Ukraina vädjar om hjälp med 5 st saker från Sverige, EU, USA och UK

2022 02 24

Ukrainas regering vädjar till Sverige, Europa, USA och omvärlden om omedelbar hjälp avseende fem olika punkter.

Utrikesminister Dmytro Kuleba har gått ut med ett rop på hjälp till Europas demokratier, USA och till övriga världen.

Önskar omedelbar hjälp

– Agera omedelbart, vädjar utrikesministern efter ett den ryska diktaturen gått till anfallskrig mot Ukraina.

Ukrainas regering presenterar en lista på fem olika saker landet behöver hjälp. Det handlar om Europas framtid, vädjar utrikesminister Kuleba.

Vädjan riktar sig inte minst till Sverige som är en stor och viktig givare till Ukraina och som har goda relationer med landet.

Vädjan 1 – Sanktioner

Kraftfulla sanktioner mot Ryssland NU understryker Ukrainas ledning. Man framhåller även att sanktionerna bör omfatta SWIFT-systemet.

SWIFT står för The Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication och grundades 1973. Systemet används idag av med än 11 000 finansiella aktörer för att sända säkra meddelanden och betalningsorders, förklarar CNN Business.

Skulle chocka rysk ekonomi

Om Ryssland tas bort från SWIFT-systemet blir det närmast omöjligt för banker och andra finansiella aktörer att sända pengar till eller från Ryssland vilket skulle innebära en chock för ryska företag och dess utländska kunder. Det skulle innebära en rejäl smäll för hela Rysslands ekonomi vilket i sin tur kan öka det interna missnöjet med Putinregimen.

Vädjan 2 – Isolera Ryssland

Ukraina vädjar även om en fullständig isolering av Ryssland.

– Med alla metoder. Med alla format, understryker Ukrainas regering. En total isolering skulle ytterligare befästa att Ryssland står ensamt mot omvärlden.

Vädjan 3 – Vapen

För att kunna försvara sig mot Rysslands anfall är Ukraina i behov av vapen och försvarsmaterial. Det är punkt tre på den lista Ukrainas utrikesminister nu vädjar om.

USA och Storbritannien hör till de länder som redan sänt en mängd försvarsmaterial till Ukraina som nu är i desperat behov av ännu mer vapen för att försvara sig.

Vädjan 4 – Ekonomisk hjälp

Finansiell assistans ingår som fjärde punkt på Ukrainas lista. Landets infrastruktur och försvar väntas drabbas av stor förstörelse på grund av de ryska bomberna och det handlar om väldiga summor pengar som krävs för att återuppbygga landet.

Vädjan 5 – Humanitärt stöd

Död, lidande och plågor väntar nu det ukrainska folket. Sjukhus och vårdcentraler väntas få en mycket svår tid framöver

Ukraina vädjar därför om humanitärt stöd. Det finns även en stor risk för att en flyktingvåg ska uppstå från Ukraina in mot EU.

BoJo lovar stöd

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har talar med Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

– Jag är förfärad över de fruktansvärda händelserna i Ukraina och har talat med President Zelensky för att diskutera kommande steg. President Putin har valt en väg av blodspillan och förstörelse genom att gå till oprovocerad attack mot Ukraina.

Utlovar kraftfullt svar

– Storbritannien och våra allierade kommer att svara kraftfullt, framhåller Boris Johnson.

Foto: Volodymyr Zelensky FB

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen