Ukraina vädjar om hjälp med 5 st saker från Sverige, EU, USA och UK

2022 02 24

Ukrainas regering vädjar till Sverige, Europa, USA och omvärlden om omedelbar hjälp avseende fem olika punkter.

Utrikesminister Dmytro Kuleba har gått ut med ett rop på hjälp till Europas demokratier, USA och till övriga världen.

Önskar omedelbar hjälp

– Agera omedelbart, vädjar utrikesministern efter ett den ryska diktaturen gått till anfallskrig mot Ukraina.

Ukrainas regering presenterar en lista på fem olika saker landet behöver hjälp. Det handlar om Europas framtid, vädjar utrikesminister Kuleba.

Vädjan riktar sig inte minst till Sverige som är en stor och viktig givare till Ukraina och som har goda relationer med landet.

Vädjan 1 – Sanktioner

Kraftfulla sanktioner mot Ryssland NU understryker Ukrainas ledning. Man framhåller även att sanktionerna bör omfatta SWIFT-systemet.

SWIFT står för The Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication och grundades 1973. Systemet används idag av med än 11 000 finansiella aktörer för att sända säkra meddelanden och betalningsorders, förklarar CNN Business.

Skulle chocka rysk ekonomi

Om Ryssland tas bort från SWIFT-systemet blir det närmast omöjligt för banker och andra finansiella aktörer att sända pengar till eller från Ryssland vilket skulle innebära en chock för ryska företag och dess utländska kunder. Det skulle innebära en rejäl smäll för hela Rysslands ekonomi vilket i sin tur kan öka det interna missnöjet med Putinregimen.

Vädjan 2 – Isolera Ryssland

Ukraina vädjar även om en fullständig isolering av Ryssland.

– Med alla metoder. Med alla format, understryker Ukrainas regering. En total isolering skulle ytterligare befästa att Ryssland står ensamt mot omvärlden.

Vädjan 3 – Vapen

För att kunna försvara sig mot Rysslands anfall är Ukraina i behov av vapen och försvarsmaterial. Det är punkt tre på den lista Ukrainas utrikesminister nu vädjar om.

USA och Storbritannien hör till de länder som redan sänt en mängd försvarsmaterial till Ukraina som nu är i desperat behov av ännu mer vapen för att försvara sig.

Vädjan 4 – Ekonomisk hjälp

Finansiell assistans ingår som fjärde punkt på Ukrainas lista. Landets infrastruktur och försvar väntas drabbas av stor förstörelse på grund av de ryska bomberna och det handlar om väldiga summor pengar som krävs för att återuppbygga landet.

Vädjan 5 – Humanitärt stöd

Död, lidande och plågor väntar nu det ukrainska folket. Sjukhus och vårdcentraler väntas få en mycket svår tid framöver

Ukraina vädjar därför om humanitärt stöd. Det finns även en stor risk för att en flyktingvåg ska uppstå från Ukraina in mot EU.

BoJo lovar stöd

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har talar med Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

– Jag är förfärad över de fruktansvärda händelserna i Ukraina och har talat med President Zelensky för att diskutera kommande steg. President Putin har valt en väg av blodspillan och förstörelse genom att gå till oprovocerad attack mot Ukraina.

Utlovar kraftfullt svar

– Storbritannien och våra allierade kommer att svara kraftfullt, framhåller Boris Johnson.

Foto: Volodymyr Zelensky FB

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen