Ukraina slår tillbaka – “Putins besked en lögn”

2025 04 26

Tidigare idag meddelade Kreml att alla ukrainska soldater har tvingats bort från Kursk.

Men det stämmer inte, enligt Ukraina.

På lördagseftermiddagen slår Ukraina tillbaka mot Kremls besked och menar att de fortfarande har soldater kvar i den ryska regionen.

Det framhåller Ukrainas försvarsmakt på Telegram.

Kremls meddelande

Kreml meddelade tidigare idag att Ryssland har återtagit kontrollen över Kursk, den gränsregion där Ukraina inledde en överraskande offensiv förra året.

I sitt tal sade Putin att återerövringen av Kursk ”skapar förutsättningar för ytterligare framgångsrika aktioner av våra trupper i andra viktiga områden på fronten”.

– Kyiv-regimens äventyr har misslyckats fullständigt, sade Putin enligt CNN.

Ukraina slår tillbaka

Nu kommer dock andra uppgifter från Ukraina, som menar att Kremls påstående inte stämmer och att ukrainska soldater fortfarande är verksamma i Kursk.

– Enligt generalstaben för de ukrainska väpnade styrkorna fortsätter striderna i Kursk-regionen, meddelar Ukrainas försvarsmakt.

– Den operativa situationen är svår, men ukrainska enheter håller sina positioner och utför sina uppgifter. Vår militär försvarar sig aktivt och bekämpar fienden med alla typer av vapen och använder sig av aktiv försvarstaktik.

“Strider pågår”

Tankesmedjan Institute for the Study of Wars senaste uppdatering från ett par dagar sedan visar att strider då pågick i Kursk.

Striderna fortsatte mot Oleshnya och nära Gornal den 24 och 25 april. 

En rysk milbloggare hävdade den 24 april att ukrainska styrkor gick till motattack mot Goptarovka, sydost om Sudzha, längs gränsen mellan Kursk och Belgorod Oblast.

Men avancerar

ISW förklarar dock att de ryska styrkorna avancerar i regionen.

– Geolokaliserade bilder som publicerades den 24 april indikerar att ryska styrkor nyligen avancerade norr om Gornal sydväst om Sudzha.

– Ytterligare geolokaliserade bilder som publicerades den 25 april visar att ryska styrkor nådde de nordöstra utkanterna av Oleshnya nordväst om Gornal under ett mekaniserat anfall i plutonsstorlek.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen