Ukrainska folket säger ja – till omstridd lösning

2024 12 11

En stor majoritet av ukrainarna säger ja till en omdiskuterad lösning.

Ukraina drömmer inte bara om fred, utan också om ett Natomedlemskap för att landet ska kunna känna sig säkert under lång tid framöver.

En stor majoritet av det ukrainska folket är redo att acceptera en så kallad ”västtysk” modell för att få gå med i Nato.

Hela 70.3 procent av ukrainarna stödjer en sådan lösning, enligt en undersökning från New Europe Center, rapporterar Kyiv Independent.

”Västtysk” modell för Natointräde

Enligt förslaget skulle Ukraina alltså bli medlem i Nato på villkor som påminner om hur Västtysklands Natomedlemskap var utformat under Kalla kriget, när landet var separerat från Östtyskland.

Ett sådant Natointräde skulle innebära att hela Ukraina blir Natomedlem i formell mening, men de av Ryssland ockuperade territorierna skulle inte omfattas av alliansens försvarssamarbete förrän de blivit befriade från Ryssland.

Västtyskland gick med i Nato 1955, medan de östtyska territorierna ingick i försvarsalliansen först efter Tysklands återförening 1990.

Attityden förändras

Ukrainas situation på slagfältet är svår, vilket också återspeglar sig i den nya opinionsmätningen, enligt New Europe Center.

Det ukrainska folket är starkt misstroende mot Ryssland och generellt sett ovilliga att göra eftergifter. Men det är ändå fler som är redo att kompromissa nu jämfört med förra året, rapporterar tidningen.

Ukrainarna vill dock ha säkerhetsgarantier från väst för att över huvud taget kunna tänka sig en vapenvila. Många är rädda att en vapenvila bara skulle innebära att Ryssland får chansen att återhämta sig för att kunna inleda en ny fas av kriget.

64,1 procent av ukrainarna tror inte att samtal med Ryssland är någon bra idé – såvida man inte får säkerhetsgarantier från väst.

30 procent uppger dock att de vill se förutsättningslösa förhandlingar, enligt undersökningen.

Zelenskyj öppnar för lösningen

När det gäller den ”västtyska” lösningen på Natofrågan har även president Volodymyr Zelenskyj sagt att om Ukraina går med i Nato, kan det hända att försvarsalliansens artikel 5 inte kommer att tillämpas i omstridda territorier.

Det beskedet gav Zelenskyj den 1 december, efter att tidigare ha avfärdat lösningar som innebär att Ukraina tvingas till kompromisser av det slaget.

LÄS OCKSÅ: Så kan Ukraina bli Natomedlem – till ett högt pris

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Moskva brinner

2026 08 16

Drönare har slagit ner i Moskva oblast.

Tidigt på söndagsmorgonen har bilder och filmklipp börjat cirkulera på en kraftig brand i Moskva oblast.

Flera måltavlor har attackerats.

Bland annat har ett lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries fått besök av ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Moskva brinner

Ukrainska styrkor har attackerat Wildberries-lagret samt städer över hela Moskva oblast i en omfattande nattlig attack.

En kraftig brand har brutit ut i lagret belägen i byn Koledino nära staden Moskva.

Stora lågor och rökmoln som stiger mot himlen syns på bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier.

Inte bara Wildberries

Men det är inte bara Wildberries som har attackerats under natten.

– I staden Domodedovo sattes produktions- och logistikkomplexet Severnoye Domodedovo i brand i samband med attacken.

Rapporter om nedslag av ukrainska drönare kommer också från staden Chekhov, men där är det för närvarande oklart vad som har träffats.

Läs mer: Drönare vid turistresort

Ännu en smäll

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 24 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Omkring en tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har slagits ut i samband med attackerna.

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Läs mer: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: Exilenova+ / Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin fruktar kollaps

2026 08 15

Putin är fokuserad på en avgörande fråga, men är rädd att orsaka en kollaps.

Vladimir Putin måste fatta beslut i en stor fråga som kan få avgörande betydelse för Ukrainakriget.

Men i Kreml råder fortfarande stora tvivel.

Den ryske diktatorn fruktar att ett impopulärt beslut kan få enorma konsekvenser för Ryssland.

”Betydande risker för regeringen”

Det har rapporterats att Ryssland förbereder en ny mobiliseringsvåg för att täcka upp för stora förluster på slagfältet.

Men för närvarande finns det inga tecken på att Putin har godkänt en ny mobiliseringsvåg, rapporterar Kyiv Post.

Ryssland tycks fördröja och skjuta upp beslutet och ta till andra lösningar istället.

Anledningen uppges vara att man fruktar en stor samhällskris i samband med en ny mobilisering.

Om mobiliseringen leder till stort missnöje, protester, social oro och ekonomiska problem så riskerar den redan försvagade regimen att kollapsa.

– Internationella analytiker menar att en storskalig mobilisering innebär betydande risker för den ryska regeringen, rapporterar tidningen.

Kreml fruktar ett stort missnöje bland allmänheten. Det uppstod redan vid den första mobiliseringen i september 2022, men den här gången riskerar det att bli värre, eftersom Ryssland även har fått en rad andra problem till följd av kriget.

LÄS OCKSÅ: Drönare vid turistresort

”Moskva söker alternativa metoder”

Samtidigt fruktar Putin också att ekonomin kan påverkas negativt av en ny mobiliseringsvåg, bland annat genom att Ryssland skulle förlora arbetskraft.

Kreml fördröjer därför beslutet om mobilisering och försöker klara behoven på slagfältet på andra sätt istället.

– Moskva söker alternativa metoder för att stärka sina styrkor utan att behöva använda inhemsk värnplikt, enligt tidningen.

Bland annat uppges mellan 30 000 och 50 000 soldater från Nordkorea ha utplacerats i Ryssland.

– Analytiker anger att denna utplacering är avsedd att ge Kreml ytterligare personal och fördröja behovet av en andra mobiliseringsvåg, enligt tidningen.

Moskva förlitar sig också på ekonomiska incitament för att rekrytera flera soldater, vilket dock har blivit allt svårare.

Frågan om mobilisering är alltså ett stort dilemma för Putin, som ännu inte tycks ha fattat något beslut. Samtidigt fortsätter Ryssland att göra stora förluster på slagfältet i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen