JUST NU: Ukraina tilldelas kandidatstatus till EU – historiskt ögonblick

2022 06 23

EU har enats om att ge både Ukraina och Moldavien kandidatstatus.

Ukraina har länge längtat efter att få gå med i EU. Landet har försökt närma sig unionen sedan 2004 och i våras sattes den första bollen i rullning när landet fyllde i det inledande pappersarbetet, som beskrevs på startskottet på ansökningsprocessen.

Nu är Ukraina närmare än någonsin.

Europeiska rådet har nämligen bestämt sig för att ge Ukraina kandidatstatus, meddelar EU-rådets ordförande Charles Michel på Twitter.

“Historiskt ögonblick”

– Överens. Europeiska rådet har precis beslutat att ge EU-kandidatstatus till Ukraina och Moldavien. Ett historiskt ögonblick, framhåller Michel på plattformen.

“Vår framtid är tillsammans”

Han tillägger:

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis till Volodymyr Zelensky och Maria Sandu (Moldaviens president, red. anm) och folket i Ukraina och Moldavien. Vår framtid är tillsammans.

Besked till Georgien

Även Georgien får ett besked från EU idag.

EU-rådet har nämligen också belsutat “att erkänna Georgiens europeiska perspektiv och är redo att ge kandidatstatus när de utestående prioriteringarna har tagits upp”, säger Michel enligt CNN.

“Bra dag för Europa”

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har också gratulerat länderna till det nya steget.

– Idag är en bra dag för Europa (...). Era länder är en del av vår europeiska familj. Och dagens historiska beslut av ledarna bekräftar det, meddelar hon på Twitter.

Lättnad för Zelensky

Beskedet är säkerligen ett oerhört skönt sådant för Ukrainas president Zelensky.

– Det här är som att gå in i ljuset från den mörka sidan, har han sagt under tiden han väntat på ett positivt besked, enligt The Guardian.

Signal till Moskva

Enligt Ukrainas EU-ambassadör Vsevolod Chentsov skulle EU:s besked skicka en tydlig “signal till Moskva om att Ukraina, och även andra länder från forna Sovjetunionen, inte kan tillhöra de ryska inflytandesfärerna”, skriver tidningen.

Flera länder på väntelistan

Att Ukraina och Moldavien nu får kandidatstatus innebär att länderna kan börja förberedas för ett EU-medlemskap.

Det innebär dock inte att det nödvändigtvis kommer att gå snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelas statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005.

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen