Ukraina vädjar om hjälp med 5 st saker från Sverige, EU, USA och UK

2022 02 24

Ukrainas regering vädjar till Sverige, Europa, USA och omvärlden om omedelbar hjälp avseende fem olika punkter.

Utrikesminister Dmytro Kuleba har gått ut med ett rop på hjälp till Europas demokratier, USA och till övriga världen.

Önskar omedelbar hjälp

– Agera omedelbart, vädjar utrikesministern efter ett den ryska diktaturen gått till anfallskrig mot Ukraina.

Ukrainas regering presenterar en lista på fem olika saker landet behöver hjälp. Det handlar om Europas framtid, vädjar utrikesminister Kuleba.

Vädjan riktar sig inte minst till Sverige som är en stor och viktig givare till Ukraina och som har goda relationer med landet.

Vädjan 1 – Sanktioner

Kraftfulla sanktioner mot Ryssland NU understryker Ukrainas ledning. Man framhåller även att sanktionerna bör omfatta SWIFT-systemet.

SWIFT står för The Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication och grundades 1973. Systemet används idag av med än 11 000 finansiella aktörer för att sända säkra meddelanden och betalningsorders, förklarar CNN Business.

Skulle chocka rysk ekonomi

Om Ryssland tas bort från SWIFT-systemet blir det närmast omöjligt för banker och andra finansiella aktörer att sända pengar till eller från Ryssland vilket skulle innebära en chock för ryska företag och dess utländska kunder. Det skulle innebära en rejäl smäll för hela Rysslands ekonomi vilket i sin tur kan öka det interna missnöjet med Putinregimen.

Vädjan 2 – Isolera Ryssland

Ukraina vädjar även om en fullständig isolering av Ryssland.

– Med alla metoder. Med alla format, understryker Ukrainas regering. En total isolering skulle ytterligare befästa att Ryssland står ensamt mot omvärlden.

Vädjan 3 – Vapen

För att kunna försvara sig mot Rysslands anfall är Ukraina i behov av vapen och försvarsmaterial. Det är punkt tre på den lista Ukrainas utrikesminister nu vädjar om.

USA och Storbritannien hör till de länder som redan sänt en mängd försvarsmaterial till Ukraina som nu är i desperat behov av ännu mer vapen för att försvara sig.

Vädjan 4 – Ekonomisk hjälp

Finansiell assistans ingår som fjärde punkt på Ukrainas lista. Landets infrastruktur och försvar väntas drabbas av stor förstörelse på grund av de ryska bomberna och det handlar om väldiga summor pengar som krävs för att återuppbygga landet.

Vädjan 5 – Humanitärt stöd

Död, lidande och plågor väntar nu det ukrainska folket. Sjukhus och vårdcentraler väntas få en mycket svår tid framöver

Ukraina vädjar därför om humanitärt stöd. Det finns även en stor risk för att en flyktingvåg ska uppstå från Ukraina in mot EU.

BoJo lovar stöd

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har talar med Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

– Jag är förfärad över de fruktansvärda händelserna i Ukraina och har talat med President Zelensky för att diskutera kommande steg. President Putin har valt en väg av blodspillan och förstörelse genom att gå till oprovocerad attack mot Ukraina.

Utlovar kraftfullt svar

– Storbritannien och våra allierade kommer att svara kraftfullt, framhåller Boris Johnson.

Foto: Volodymyr Zelensky FB

Text: Redaktionen

Otäck förändring i hjärnan – 50 procents ökning på 10 år

2025 11 28

Någonting otäckt har upptäckts i den mänskliga hjärnan.

Forskare har gjort en obehaglig upptäckt som gäller den mänskliga hjärnan.

På bara tio år har mängden mikroskopiska plastfragment i hjärnan ökat med 50 procent.

50-procentig ökning

Mängden mikroplaster i den mänskliga hjärnan har ökat lavinartat, rapporterar DN.

Plastföroreningar har lett till att vi idag har 50 procent mer mikroplaster i hjärnan än för tio år sedan, och forskare oroar sig nu allt mer för hur detta kan påverka vår hälsa.

Det är bara en tidsfråga innan forskningen kan visa hur människans hälsa påverkas av mikroplasterna.

– Nu kommer det nya studier hela tiden. Det här kommer bara att bli en större och större fråga ju mer vi lär oss, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, till tidningen.

Forskningen gör alltså stora framsteg, och forskare menar att många av de mikroplaster vi har i kroppen är hälsofarliga.

– Vi vet till exempel att 4 000 av de 6 000 undersökta kemikalier som används vid plasttillverkning är klassade som hälsofarliga. Men sedan används ytterligare 10 000 kemikalier som vi inte har någon data om alls, säger hon.

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i "bisarr" olycka - enorm samling skänks bort

Förhandlingar i FN

En mängd vetenskapliga studier visar att de flesta djur och växter innehåller mikro- och nanoplast.

Forskningen visar också att detta leder till bland annat störd reproduktion, lägre födelsevikt, ökad risk för cancer och påverkat beteende.

Kunskapsläget när det gäller hälsopåverkan på människor är sämre – men forskare räknar alltså med att det ska förbättras.

Det pågår förhandlingar i FN om att minska plastföroreningarna, men de som motsätter sig ett sådant avtal pekar just på att det finns för lite kunskap om hur mikroplasterna påverkar människor.

”Mer än jag föreställt mig”

Men en lång rad forskare menar att den stora mängden mikroplaster i hjärnan är alarmerande.

– Det finns mycket mer plast i våra hjärnor än jag någonsin skulle ha föreställt mig, har forskaren Matthew Campen vid University of New Mexico tidigare sagt till The Guardian.

Människor får i sig mängder av mikroplaster som inte bara finns i hjärnan, utan på alla möjliga ställen i kroppen – bland annat i moderkakor, njurar, i knä- och armbågsleder, i blodkärl och i benmärg, har SVT rapporterat.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen