Ulf Kristersson (M) kan bli statsminister – V:s besked ej självklart

2021 11 07

Magdalena Andersson (S) är nu vald till ny partiledare för Socialdemokraterna och S-MP-regeringens förhoppning är att hon även ska ta över som statsminister i slutet av nästa vecka.

Krav 1

Men det krävs två saker för att hon ska kunna bli statsminister:

1, Centern och Miljöpartiet måste ge sitt stöd och det tycks kräva att C och MP först kommer överens om de två heta frågorna ny lag om strandskyddet respektive äganderätten i skogen. Mycket talar för att de båda partierna kan komma överens i frågan och kanske sker det nu i helgen.

Krav 2

Den andra frågan är betydligt knivigare för Regeringen Löfven att ro i land.

2, Vänsterpartiet ska säga ja ännu en gång till att göra Socialdemokraternas partiledare till statsminister – utan att själva få ens en bråkdel tillbaka jämfört med vad Centern och Miljöpartiet får för sina ja.

Det är i längden en närmast omöjlig ekvation och därför kräver nu Vänstern att få ett större inflytande och ett mer standardmässigt samarbete med S-MP-C-gruppen.

Magdalena säger ja

Magdalena Andersson sade igår ja till att samtala med Vänstern – men det är oklart när, om vad och framförallt vad resultatet av sådana förhandlingar kan komma att bli.

Centern säger nej

För Vänstern står väldigt mycket på spel. Om väljarna uppfattar det som att partiet lägger sig och släpper fram en S-ledd regering utan att själva få något genomslag så kan det leda till att V tappar i opinionen.

Samtidigt säger Centern nej till att Vänstern ska få vara med och samarbeta.

2022 viktigare än 2021

För Vänsterpartiet är det viktigare att väljarna inför valet 2022 vet om att partiet verkligen menar allvar och inte agerar dörrmatta än att regeringsfrågan ska kunna lösas under de – i jämförelse med åren 2022 - 2026 – relativt få månaderna under perioden november 2021 fram till valet i september 2022.

Nu eller aldrig

Därför är Vänsterpartiets besked inte självklart. Man står betydligt närmare S-MP-C än det andra alternativet som består av M-KD-SD-L. Men man står allra närmast sig själv och har nått något av en nu-eller-aldrig-punkt där man har en stark vilja att markera.

Med tungt hjärta

Det innebär att Vänsterpartiet – med tungt hjärta lär de i så fall formulera det – kan komma att säga nej till att göra Magdalena Andersson till statsminister.

Enskild centerpartist kan svänga

Och då mandatfördelningen efter Liberalernas sidbyte är 175 mot 174 så räcker det i ett sådant läge med att en enda centerpartist röstar ja till Ulf Kristersson (M) som statsminister för att så ska bli verklighet. Och det är inte omöjligt att någon av till exempel de centerpartister som tänker lämna riksdagen i en sådan votering svänger om och röstar ja till Ulf Kristersson.

Foto: Moderaterna

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen