Ukraina vädjar om hjälp med 5 st saker från Sverige, EU, USA och UK

2022 02 24

Ukrainas regering vädjar till Sverige, Europa, USA och omvärlden om omedelbar hjälp avseende fem olika punkter.

Utrikesminister Dmytro Kuleba har gått ut med ett rop på hjälp till Europas demokratier, USA och till övriga världen.

Önskar omedelbar hjälp

– Agera omedelbart, vädjar utrikesministern efter ett den ryska diktaturen gått till anfallskrig mot Ukraina.

Ukrainas regering presenterar en lista på fem olika saker landet behöver hjälp. Det handlar om Europas framtid, vädjar utrikesminister Kuleba.

Vädjan riktar sig inte minst till Sverige som är en stor och viktig givare till Ukraina och som har goda relationer med landet.

Vädjan 1 – Sanktioner

Kraftfulla sanktioner mot Ryssland NU understryker Ukrainas ledning. Man framhåller även att sanktionerna bör omfatta SWIFT-systemet.

SWIFT står för The Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication och grundades 1973. Systemet används idag av med än 11 000 finansiella aktörer för att sända säkra meddelanden och betalningsorders, förklarar CNN Business.

Skulle chocka rysk ekonomi

Om Ryssland tas bort från SWIFT-systemet blir det närmast omöjligt för banker och andra finansiella aktörer att sända pengar till eller från Ryssland vilket skulle innebära en chock för ryska företag och dess utländska kunder. Det skulle innebära en rejäl smäll för hela Rysslands ekonomi vilket i sin tur kan öka det interna missnöjet med Putinregimen.

Vädjan 2 – Isolera Ryssland

Ukraina vädjar även om en fullständig isolering av Ryssland.

– Med alla metoder. Med alla format, understryker Ukrainas regering. En total isolering skulle ytterligare befästa att Ryssland står ensamt mot omvärlden.

Vädjan 3 – Vapen

För att kunna försvara sig mot Rysslands anfall är Ukraina i behov av vapen och försvarsmaterial. Det är punkt tre på den lista Ukrainas utrikesminister nu vädjar om.

USA och Storbritannien hör till de länder som redan sänt en mängd försvarsmaterial till Ukraina som nu är i desperat behov av ännu mer vapen för att försvara sig.

Vädjan 4 – Ekonomisk hjälp

Finansiell assistans ingår som fjärde punkt på Ukrainas lista. Landets infrastruktur och försvar väntas drabbas av stor förstörelse på grund av de ryska bomberna och det handlar om väldiga summor pengar som krävs för att återuppbygga landet.

Vädjan 5 – Humanitärt stöd

Död, lidande och plågor väntar nu det ukrainska folket. Sjukhus och vårdcentraler väntas få en mycket svår tid framöver

Ukraina vädjar därför om humanitärt stöd. Det finns även en stor risk för att en flyktingvåg ska uppstå från Ukraina in mot EU.

BoJo lovar stöd

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har talar med Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

– Jag är förfärad över de fruktansvärda händelserna i Ukraina och har talat med President Zelensky för att diskutera kommande steg. President Putin har valt en väg av blodspillan och förstörelse genom att gå till oprovocerad attack mot Ukraina.

Utlovar kraftfullt svar

– Storbritannien och våra allierade kommer att svara kraftfullt, framhåller Boris Johnson.

Foto: Volodymyr Zelensky FB

Text: Redaktionen

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Allierad ger direktbesked – ska överge Ryssland

2026 11 04

Ett historiskt steg är på väg att tas av en av Putins allierade.

Armenien pekar ut en ny riktning för landet.

Nu är landet redo för ett historiskt steg som kan innebära att Ryssland förlorar en av sina nära allierade.

Redan nästa år

Armenien kan lämna in en formell ansökan om medlemskap i EU redan 2027 eller 2028.

Det uppger landets premiärminister Nikol Pasjinjan i en intervju med Euronews på EU utvidgningstoppmöte.

– Nästa år kan vara realistiskt. 2028 kan också vara realistiskt, säger han om medlemskapet.

Han förklarar att regeringen har inlett en process som ska leda fram till ett slutgiltigt beslut om att ansöka om ett formellt medlemskap i EU.

Enligt Pasjinjan handlar närmandet till EU om att skydda landets demokrati och stärka dess självständighet.

– För vårt folk är demokrati inte en fråga om omständigheter. Det är ett strategiskt val, säger han till Euronews.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Måste välja bort Putin

Ett EU-medlemskap skulle samtidigt få stora konsekvenser för Armeniens relation till Ryssland.

Landet är i dag medlem i den Eurasiska ekonomiska unionen, EAEU, där Ryssland spelar en central roll.

Men Armenien kan inte vara fullvärdig medlem i både EU och den Rysslandsledda unionen samtidigt. Det beror på att båda är tullunioner med gemensamma regler för handel med omvärlden, vilket gör medlemskap i båda oförenligt, rapporterar Armenpress.

Pasjinjan är medveten om konflikten mellan de två alternativen och har sagt att det i slutändan är det armeniska folket som ska fatta beslutet.

– När det är dags att fatta ett beslut kommer vi att fatta ett beslut. Vi måste ha ett alternativ, sade Pasjinjan, till Reuters i våras.

Moskva hotar landet

Armeniens närmande till EU har väckt starka reaktioner i Moskva.

Ryssland har hotat att svara med motåtgärder, framför allt genom att strypa landets energiförsörjning.

– Den ryska ambassaden har officiellt överlämnat ett brev...där det står att om processen för ett EU-medlemskap fortsätter kommer den ryska sidan att stoppa eller ensidigt säga upp avtalet om samarbete kring leveranser av naturgas, oljeprodukter och rådiamanter, sade Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, till nyhetsbyrån RIA, som Reuters rapporterade om i våras.

Även Rysslands tidigare ledare Dmitrij Medvedev har varnat Armenien. Han har hävdat att landet riskerar att bli nästa Ukraina.

Pasjinjan avvisar jämförelsen och betonar att landets mål är att stärka sin självständighet.

– Vårt mål är att stärka vår självständighet och utveckla den. Det är ett legitimt mål. Ingen kan begränsa Armeniens strävan efter att bli ett mer självständigt och mer integrerat land, säger han.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen