Ukrainska folket säger ja – till omstridd lösning

2024 12 11

En stor majoritet av ukrainarna säger ja till en omdiskuterad lösning.

Ukraina drömmer inte bara om fred, utan också om ett Natomedlemskap för att landet ska kunna känna sig säkert under lång tid framöver.

En stor majoritet av det ukrainska folket är redo att acceptera en så kallad ”västtysk” modell för att få gå med i Nato.

Hela 70.3 procent av ukrainarna stödjer en sådan lösning, enligt en undersökning från New Europe Center, rapporterar Kyiv Independent.

”Västtysk” modell för Natointräde

Enligt förslaget skulle Ukraina alltså bli medlem i Nato på villkor som påminner om hur Västtysklands Natomedlemskap var utformat under Kalla kriget, när landet var separerat från Östtyskland.

Ett sådant Natointräde skulle innebära att hela Ukraina blir Natomedlem i formell mening, men de av Ryssland ockuperade territorierna skulle inte omfattas av alliansens försvarssamarbete förrän de blivit befriade från Ryssland.

Västtyskland gick med i Nato 1955, medan de östtyska territorierna ingick i försvarsalliansen först efter Tysklands återförening 1990.

Attityden förändras

Ukrainas situation på slagfältet är svår, vilket också återspeglar sig i den nya opinionsmätningen, enligt New Europe Center.

Det ukrainska folket är starkt misstroende mot Ryssland och generellt sett ovilliga att göra eftergifter. Men det är ändå fler som är redo att kompromissa nu jämfört med förra året, rapporterar tidningen.

Ukrainarna vill dock ha säkerhetsgarantier från väst för att över huvud taget kunna tänka sig en vapenvila. Många är rädda att en vapenvila bara skulle innebära att Ryssland får chansen att återhämta sig för att kunna inleda en ny fas av kriget.

64,1 procent av ukrainarna tror inte att samtal med Ryssland är någon bra idé – såvida man inte får säkerhetsgarantier från väst.

30 procent uppger dock att de vill se förutsättningslösa förhandlingar, enligt undersökningen.

Zelenskyj öppnar för lösningen

När det gäller den ”västtyska” lösningen på Natofrågan har även president Volodymyr Zelenskyj sagt att om Ukraina går med i Nato, kan det hända att försvarsalliansens artikel 5 inte kommer att tillämpas i omstridda territorier.

Det beskedet gav Zelenskyj den 1 december, efter att tidigare ha avfärdat lösningar som innebär att Ukraina tvingas till kompromisser av det slaget.

LÄS OCKSÅ: Så kan Ukraina bli Natomedlem – till ett högt pris

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Smocka mot bilister – dieseln byts ut på alla svenska mackar

2026 10 03

Dieselbilister får ett nytt bakslag.

För bara en vecka sedan kom beskedet att dieselpriset väntas stiga kraftigt.

Nu kommer ännu en smäll för svenska dieselbilister.

Nu byts dieseln ut

Det är dags för den årliga övergången från sommar- till vinterdiesel på svenska bensinstationer.

Vinterdieseln är anpassad för att klara lägre temperaturer och har andra köldegenskaper än den diesel som säljs under varmare delar av året.

Enligt Viktor Gunnarsson, drivmedelsexpert på branschorganisationen Drivkraft Sverige, är vinterdieseln också lite dyrare att producera.

Detta för att man måste uppfylla goda köldegenskaper hos dieseln vintertid, uppger han för Carup.

Läs också: Evakueringsplan tas fram – oron växer i Norge

Blir ännu dyrare

Det innebär att dieseln kan bli ännu dyrare. För dieselbilister, som redan möter stigande priser vid pumpen, kommer beskedet som ytterligare en kalldusch.

Samtidigt finns det en varning till den som vill lagra diesel hemma eller tankar sällan. Det är viktigt att inte spara sommardiesel och sedan använda den under vintern, eftersom den inte är anpassad för låga temperaturer och kan få sämre köldegenskaper.

Perioden för vinterdiesel skiljer sig åt i landet. I södra och norra Norrland infördes vinterdiesel redan från den 16 september, medan övriga landet går över till vinterkvalitet från den 16 oktober.

Kraftigt dyrare diesel

Nyheten kommer bara dagar efter uppgifter om att dieselpriset väntas stiga kraftigt.

Energiekonomen Claes Hemberg har pekat på utvecklingen på den europeiska dieselmarknaden, där störningar i transporterna och en pressad tillgång på diesel kan bidra till högre priser även i Sverige.

Hemberg bedömer att utvecklingen kan fortsätta att pressa priserna.

– Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver han i en krönika hos Transportnytt.

Sverige har visserligen ett bättre utgångsläge än många andra europeiska länder eftersom norsk olja används i den svenska produktionen av bensin och diesel.

Dessutom påverkas dieselpriset av förändringar i de tillfälliga skattesänkningarna.

En tillfällig skattesänkning som gällt under perioden 1 maj–30 september har nu löpt ut. Regeringen har samtidigt beslutat om ytterligare en tillfällig sänkning som gäller till och med sista november.

– Det uppstår en perfekt storm i slutet av det här året och dieselpriset kan då bli 35 kronor litern, säger Handelsbankens makroekonom Martin Nilsson i EFN:s podcast Dominoeffekten.

Läs också: USA ber Ukraina om hjälp

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland vill ockupera nytt land – större än Ukraina

2026 10 03

Vladimir Putin kommer inte att nöja sig med Ukraina, lyder en oroväckande bedömning.

Fyra och ett halvt år har gått sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av sitt grannland.

Men Ukraina uppges inte räcka för Moskva.

Putin har flera länder på sin lista, larmar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Högst står Kazakstan, ett annat grannland till Ryssland. Dessutom världens nionde största land sett till ytan.

– Det handlar alltså utan tvekan om att återställa Sovjetunionens eller Rysslands inflytande och lyfta det till samma nivå som under Sovjetunionens tidigare inflytande. Det handlar alltså om ockupationen av Kazakstan, säger Zelenskyj på Helsinki Security Forum, där han medverkar på distans, enligt Iltalehti.

– Han har kastat en fullständig skugga över Belarus, men jag är säker på att han vill ha tillbaka allt. Därför berör dessa utmaningar och effekter de baltiska länderna och de länder som han [Putin] delar en gemensam gräns med

Merz: "Ett enormt hot"

Det är inte första gången som Ukraina varnar för att Putin är ute efter att återskapa Sovjetunionen. Redan 2014 efter ockupationen av Krym försökte den ukrainska regeringen larma om Putins övertygelse.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt liknande bedömningar. För mindre än ett år sedan sade han att Putin är ute efter en “fundamental gränsändring i Europa” och att återställa Sovjetunionen.

– Det utgör ett enormt hot, inklusive ett militärt, mot länder som en gång var en del av detta imperium, sade Merz till Deutsche Welle då.

– Putin kommer inte att sluta. Och om Ukraina faller, kommer han inte att sluta.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Uppmanade Putin

Kazakstan har idag en nära men inte okomplicerad relation till Ryssland. Länderna har ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt partnerskap.

Samtidigt har den kazakstanska presidenten Kassym-Jomart Tokayev personligen uppmanat Putin att frysa kriget i Ukraina och sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Ingen vet hur man ska lösa den här situationen eftersom båda sidor har sina egna ståndpunkter. Det är synd, unga människor dör, sade han i ett möte med den ryska ledaren i somras, enligt Euronews.

Andra läser: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen