Ukraina startar främlingslegion

2022 03 01

– Detta blir ett nyckelbevis för stödet till vårt land.

Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelensky med anledning av att landet nu har startat en så kallad främlingslegion.

I kampen mot Ryssland

Beskedet innebär att Ukraina skapar en försvarsavdelning som består av personer från andra länder som vill hjälpa landet att bekämpa de ryska soldaterna.

– En internationell territoriell försvarslegion där utlänningar som vill bidra till motståndet mot ryska invasionen och försvara världens säkerhet, framhåller Ukrainas presidentkansli, i ett uttalande.

Angrepp mot hela Europa

President Zelensky understryker att Rysslands angrepp på Ukraina är ett angrepp på hela Europa och att diktatorn inte kommer att nöja sig med Ukraina utan gå vidare med nya mål därefter.

– Detta är inte bara en rysk invasion mot Ukraina. Det är början på ett krig mot Europa. Mot Europas enighet. Mot grundläggande mänskliga rättigheter i Europa. Mot alla regler för samexistens på kontinenten, säger president Zelensky.

Hoppas på stort intresse

Volodymyr Zelensky hoppas att många ska anmäla sig och vänder sig enligt presidentkansliet till alla länder som är vänligt sinnade till Ukraina och det väntas inte minst finnas intresse i bland annat närliggande Georgien som också drabbades av ett ryskt anfallskrig 2008.

Estland, Lettland, Litauen, Polen, östra Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien och Modavien är andra länder som drabbats av Moskvas aggressioner tidigare är.

Lagen möjliggör

Ukraina har ändrat sin lag för att möjliggöra att utländska invånare kommer till landet för att ansluta till väpnad kamp om landet attackeras.

Regelverket för Militär Service i Ukrainas Armé för utländska och statslösa personer har med hjälp av presidentdekret nummer 248 klargjort att utländska soldater kan skriva på avtal för att kontrakteras för tjänstgöring i armén.

Försvara Ukraina

Regeländringen gjordes redan i juni 2018 enligt Ukriform.

– Alla utlänningar som vill ansluta till motståndet mot Rysslands ockupationsstyrkor och försvara säkerheten av Ukraina erbjuds av Ukrainas statsledning att gå med i landets territoriella försvarstrupper, meddelar presidentkansliet.

Kan kontakta ambassaden

För att kunna registrera sig i Ukrainas nystartade främlingslegion ska man kontakta försvarsattachén vid Ukrainas ambassad i respektive land.

Ukrainas ambassad har lagt ut kontaktinformation och mer detaljer på sin ambassads webbsida enligt Ukriform.

Franska främlingslegionen

Världens mest kända främlingslegion återfinns i Frankrike. Den franska främlingslegionen startade redan 1831 och består av omkring 10 000 icke-franska soldater som tagit värvning i franska försvarsmakten.

Enheten ses som en av världens främsta elitstyrkor och utgörs av extremt hård och krävande utbildning bestående av både fysiskt och psykiskt enormt hårda övningar.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen