Underrättelsetjänst avslöjar – det här tänker Putin göra

2025 02 18

Amerikansk underrättelsetjänst avslöjar Vladimir Putins egentliga avsikter.

På tisdagen har representanter för USA och Ryssland träffats i Saudiarabien för att diskutera ett eventuellt fredsavtal, utan att ha bjudit in Ukraina eller Europa till mötet.

De två stormakterna säger sig vilja arbeta för att få ett slut på kriget.

Men amerikansk underrättelsetjänst avslöjar nu uppgifter om Rysslands verkliga avsikter, rapporterar NBC News.

Så vill han göra – egentligen

Både amerikansk och andra västerländska underrättelsetjänster har information om vad Putin egentligen har för avsikt att göra, enligt kanalen.

– Vi har noll underrättelser som tyder på att Putin är intresserad av ett verkligt fredsavtal just nu, säger en underrättelsekälla.

Enligt underrättelseuppgifterna anser Putin att han kan vänta ut Ukraina och Europa och så småningom ta kontroll över hela Ukraina.

– Han tror att han vinner, säger en annan källa från en västerländsk underrättelsetjänst.

Enligt flera källor talar underrättelseuppgifter för att Putin kan komma att gå med på ett eldupphör och en bredare fredsuppgförelse.

Men bara för att det skulle ge honom tid att bygga upp och förstärka Rysslands militära förmåga ytterligare. En annan fördel för Putin skulle vara att han kan få tid och möjlighet att återintegrera sig själv och Ryssland i världssamfundet.

Putins mål att ta kontroll över hela Ukraina står dock fast, menar källorna.

Det är dock inte vad Trump-administrationen tror.

Trump tror på Putin

Donald Trump tror enligt egen utsago att Putin verkligen vill ha fred i Ukraina. Det sade han efter att ha talat med Putin i telefon.

– Jag tror att han vill sluta kriga, sade Trump.

– Det var min fråga till honom, för att om han tänker fortsätta så skulle det vara ett stort problem för oss, och det skulle ha orsakat mig ett stort problem, för man kan helt enkelt inte låta det hända. Jag tror att han vill få slut på det, och de vill få slut på det snabbt, sade Trump.

Men om man ska tro amerikanska och västerländska underrättelsetjänster, finns det alltså ingenting som tyder på att Putin har gett upp sina planer på att ta full kontroll över Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen