Ulf Kristersson ger besked till Erdoğan

2023 02 01

Statsminister Ulf Kristersson (M) går nu personligen ut och besvarar Recep Tayyip Erdoğans krav från tidigare idag.

Förbjud koranbränningar i Sverige.

Det var det nya kravet som Turkiets president Erdoğan presenterade i förmiddags.

Reaktionerna kom omedelbart. Bland annat rapporterades om flera upptäckta brända och skändade koraner i Blekinge och Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) gick ut och sade att religion inte är en del av de båda ländernas överenskommelse.

Kristerssons svar

Nu svarar även statsminister Ulf Kristersson (M) på Erdoğans nya krav.

Han låter meddela att det inte är aktuellt, eller ens diskuteras, att ta efter exempelvis Finland och förbjuda aktioner som att elda upp koranen.

Mitt svar är att vi har ett trepartsavtal med Sverige, Finland och Turkiet. Det är det som i grund och botten gäller mellan våra länder. Där regleras ingenting som har med yttrandefrihet eller religion att göra. Det är noga, säger han till Expressen.

"De menar allvar"

Kristersson upprepar det han sagt tidigare, att det är lätt att förstå den turkiska ilskan och att det som är lagligt inte behöver vara lämpligt.

Han säger samtidigt att det inte påverkar överenskommelsen, men förnekar inte att Turkiet menar allvar med sitt krav.

– Jag tror alltid att de menar allvar. Men jag tror att vi behöver komma tillbaka till de samtal som vi har haft löpande under lång tid. Det kräver i sin tur att vi har ett samtalsklimat mellan våra länder som är lugnt och sansat. Därför har jag har sagt att jag tycker att det här också är tiden för alla i Sverige att besinna sig lite grann, säger Kristersson till samma tidning.

Kampanjer mot Sverige växer

Sedan Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad häromveckan har de desinformationskampanjer, som pågått mot Sverige under en längre tid, fått ytterligare fart.

Det som nu pågår går inte att jämföra med exempelvis den kampanj som målade upp socialtjänsten som en aktör som kidnappar muslimska barn, säger Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF).

– Det vi ser är en väldigt mycket hårdare ton i de här kampanjerna som drivs, säger han till Svenska Dagbladet.

– Man mobiliserar mot Sverige som man uppfattar som ett ledande land i det “islamfientliga väst”.

Hotade svenska folket

I mängder av inlägg på sociala medier sprids falska och tillspetsade bilder av Sverige. Kampanjerna antyder också att det är de svenska myndigheterna som står bakom koranbränningen.

Under gårdagen skickade en turkisk hackergrupp ett mejl till SVT där man hotar att sprida “känslig data” om svenska folket.

– Om ni skändar koranen en enda gång till, då kommer vi börja sprida svenskars känsliga personliga data, uttrycker gruppen.

LÄS MER: Sverige framställs som "legitimt mål" för terrorism

LÄS MER: Allvarlig oro uppges spridas inom svenska myndigheter

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen