Ulf Kristersson (M) kan bli statsminister – V:s besked ej självklart

2021 11 07

Det är ingen självklarhet att Vänsterpartiet säger ja till att Magdalena Andersson (S) blir Sveriges nya statsminister.

Magdalena Andersson (S) är nu vald till ny partiledare för Socialdemokraterna och S-MP-regeringens förhoppning är att hon även ska ta över som statsminister i slutet av nästa vecka.

Krav 1

Men det krävs två saker för att hon ska kunna bli statsminister:

1, Centern och Miljöpartiet måste ge sitt stöd och det tycks kräva att C och MP först kommer överens om de två heta frågorna ny lag om strandskyddet respektive äganderätten i skogen. Mycket talar för att de båda partierna kan komma överens i frågan och kanske sker det nu i helgen.

Krav 2

Den andra frågan är betydligt knivigare för Regeringen Löfven att ro i land.

2, Vänsterpartiet ska säga ja ännu en gång till att göra Socialdemokraternas partiledare till statsminister – utan att själva få ens en bråkdel tillbaka jämfört med vad Centern och Miljöpartiet får för sina ja.

Det är i längden en närmast omöjlig ekvation och därför kräver nu Vänstern att få ett större inflytande och ett mer standardmässigt samarbete med S-MP-C-gruppen.

Magdalena säger ja

Magdalena Andersson sade igår ja till att samtala med Vänstern – men det är oklart när, om vad och framförallt vad resultatet av sådana förhandlingar kan komma att bli.

Centern säger nej

För Vänstern står väldigt mycket på spel. Om väljarna uppfattar det som att partiet lägger sig och släpper fram en S-ledd regering utan att själva få något genomslag så kan det leda till att V tappar i opinionen.

Samtidigt säger Centern nej till att Vänstern ska få vara med och samarbeta.

2022 viktigare än 2021

För Vänsterpartiet är det viktigare att väljarna inför valet 2022 vet om att partiet verkligen menar allvar och inte agerar dörrmatta än att regeringsfrågan ska kunna lösas under de – i jämförelse med åren 2022 - 2026 – relativt få månaderna under perioden november 2021 fram till valet i september 2022.

Nu eller aldrig

Därför är Vänsterpartiets besked inte självklart. Man står betydligt närmare S-MP-C än det andra alternativet som består av M-KD-SD-L. Men man står allra närmast sig själv och har nått något av en nu-eller-aldrig-punkt där man har en stark vilja att markera.

Med tungt hjärta

Det innebär att Vänsterpartiet – med tungt hjärta lär de i så fall formulera det – kan komma att säga nej till att göra Magdalena Andersson till statsminister.

Enskild centerpartist kan svänga

Och då mandatfördelningen efter Liberalernas sidbyte är 175 mot 174 så räcker det i ett sådant läge med att en enda centerpartist röstar ja till Ulf Kristersson (M) som statsminister för att så ska bli verklighet. Och det är inte omöjligt att någon av till exempel de centerpartister som tänker lämna riksdagen i en sådan votering svänger om och röstar ja till Ulf Kristersson.

Foto: Moderaterna


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen