelar Folksam på torsdagen.

Försäkringsbolaget kommer att dela ut 495 miljoner kronor till drygt 2,6 miljoner kunder i form av återbäring. 

– Återbäringen baseras på den inbetalda premien under föregående år och storleken på återbäringen beror bland annat på Folksams överskott, framhåller bolaget i ett uttalande.

2,6 miljoner svenskar

De 2,6 miljoner kunder som kommer att kunna ta del av pengarna har någon av följande försäkringar hos Folksam:

- Fordonsförsäkring

- Boendeförsäkring

- Barnförsäkring

- Olycksfallsförsäkring

- Djurförsäkring

- Någon form av tilläggsförsäkring

”Känns väldigt bra”

Jens Wikström, chef Affärsområde Sak på Folksam, är mycket nöjd med årets utbetalning.

– Folksam är ett kundägt bolag och att vi nu kan ge drygt 2,6 miljoner kunder en återbäring på nästan 495 miljoner kronor att dela på känns väldigt bra och är ett bevis på Folksams starka finansiella ställning, säger han.

Maj och juni

Utbetalningarna kommer att inledas under maj månad. Redan då kan kunder med autogiro förvänta sig pengar. Övriga får återbäringen från och med juni.

Hur mycket det handlar om beror på den inbetalda premien samt Folksams överskott under 2025.

I april skickade Folksam ut återbäringsbesked till kunder med 100 kronor eller mer i intjänad återbäring. De som har ett lägre belopp än så får sin återbäring nästa år.

LÄS MER: Regeringen sätter ner foten – nu ska äldre få chansen

FAKTA: Folksam

- Folksam är ett kundägt företag och erbjuder försäkringar och pensionssparande.

- Nästan varannan svensk är försäkrad hos Folksam, vilket gör bolaget till en av Sveriges största kapitalförvaltare.

LÄS OCKSÅ:

Glädjebesked för Sverige – behöver anställa fler 

Rekyl för svenska kronan – storbanken övertygad

Foto: A. Poacquadio

Text. Redaktionen


29 maj 26 länka wikipedia

Carl Bildt stoppad på Arlanda

2026 05 29

Polisen har genomfört en omfattande insats på Sveriges största flygplats Arlanda.

Fokus har riktats mot att beslagtaga brottsvinster.

Föremål till ett värde av miljontals kronor har konfiskerats – bland annat har polisen beslagtagit lyxvaror från en ung person som rest från Dubai till Sverige.

Personen hade på sig flera föremål som tillsammans uppskattas vara värda cirka 1,7 miljoner kronor. Eftersom hen saknade deklarerad inkomst eller annat underlag som förklarar hur tillgångarna kunnat finansieras antar polisen att det är mer sannolikt att värdesakerna kommer från kriminell verksamhet än laglig inkomst.

– När vi möter en väldigt ung person som saknar tydliga lagliga inkomster men samtidigt bär värdesaker för miljonbelopp väcker det frågor om var tillgångarna kommer ifrån, säger polisens insatsledare Liam Schoug.

– Det behöver inte automatiskt betyda att personen begått brott, men vi har ett ansvar att utreda om egendomen kan kopplas till kriminell verksamhet.

Carl Bildt stoppad

En annan som stoppats är Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt, rapporterar Expressen.

Han hade dock inget att dölja.

– Vad är det här för jävla jippo? Jag har bråttom, sade Bildt när han fastnade i kontrollen på terminal 5, uppger tidningen.

LÄS MER: Regeringen sätter ner foten – nu ska äldre få chansen

Ny lagstiftning

Utöver polisen deltog Tullverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Kronofogden i insatsen.

Lagen om självständigt förverkande trädde i kraft i november 2024 och har gett polisen befogenhet att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott.

Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

– Med lagen om självständigt förverkande kan vi agera tidigare än förr. Om någon inte på ett rimligt sätt kan förklara hur dyra klockor, smycken eller kontanter finansierats kan egendomen tas i beslag medan saken utreds. Därefter är det domstolen som avgör om tillgångarna ska förverkas till staten, säger insatsledare Liam Schoug.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Foto: Joakim Berndes resp Swedavia pressbild

Text. Redaktionen