UTRIKES: Ukraina uppger förluster – första gången sedan april

2022 08 23

Nästan 9 000 ukrainska soldater har dött sedan Ryssland inledde sin invasion den 24 februari.

Det uppger Ukrainas högsta överbefälhavare Valery Zaluzhny under en konferens som hölls för att hedra personer som stupat i kriget, rapporterar Reuters.

Han betonade att landets barn behöver särskild uppmärksamhet i nuläget.

– De förstår verkligen ingenting av vad som pågår och är definitivt i behov av skydd eftersom deras fäder strider vid fronten och kanske finns bland de nästan 9 000 hjältar som har dödats, sa Valery Zaluzhny enligt nyhetsbyrån.

Det är första gången sedan april som Kyiv uttalar sig om antalet stupade soldater i kriget.

Tystnad från Kreml

Moskva har alltjämt vägrat att kommentera ryska förluster i kriget. I mars uppgav Kreml att 1 351 soldater dödats i striderna.

Men enligt bland annat Ukraina, Storbritannien och USA är de ryska dödssiffrorna betydligt högre.

Amerikanska uppgifter gör gällande att 75 000 ryska soldater dödats eller skadats i Ukraina.

Diktatorn kommenterar bilbomben

Den ryska säkerhetstjänsten FSB anklagar Ukraina för att ligga bakom mordet på den politiska aktivisten Darya Dugina – dotter till en av Vladimir Putins närmaste män – den ryske ultranationalisten Alexander Dugin.

Darya Dugina dödades i en bilbombsattack i lördags.

Nu bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden.

I ett uttalande, som publicerats på Kremls Telegram-kanal, kommenterar diktatorn Darya Duginas död för första gången.

– Ett avskyvärt, grymt brott förkortade livet för Darya Dugina – en ljus, begåvad person med ett riktigt stort ryskt hjärta, framhåller Putin.

Han forsätter:

– Hon tjänade uppriktigt folket och fäderneslandet. Hon bevisade med handling vad det innebär att vara en patriot av Ryssland.

Förnekar inblandning

Ukraina har officiellt förnekat inblandning.

Mykhailo Podolyak, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelensky, avfärdar de ryska uppgifterna.

I ett uttalande anklagar han Ryssland för att "leva i en fiktiv värld", uppger Sky News.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text. Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen