Ukraina vädjar om hjälp med 5 st saker från Sverige, EU, USA och UK

2022 02 24

Ukrainas regering vädjar till Sverige, Europa, USA och omvärlden om omedelbar hjälp avseende fem olika punkter.

Utrikesminister Dmytro Kuleba har gått ut med ett rop på hjälp till Europas demokratier, USA och till övriga världen.

Önskar omedelbar hjälp

– Agera omedelbart, vädjar utrikesministern efter ett den ryska diktaturen gått till anfallskrig mot Ukraina.

Ukrainas regering presenterar en lista på fem olika saker landet behöver hjälp. Det handlar om Europas framtid, vädjar utrikesminister Kuleba.

Vädjan riktar sig inte minst till Sverige som är en stor och viktig givare till Ukraina och som har goda relationer med landet.

Vädjan 1 – Sanktioner

Kraftfulla sanktioner mot Ryssland NU understryker Ukrainas ledning. Man framhåller även att sanktionerna bör omfatta SWIFT-systemet.

SWIFT står för The Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication och grundades 1973. Systemet används idag av med än 11 000 finansiella aktörer för att sända säkra meddelanden och betalningsorders, förklarar CNN Business.

Skulle chocka rysk ekonomi

Om Ryssland tas bort från SWIFT-systemet blir det närmast omöjligt för banker och andra finansiella aktörer att sända pengar till eller från Ryssland vilket skulle innebära en chock för ryska företag och dess utländska kunder. Det skulle innebära en rejäl smäll för hela Rysslands ekonomi vilket i sin tur kan öka det interna missnöjet med Putinregimen.

Vädjan 2 – Isolera Ryssland

Ukraina vädjar även om en fullständig isolering av Ryssland.

– Med alla metoder. Med alla format, understryker Ukrainas regering. En total isolering skulle ytterligare befästa att Ryssland står ensamt mot omvärlden.

Vädjan 3 – Vapen

För att kunna försvara sig mot Rysslands anfall är Ukraina i behov av vapen och försvarsmaterial. Det är punkt tre på den lista Ukrainas utrikesminister nu vädjar om.

USA och Storbritannien hör till de länder som redan sänt en mängd försvarsmaterial till Ukraina som nu är i desperat behov av ännu mer vapen för att försvara sig.

Vädjan 4 – Ekonomisk hjälp

Finansiell assistans ingår som fjärde punkt på Ukrainas lista. Landets infrastruktur och försvar väntas drabbas av stor förstörelse på grund av de ryska bomberna och det handlar om väldiga summor pengar som krävs för att återuppbygga landet.

Vädjan 5 – Humanitärt stöd

Död, lidande och plågor väntar nu det ukrainska folket. Sjukhus och vårdcentraler väntas få en mycket svår tid framöver

Ukraina vädjar därför om humanitärt stöd. Det finns även en stor risk för att en flyktingvåg ska uppstå från Ukraina in mot EU.

BoJo lovar stöd

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har talar med Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

– Jag är förfärad över de fruktansvärda händelserna i Ukraina och har talat med President Zelensky för att diskutera kommande steg. President Putin har valt en väg av blodspillan och förstörelse genom att gå till oprovocerad attack mot Ukraina.

Utlovar kraftfullt svar

– Storbritannien och våra allierade kommer att svara kraftfullt, framhåller Boris Johnson.

Foto: Volodymyr Zelensky FB

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen