ULF KRISTERSSON: Då har Sverige en ny regering

2022 09 27

Frågan som svenska folket vill ha svar på just nu är "när har Sverige en ny regering på plats?".

Svaret är ett steg närmare nu.

I alla fall om man får tro den som först fått i uppgift att utreda möjligheterna för att bilda regering, nämligen Ulf Kristersson (M).

I samband med riksmötets öppnande idag kunde moderatledaren så smått dela med sig av hur han ser på en framtida regeringsbildning.

Till SVT säger Kristersson att han och kollegorna jobbar på så fort det går för att lösa den kniviga regeringsfrågan.

Inget är klart än

– Vi jobbar på så fort som möjligt naturligtvis, men ingenting är klart förrän det är klart, säger han till kanalen.

Under morgondagen ska Kristersson träffa den nyligen omvalda talmannen Andreas Norlén för att sätta ramarna för processen framåt med samtalen med de partier som han tänker sig ka kunna ingå i regeringen.

Ingen deadline

Det finns egentligen ingen tydlig bortre tidsgräns för när Ulf Kristerssons regeringssamtal ska ha lett till konkret resultat.

M-ledaren ser emellertid det inte som något stort problem i sig och betonar att han agerar fort.

– Vi gör det här med driv i stegen.

Regeringen ska ”samla” Sverige

En fråga som ligger Kristersson och hans parti i fatet är uppgörelserna med Sverigedemokraterna.

Det vill säga hur Moderaterna ska kunna styra en regering med direkt eller indirekt stöd av SD utan att riskera sin trovärdighet gentemot andra partier, som exempelvis Liberalerna.

Till SVT säger Kristersson att det är självklart att alla som medverkar till den nya regeringens bildande ska ha inflytande. Han betonar samtidigt vikten av att hela svenska folket ska känna respekt och tilltro till den regering han kommer att leda.

Redan under sitt första anförande efter valdagen har lyfte M-ledaren partiets bakgrund som en samlande kraft i politiken:

– Vi inte bara heter samlingspartiet, vi är samlingspartiet och nu behöver Sverige precis det, sade han i sitt tal den 12 september.

SD kan bjuda på motstånd

Tidigare idag konstaterade SD:s partiledare Jimmie Åkesson att partiet som han representerar och är riksdagens andra största, har ”förhandlingsmässiga muskler” som de kan använda mot Moderaterna, rapporterar Expressen.

Under gårdagen stod det även klart att SD getts en del nyckelroller i riksdagens arbete, där de fått fyra utskottsordförandeposter liksom fyra som vice ordförande, vilket DN kunde rapportera om.

Imorgon onsdag träffar Ulf Kristersson talmannen för nästa steg i processen med att bilda en regering som samlar Sverige.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen