Ulf Kristersson (M) kan bli statsminister – V:s besked ej självklart

2021 11 07

Det är ingen självklarhet att Vänsterpartiet säger ja till att Magdalena Andersson (S) blir Sveriges nya statsminister.

Magdalena Andersson (S) är nu vald till ny partiledare för Socialdemokraterna och S-MP-regeringens förhoppning är att hon även ska ta över som statsminister i slutet av nästa vecka.

Krav 1

Men det krävs två saker för att hon ska kunna bli statsminister:

1, Centern och Miljöpartiet måste ge sitt stöd och det tycks kräva att C och MP först kommer överens om de två heta frågorna ny lag om strandskyddet respektive äganderätten i skogen. Mycket talar för att de båda partierna kan komma överens i frågan och kanske sker det nu i helgen.

Krav 2

Den andra frågan är betydligt knivigare för Regeringen Löfven att ro i land.

2, Vänsterpartiet ska säga ja ännu en gång till att göra Socialdemokraternas partiledare till statsminister – utan att själva få ens en bråkdel tillbaka jämfört med vad Centern och Miljöpartiet får för sina ja.

Det är i längden en närmast omöjlig ekvation och därför kräver nu Vänstern att få ett större inflytande och ett mer standardmässigt samarbete med S-MP-C-gruppen.

Magdalena säger ja

Magdalena Andersson sade igår ja till att samtala med Vänstern – men det är oklart när, om vad och framförallt vad resultatet av sådana förhandlingar kan komma att bli.

Centern säger nej

För Vänstern står väldigt mycket på spel. Om väljarna uppfattar det som att partiet lägger sig och släpper fram en S-ledd regering utan att själva få något genomslag så kan det leda till att V tappar i opinionen.

Samtidigt säger Centern nej till att Vänstern ska få vara med och samarbeta.

2022 viktigare än 2021

För Vänsterpartiet är det viktigare att väljarna inför valet 2022 vet om att partiet verkligen menar allvar och inte agerar dörrmatta än att regeringsfrågan ska kunna lösas under de – i jämförelse med åren 2022 - 2026 – relativt få månaderna under perioden november 2021 fram till valet i september 2022.

Nu eller aldrig

Därför är Vänsterpartiets besked inte självklart. Man står betydligt närmare S-MP-C än det andra alternativet som består av M-KD-SD-L. Men man står allra närmast sig själv och har nått något av en nu-eller-aldrig-punkt där man har en stark vilja att markera.

Med tungt hjärta

Det innebär att Vänsterpartiet – med tungt hjärta lär de i så fall formulera det – kan komma att säga nej till att göra Magdalena Andersson till statsminister.

Enskild centerpartist kan svänga

Och då mandatfördelningen efter Liberalernas sidbyte är 175 mot 174 så räcker det i ett sådant läge med att en enda centerpartist röstar ja till Ulf Kristersson (M) som statsminister för att så ska bli verklighet. Och det är inte omöjligt att någon av till exempel de centerpartister som tänker lämna riksdagen i en sådan votering svänger om och röstar ja till Ulf Kristersson.

Foto: Moderaterna


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen