Ulf Kristersson (M) kan bli statsminister – V:s besked ej självklart

2021 11 07

Det är ingen självklarhet att Vänsterpartiet säger ja till att Magdalena Andersson (S) blir Sveriges nya statsminister.

Magdalena Andersson (S) är nu vald till ny partiledare för Socialdemokraterna och S-MP-regeringens förhoppning är att hon även ska ta över som statsminister i slutet av nästa vecka.

Krav 1

Men det krävs två saker för att hon ska kunna bli statsminister:

1, Centern och Miljöpartiet måste ge sitt stöd och det tycks kräva att C och MP först kommer överens om de två heta frågorna ny lag om strandskyddet respektive äganderätten i skogen. Mycket talar för att de båda partierna kan komma överens i frågan och kanske sker det nu i helgen.

Krav 2

Den andra frågan är betydligt knivigare för Regeringen Löfven att ro i land.

2, Vänsterpartiet ska säga ja ännu en gång till att göra Socialdemokraternas partiledare till statsminister – utan att själva få ens en bråkdel tillbaka jämfört med vad Centern och Miljöpartiet får för sina ja.

Det är i längden en närmast omöjlig ekvation och därför kräver nu Vänstern att få ett större inflytande och ett mer standardmässigt samarbete med S-MP-C-gruppen.

Magdalena säger ja

Magdalena Andersson sade igår ja till att samtala med Vänstern – men det är oklart när, om vad och framförallt vad resultatet av sådana förhandlingar kan komma att bli.

Centern säger nej

För Vänstern står väldigt mycket på spel. Om väljarna uppfattar det som att partiet lägger sig och släpper fram en S-ledd regering utan att själva få något genomslag så kan det leda till att V tappar i opinionen.

Samtidigt säger Centern nej till att Vänstern ska få vara med och samarbeta.

2022 viktigare än 2021

För Vänsterpartiet är det viktigare att väljarna inför valet 2022 vet om att partiet verkligen menar allvar och inte agerar dörrmatta än att regeringsfrågan ska kunna lösas under de – i jämförelse med åren 2022 - 2026 – relativt få månaderna under perioden november 2021 fram till valet i september 2022.

Nu eller aldrig

Därför är Vänsterpartiets besked inte självklart. Man står betydligt närmare S-MP-C än det andra alternativet som består av M-KD-SD-L. Men man står allra närmast sig själv och har nått något av en nu-eller-aldrig-punkt där man har en stark vilja att markera.

Med tungt hjärta

Det innebär att Vänsterpartiet – med tungt hjärta lär de i så fall formulera det – kan komma att säga nej till att göra Magdalena Andersson till statsminister.

Enskild centerpartist kan svänga

Och då mandatfördelningen efter Liberalernas sidbyte är 175 mot 174 så räcker det i ett sådant läge med att en enda centerpartist röstar ja till Ulf Kristersson (M) som statsminister för att så ska bli verklighet. Och det är inte omöjligt att någon av till exempel de centerpartister som tänker lämna riksdagen i en sådan votering svänger om och röstar ja till Ulf Kristersson.

Foto: Moderaterna


4 dec 2025

JUST NU: Finland säger nej till Ukraina – “mycket, mycket allvarligt”

2025 12 04

När utkastet på den amerikanska fredsplanen med 28 punkter läckte i november uttrycktes att Finland specifikt skulle stå för säkerhetsgarantier till Ukraina.

Det är obegripligt för den finländska statsministern Petteri Orpo.

Något sådant scenario är inte aktuellt. Även om planen sedan dess har justerats sätter Finland ned foten: säkerhetsgarantier som liknar Natos artikel 5 kommer inte att finnas på bordet.

– Vi har inte haft några diskussioner om den här frågan. Jag vet inte varför Finland nämndes i tidningen, säger Petteri Orpo enligt Yle och tillägger:

Vi måste förstå att en säkerhetsgaranti är något mycket, mycket allvarligt. Vi är inte redo att ge säkerhetsgarantier, men vi kan hjälpa till med säkerhetsarrangemang. Skillnaden mellan dem är enorm.

"Helt annan sak"

Finland säger med andra ord blankt nej till att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier.

Däremot är man beredda att engagera sig i så kallade säkerhetsarrangemang för det krigsdrabbade landet.

– Orpo sade dock att Finland inte har sett några detaljer eller ett exakt förslag om säkerhetsgarantier. Han noterade att arbetet med att upprätta säkerhetsarrangemang skulle fortsätta – och att det var en helt annan sak än säkerhetsgarantier, skriver Yle efter att Orpo höll en gemensam pressträff med svenska statsministern Ulf Kristersson igår.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

Rubios besked: fredsavtal först

Frågan om säkerhetsgarantier från väst vid ett eventuellt krigsslut har varit central för Ukraina, som fruktar att Ryssland kan gå till attack igen i framtiden.

USA:s utrikesminister Marco Rubio har i sin tur informerat europeiska allierade att USA vill ha ett fredsavtal innan man säger ja till några sådana garantier, uppgav Politico förra veckan.

Rubios besked är ytterligare ett tecken på att amerikanerna vill ha ett fredsavtal så fort som möjligt – och sedan lösa övriga frågor.

Rubio ska dock ha sagt till europeerna att säkerhetsgarantier är “en prioritering” för Trump-administrationen.

– Utrikesminister Rubio, tillsammans med hela Trumpadministrationen, har tydligt understrukit att säkerhetsgarantier skulle behöva vara en del av varje fredsavtal, vilket han konsekvent har framhållit både offentligt och privat, säger utrikesdepartementets talesperson Tommy Pigott.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Norge inleder ryssjakt – Putins fartyg är varnade

2025 12 04

Sveriges grannland har fått ett nytt uppdrag.

Tillsammans med Storbritannien ska Norge ingå en gemensam flotta med krigsfartyg som ska ut på jakt efter dolda ryska hot i havet.

Det handlar om ett helt nytt och omfattande försvarsavtal mellan de två länderna som nu får ett mycket nära maritimt samarbete, rapporterar norska medier.

Målet är att Norge och Storbritannien ska bli ännu närmare sammankopplade militärt för att stärka Natos norra flank och närvaro i Nordatlanten. Detta kommer att ge ökad säkerhet för Norge, Storbritannien och våra allierade i en turbulent tid, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt NRK.

Ska jaga ubåtar

Den ryska närvaron på havet i exempelvis Östersjön, i form av den så kallade skuggflottan, har varit kraftigt problematiserad de senaste åren.

Syftet med just den nya norsk-brittiska fregatten är delvis att upptäcka rysk aktivitet på havsytan och i luften, men framför allt de mer dolda och svårupptäckta aktiviteterna under ytan.

Konkret handlar det om att jaga ubåtar.

– Målet är bland annat att vi ska utveckla en kombinerad norsk-brittisk fregattflotta som kan fungera helt sömlöst tillsammans. Det innebär bland annat att vi kommer att dela fartyg, besättningar och teknologi. Dessutom kommer den norska och brittiska flottan att segla och öva ännu mer tillsammans i våra gemensamma områden, säger norska försvarsministern Tore O. Sandvik till NRK.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

"Sabotage och aggressivitet"

Den norska underrättelsetjänsten har förutom Ryssland pekat ut Kina som ett hot mot Norge.

I nuläget handlar det dock inte om någon konkret militär hotbild mot det nordiska landet, uppger Støre.

– Vi ser inte att det finns en aktuell hotbild riktad mot Norge, men när Ryssland har attackerat ett grannland så brutalt som i Ukraina måste vi ta det på allvar, säger han enligt VG och tillägger:

– De utför också många olika aktioner, sabotage, komplexa hot, digitala attacker och aggressiv underrättelseverksamhet. Det gör samarbetet med Storbritannien desto viktigare.

LÄS MER: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen