Ukraina vädjar om hjälp med 5 st saker från Sverige, EU, USA och UK

2022 02 24

Ukrainas regering vädjar till Sverige, Europa, USA och omvärlden om omedelbar hjälp avseende fem olika punkter.

Utrikesminister Dmytro Kuleba har gått ut med ett rop på hjälp till Europas demokratier, USA och till övriga världen.

Önskar omedelbar hjälp

– Agera omedelbart, vädjar utrikesministern efter ett den ryska diktaturen gått till anfallskrig mot Ukraina.

Ukrainas regering presenterar en lista på fem olika saker landet behöver hjälp. Det handlar om Europas framtid, vädjar utrikesminister Kuleba.

Vädjan riktar sig inte minst till Sverige som är en stor och viktig givare till Ukraina och som har goda relationer med landet.

◾Vädjan 1 – Sanktioner

Kraftfulla sanktioner mot Ryssland NU understryker Ukrainas ledning. Man framhåller även att sanktionerna bör omfatta SWIFT-systemet.

SWIFT står för The Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication och grundades 1973. Systemet används idag av med än 11 000 finansiella aktörer för att sända säkra meddelanden och betalningsorders, förklarar CNN Business.

Skulle chocka rysk ekonomi

Om Ryssland tas bort från SWIFT-systemet blir det närmast omöjligt för banker och andra finansiella aktörer att sända pengar till eller från Ryssland vilket skulle innebära en chock för ryska företag och dess utländska kunder. Det skulle innebära en rejäl smäll för hela Rysslands ekonomi vilket i sin tur kan öka det interna missnöjet med Putinregimen.

◾Vädjan 2 – Isolera Ryssland

Ukraina vädjar även om en fullständig isolering av Ryssland.

– Med alla metoder. Med alla format, understryker Ukrainas regering. En total isolering skulle ytterligare befästa att Ryssland står ensamt mot omvärlden.

◾Vädjan 3 – Vapen

För att kunna försvara sig mot Rysslands anfall är Ukraina i behov av vapen och försvarsmaterial. Det är punkt tre på den lista Ukrainas utrikesminister nu vädjar om.

USA och Storbritannien hör till de länder som redan sänt en mängd försvarsmaterial till Ukraina som nu är i desperat behov av ännu mer vapen för att försvara sig.

◾Vädjan 4 – Ekonomisk hjälp

Finansiell assistans ingår som fjärde punkt på Ukrainas lista. Landets infrastruktur och försvar väntas drabbas av stor förstörelse på grund av de ryska bomberna och det handlar om väldiga summor pengar som krävs för att återuppbygga landet.

◾Vädjan 5 – Humanitärt stöd

Död, lidande och plågor väntar nu det ukrainska folket. Sjukhus och vårdcentraler väntas få en mycket svår tid framöver

Ukraina vädjar därför om humanitärt stöd. Det finns även en stor risk för att en flyktingvåg ska uppstå från Ukraina in mot EU. 

BoJo lovar stöd

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har talar med Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

– Jag är förfärad över de fruktansvärda händelserna i Ukraina och har talat med President Zelensky för att diskutera kommande steg. President Putin har valt en väg av blodspillan och förstörelse genom att gå till oprovocerad attack mot Ukraina.

Utlovar kraftfullt svar

– Storbritannien och våra allierade kommer att svara kraftfullt, framhåller Boris Johnson.

Foto: Volodymyr Zelensky FB

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen