Ulf Kristersson ger besked till Erdoğan

2023 02 01

Statsminister Ulf Kristersson (M) går nu personligen ut och besvarar Recep Tayyip Erdoğans krav från tidigare idag.

Förbjud koranbränningar i Sverige.

Det var det nya kravet som Turkiets president Erdoğan presenterade i förmiddags.

Reaktionerna kom omedelbart. Bland annat rapporterades om flera upptäckta brända och skändade koraner i Blekinge och Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) gick ut och sade att religion inte är en del av de båda ländernas överenskommelse.

Kristerssons svar

Nu svarar även statsminister Ulf Kristersson (M) på Erdoğans nya krav.

Han låter meddela att det inte är aktuellt, eller ens diskuteras, att ta efter exempelvis Finland och förbjuda aktioner som att elda upp koranen.

– Mitt svar är att vi har ett trepartsavtal med Sverige, Finland och Turkiet. Det är det som i grund och botten gäller mellan våra länder. Där regleras ingenting som har med yttrandefrihet eller religion att göra. Det är noga, säger han till Expressen.

"De menar allvar"

Kristersson upprepar det han sagt tidigare, att det är lätt att förstå den turkiska ilskan och att det som är lagligt inte behöver vara lämpligt.

Han säger samtidigt att det inte påverkar överenskommelsen, men förnekar inte att Turkiet menar allvar med sitt krav.

– Jag tror alltid att de menar allvar. Men jag tror att vi behöver komma tillbaka till de samtal som vi har haft löpande under lång tid. Det kräver i sin tur att vi har ett samtalsklimat mellan våra länder som är lugnt och sansat. Därför har jag har sagt att jag tycker att det här också är tiden för alla i Sverige att besinna sig lite grann, säger Kristersson till samma tidning.

Kampanjer mot Sverige växer

Sedan Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad häromveckan har de desinformationskampanjer, som pågått mot Sverige under en längre tid, fått ytterligare fart.

Det som nu pågår går inte att jämföra med exempelvis den kampanj som målade upp socialtjänsten som en aktör som kidnappar muslimska barn, säger Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF).

– Det vi ser är en väldigt mycket hårdare ton i de här kampanjerna som drivs, säger han till Svenska Dagbladet.

– Man mobiliserar mot Sverige som man uppfattar som ett ledande land i det “islamfientliga väst”.

Hotade svenska folket

I mängder av inlägg på sociala medier sprids falska och tillspetsade bilder av Sverige. Kampanjerna antyder också att det är de svenska myndigheterna som står bakom koranbränningen.

Under gårdagen skickade en turkisk hackergrupp ett mejl till SVT där man hotar att sprida “känslig data” om svenska folket.

– Om ni skändar koranen en enda gång till, då kommer vi börja sprida svenskars känsliga personliga data, uttrycker gruppen.

LÄS MER: Sverige framställs som "legitimt mål" för terrorism

LÄS MER: Allvarlig oro uppges spridas inom svenska myndigheter

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen