UTRIKES: Ukraina uppger förluster – första gången sedan april

2022 08 23

Nästan 9 000 ukrainska soldater har dött sedan Ryssland inledde sin invasion den 24 februari.

Det uppger Ukrainas högsta överbefälhavare Valery Zaluzhny under en konferens som hölls för att hedra personer som stupat i kriget, rapporterar Reuters.

Han betonade att landets barn behöver särskild uppmärksamhet i nuläget.

– De förstår verkligen ingenting av vad som pågår och är definitivt i behov av skydd eftersom deras fäder strider vid fronten och kanske finns bland de nästan 9 000 hjältar som har dödats, sa Valery Zaluzhny enligt nyhetsbyrån.

Det är första gången sedan april som Kyiv uttalar sig om antalet stupade soldater i kriget.

Tystnad från Kreml

Moskva har alltjämt vägrat att kommentera ryska förluster i kriget. I mars uppgav Kreml att 1 351 soldater dödats i striderna.

Men enligt bland annat Ukraina, Storbritannien och USA är de ryska dödssiffrorna betydligt högre.

Amerikanska uppgifter gör gällande att 75 000 ryska soldater dödats eller skadats i Ukraina.

Diktatorn kommenterar bilbomben

Den ryska säkerhetstjänsten FSB anklagar Ukraina för att ligga bakom mordet på den politiska aktivisten Darya Dugina – dotter till en av Vladimir Putins närmaste män – den ryske ultranationalisten Alexander Dugin.

Darya Dugina dödades i en bilbombsattack i lördags.

Nu bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden.

I ett uttalande, som publicerats på Kremls Telegram-kanal, kommenterar diktatorn Darya Duginas död för första gången.

– Ett avskyvärt, grymt brott förkortade livet för Darya Dugina – en ljus, begåvad person med ett riktigt stort ryskt hjärta, framhåller Putin.

Han forsätter:

– Hon tjänade uppriktigt folket och fäderneslandet. Hon bevisade med handling vad det innebär att vara en patriot av Ryssland.

Förnekar inblandning

Ukraina har officiellt förnekat inblandning.

Mykhailo Podolyak, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelensky, avfärdar de ryska uppgifterna.

I ett uttalande anklagar han Ryssland för att "leva i en fiktiv värld", uppger Sky News.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text. Redaktionen

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen