JUST NU: Ukraina tilldelas kandidatstatus till EU – historiskt ögonblick

2022 06 23

EU har enats om att ge både Ukraina och Moldavien kandidatstatus.

Ukraina har länge längtat efter att få gå med i EU. Landet har försökt närma sig unionen sedan 2004 och i våras sattes den första bollen i rullning när landet fyllde i det inledande pappersarbetet, som beskrevs på startskottet på ansökningsprocessen.

Nu är Ukraina närmare än någonsin.

Europeiska rådet har nämligen bestämt sig för att ge Ukraina kandidatstatus, meddelar EU-rådets ordförande Charles Michel på Twitter.

“Historiskt ögonblick”

– Överens. Europeiska rådet har precis beslutat att ge EU-kandidatstatus till Ukraina och Moldavien. Ett historiskt ögonblick, framhåller Michel på plattformen.

“Vår framtid är tillsammans”

Han tillägger:

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis till Volodymyr Zelensky och Maria Sandu (Moldaviens president, red. anm) och folket i Ukraina och Moldavien. Vår framtid är tillsammans.

Besked till Georgien

Även Georgien får ett besked från EU idag.

EU-rådet har nämligen också belsutat “att erkänna Georgiens europeiska perspektiv och är redo att ge kandidatstatus när de utestående prioriteringarna har tagits upp”, säger Michel enligt CNN.

“Bra dag för Europa”

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har också gratulerat länderna till det nya steget.

– Idag är en bra dag för Europa (...). Era länder är en del av vår europeiska familj. Och dagens historiska beslut av ledarna bekräftar det, meddelar hon på Twitter.

Lättnad för Zelensky

Beskedet är säkerligen ett oerhört skönt sådant för Ukrainas president Zelensky.

– Det här är som att gå in i ljuset från den mörka sidan, har han sagt under tiden han väntat på ett positivt besked, enligt The Guardian.

Signal till Moskva

Enligt Ukrainas EU-ambassadör Vsevolod Chentsov skulle EU:s besked skicka en tydlig “signal till Moskva om att Ukraina, och även andra länder från forna Sovjetunionen, inte kan tillhöra de ryska inflytandesfärerna”, skriver tidningen.

Flera länder på väntelistan

Att Ukraina och Moldavien nu får kandidatstatus innebär att länderna kan börja förberedas för ett EU-medlemskap.

Det innebär dock inte att det nödvändigtvis kommer att gå snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelas statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005.

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen