Ulf Kristersson ger besked till Erdoğan

2023 02 01

Statsminister Ulf Kristersson (M) går nu personligen ut och besvarar Recep Tayyip Erdoğans krav från tidigare idag.

Förbjud koranbränningar i Sverige.

Det var det nya kravet som Turkiets president Erdoğan presenterade i förmiddags.

Reaktionerna kom omedelbart. Bland annat rapporterades om flera upptäckta brända och skändade koraner i Blekinge och Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) gick ut och sade att religion inte är en del av de båda ländernas överenskommelse.

Kristerssons svar

Nu svarar även statsminister Ulf Kristersson (M) på Erdoğans nya krav.

Han låter meddela att det inte är aktuellt, eller ens diskuteras, att ta efter exempelvis Finland och förbjuda aktioner som att elda upp koranen.

Mitt svar är att vi har ett trepartsavtal med Sverige, Finland och Turkiet. Det är det som i grund och botten gäller mellan våra länder. Där regleras ingenting som har med yttrandefrihet eller religion att göra. Det är noga, säger han till Expressen.

"De menar allvar"

Kristersson upprepar det han sagt tidigare, att det är lätt att förstå den turkiska ilskan och att det som är lagligt inte behöver vara lämpligt.

Han säger samtidigt att det inte påverkar överenskommelsen, men förnekar inte att Turkiet menar allvar med sitt krav.

– Jag tror alltid att de menar allvar. Men jag tror att vi behöver komma tillbaka till de samtal som vi har haft löpande under lång tid. Det kräver i sin tur att vi har ett samtalsklimat mellan våra länder som är lugnt och sansat. Därför har jag har sagt att jag tycker att det här också är tiden för alla i Sverige att besinna sig lite grann, säger Kristersson till samma tidning.

Kampanjer mot Sverige växer

Sedan Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad häromveckan har de desinformationskampanjer, som pågått mot Sverige under en längre tid, fått ytterligare fart.

Det som nu pågår går inte att jämföra med exempelvis den kampanj som målade upp socialtjänsten som en aktör som kidnappar muslimska barn, säger Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF).

– Det vi ser är en väldigt mycket hårdare ton i de här kampanjerna som drivs, säger han till Svenska Dagbladet.

– Man mobiliserar mot Sverige som man uppfattar som ett ledande land i det “islamfientliga väst”.

Hotade svenska folket

I mängder av inlägg på sociala medier sprids falska och tillspetsade bilder av Sverige. Kampanjerna antyder också att det är de svenska myndigheterna som står bakom koranbränningen.

Under gårdagen skickade en turkisk hackergrupp ett mejl till SVT där man hotar att sprida “känslig data” om svenska folket.

– Om ni skändar koranen en enda gång till, då kommer vi börja sprida svenskars känsliga personliga data, uttrycker gruppen.

LÄS MER: Sverige framställs som "legitimt mål" för terrorism

LÄS MER: Allvarlig oro uppges spridas inom svenska myndigheter

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen