Ulf Kristersson (M) kan bli statsminister – V:s besked ej självklart

2021 11 07

Det är ingen självklarhet att Vänsterpartiet säger ja till att Magdalena Andersson (S) blir Sveriges nya statsminister.

Magdalena Andersson (S) är nu vald till ny partiledare för Socialdemokraterna och S-MP-regeringens förhoppning är att hon även ska ta över som statsminister i slutet av nästa vecka.

Krav 1

Men det krävs två saker för att hon ska kunna bli statsminister:

1, Centern och Miljöpartiet måste ge sitt stöd och det tycks kräva att C och MP först kommer överens om de två heta frågorna ny lag om strandskyddet respektive äganderätten i skogen. Mycket talar för att de båda partierna kan komma överens i frågan och kanske sker det nu i helgen.

Krav 2

Den andra frågan är betydligt knivigare för Regeringen Löfven att ro i land.

2, Vänsterpartiet ska säga ja ännu en gång till att göra Socialdemokraternas partiledare till statsminister – utan att själva få ens en bråkdel tillbaka jämfört med vad Centern och Miljöpartiet får för sina ja.

Det är i längden en närmast omöjlig ekvation och därför kräver nu Vänstern att få ett större inflytande och ett mer standardmässigt samarbete med S-MP-C-gruppen.

Magdalena säger ja

Magdalena Andersson sade igår ja till att samtala med Vänstern – men det är oklart när, om vad och framförallt vad resultatet av sådana förhandlingar kan komma att bli.

Centern säger nej

För Vänstern står väldigt mycket på spel. Om väljarna uppfattar det som att partiet lägger sig och släpper fram en S-ledd regering utan att själva få något genomslag så kan det leda till att V tappar i opinionen.

Samtidigt säger Centern nej till att Vänstern ska få vara med och samarbeta.

2022 viktigare än 2021

För Vänsterpartiet är det viktigare att väljarna inför valet 2022 vet om att partiet verkligen menar allvar och inte agerar dörrmatta än att regeringsfrågan ska kunna lösas under de – i jämförelse med åren 2022 - 2026 – relativt få månaderna under perioden november 2021 fram till valet i september 2022.

Nu eller aldrig

Därför är Vänsterpartiets besked inte självklart. Man står betydligt närmare S-MP-C än det andra alternativet som består av M-KD-SD-L. Men man står allra närmast sig själv och har nått något av en nu-eller-aldrig-punkt där man har en stark vilja att markera.

Med tungt hjärta

Det innebär att Vänsterpartiet – med tungt hjärta lär de i så fall formulera det – kan komma att säga nej till att göra Magdalena Andersson till statsminister.

Enskild centerpartist kan svänga

Och då mandatfördelningen efter Liberalernas sidbyte är 175 mot 174 så räcker det i ett sådant läge med att en enda centerpartist röstar ja till Ulf Kristersson (M) som statsminister för att så ska bli verklighet. Och det är inte omöjligt att någon av till exempel de centerpartister som tänker lämna riksdagen i en sådan votering svänger om och röstar ja till Ulf Kristersson.

Foto: Moderaterna


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen