13 oktober 2025

Ukrainska folket säger ja – till omstridd lösning

2024 12 11

En stor majoritet av ukrainarna säger ja till en omdiskuterad lösning.

Ukraina drömmer inte bara om fred, utan också om ett Natomedlemskap för att landet ska kunna känna sig säkert under lång tid framöver.

En stor majoritet av det ukrainska folket är redo att acceptera en så kallad ”västtysk” modell för att få gå med i Nato.

Hela 70.3 procent av ukrainarna stödjer en sådan lösning, enligt en undersökning från New Europe Center, rapporterar Kyiv Independent.

”Västtysk” modell för Natointräde

Enligt förslaget skulle Ukraina alltså bli medlem i Nato på villkor som påminner om hur Västtysklands Natomedlemskap var utformat under Kalla kriget, när landet var separerat från Östtyskland.

Ett sådant Natointräde skulle innebära att hela Ukraina blir Natomedlem i formell mening, men de av Ryssland ockuperade territorierna skulle inte omfattas av alliansens försvarssamarbete förrän de blivit befriade från Ryssland.

Västtyskland gick med i Nato 1955, medan de östtyska territorierna ingick i försvarsalliansen först efter Tysklands återförening 1990.

Attityden förändras

Ukrainas situation på slagfältet är svår, vilket också återspeglar sig i den nya opinionsmätningen, enligt New Europe Center.

Det ukrainska folket är starkt misstroende mot Ryssland och generellt sett ovilliga att göra eftergifter. Men det är ändå fler som är redo att kompromissa nu jämfört med förra året, rapporterar tidningen.

Ukrainarna vill dock ha säkerhetsgarantier från väst för att över huvud taget kunna tänka sig en vapenvila. Många är rädda att en vapenvila bara skulle innebära att Ryssland får chansen att återhämta sig för att kunna inleda en ny fas av kriget.

64,1 procent av ukrainarna tror inte att samtal med Ryssland är någon bra idé – såvida man inte får säkerhetsgarantier från väst.

30 procent uppger dock att de vill se förutsättningslösa förhandlingar, enligt undersökningen.

Zelenskyj öppnar för lösningen

När det gäller den ”västtyska” lösningen på Natofrågan har även president Volodymyr Zelenskyj sagt att om Ukraina går med i Nato, kan det hända att försvarsalliansens artikel 5 inte kommer att tillämpas i omstridda territorier.

Det beskedet gav Zelenskyj den 1 december, efter att tidigare ha avfärdat lösningar som innebär att Ukraina tvingas till kompromisser av det slaget.

LÄS OCKSÅ: Så kan Ukraina bli Natomedlem – till ett högt pris

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


24 oktober

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 24

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen. 

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar. 

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland. 

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen. 

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar. 

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen