Ukrainska folket säger ja – till omstridd lösning

2024 12 11

En stor majoritet av ukrainarna säger ja till en omdiskuterad lösning.

Ukraina drömmer inte bara om fred, utan också om ett Natomedlemskap för att landet ska kunna känna sig säkert under lång tid framöver.

En stor majoritet av det ukrainska folket är redo att acceptera en så kallad ”västtysk” modell för att få gå med i Nato.

Hela 70.3 procent av ukrainarna stödjer en sådan lösning, enligt en undersökning från New Europe Center, rapporterar Kyiv Independent.

”Västtysk” modell för Natointräde

Enligt förslaget skulle Ukraina alltså bli medlem i Nato på villkor som påminner om hur Västtysklands Natomedlemskap var utformat under Kalla kriget, när landet var separerat från Östtyskland.

Ett sådant Natointräde skulle innebära att hela Ukraina blir Natomedlem i formell mening, men de av Ryssland ockuperade territorierna skulle inte omfattas av alliansens försvarssamarbete förrän de blivit befriade från Ryssland.

Västtyskland gick med i Nato 1955, medan de östtyska territorierna ingick i försvarsalliansen först efter Tysklands återförening 1990.

Attityden förändras

Ukrainas situation på slagfältet är svår, vilket också återspeglar sig i den nya opinionsmätningen, enligt New Europe Center.

Det ukrainska folket är starkt misstroende mot Ryssland och generellt sett ovilliga att göra eftergifter. Men det är ändå fler som är redo att kompromissa nu jämfört med förra året, rapporterar tidningen.

Ukrainarna vill dock ha säkerhetsgarantier från väst för att över huvud taget kunna tänka sig en vapenvila. Många är rädda att en vapenvila bara skulle innebära att Ryssland får chansen att återhämta sig för att kunna inleda en ny fas av kriget.

64,1 procent av ukrainarna tror inte att samtal med Ryssland är någon bra idé – såvida man inte får säkerhetsgarantier från väst.

30 procent uppger dock att de vill se förutsättningslösa förhandlingar, enligt undersökningen.

Zelenskyj öppnar för lösningen

När det gäller den ”västtyska” lösningen på Natofrågan har även president Volodymyr Zelenskyj sagt att om Ukraina går med i Nato, kan det hända att försvarsalliansens artikel 5 inte kommer att tillämpas i omstridda territorier.

Det beskedet gav Zelenskyj den 1 december, efter att tidigare ha avfärdat lösningar som innebär att Ukraina tvingas till kompromisser av det slaget.

LÄS OCKSÅ: Så kan Ukraina bli Natomedlem – till ett högt pris

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

”Blackouts” i Ryssland – har nått St. Petersburg

2026 03 22

Kreml intensifierar restriktionerna mot ryska medborgare.

Under den senaste tiden har många rapporter kommit om Kremls restriktioner gällande Rysslands populäraste meddelandeapp – Telegram.

Samtidigt kommer uppgifter om internet-blackouts i landet.

Nu framgår att de omfattande internetproblemen har nått Rysslands näst största stad, St. Petersburg, rapporterar Kyiv Independent.

Har nått St. Petersburg

Mobila internetavbrott ökade kraftigt i staden på söndagen.

Detta enligt spårningstjänster på nätet och rapporter från lokala invånare.

Rapporterna kommer i samband med att Kreml infört ett nytt ”vitlistesystem” som endast tillåter åtkomst till regeringsvänliga sociala medier, nyhetskanaler och officiella statliga webbplatser.

“Betydande ökning”

Webbplatsen Downdetector, som spårar avbrott i internettjänster världen över, har registrerat en “betydande ökning” av rapporterade störningar i St. Petersburg.

Ryssland har angett ukrainska drönarattacker som den officiella orsaken till de pågående internetavstängningarna.

Kremls kampanj för censur på nätet har intensifierats de senaste veckorna, med avbrott rapporterade i regioner över hela landet.

Läs mer: Putin erbjuder Trump en uppgörelse

Även Telegram

Kremls fortsatta ansträngningar gällande censur syns även i restriktionerna för landets populäraste app för kommunikation, Telegram.

– Ryssland begränsar åtkomsten till Telegram för att tvinga sina medborgare att använda en statskontrollerad app som är utformad för övervakning och politisk censur, säger Telegrams medgrundare Pavel Durov enligt NBC News.

“På grund av oss”

Dmitrii Zair-Bek från Pervy Otdel, ett människorättsprojekt som hjälper personer som står inför politiskt motiverade åtal i Ryssland, kommenterar.

– De vill blockera Telegram på grund av organisationer som oss — oberoende informationskällor som inte kontrolleras av Kreml.

Läs mer: Ryska fronten krackelerar – Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen