JUST NU: Undvik att köpa flytande läkemedel

2023 02 07

Det råder just nu brist på receptfria febernedsättande läkemedel i flytande form i Sverige.

Bristen är så pass allvarligt att Läkemedelsverket går ut med en uppmaning till svenska folket: Undvik i bästa mån att köpa ibuprofen och paracetamol i flytande form.  

– För den som har möjlighet att ta tabletter är detta därför det bästa alternativet, framhåller myndigheten.

Hela Europa

Det är inte bara i Sverige som det ekar tomt i läkemedelshyllorna.

Tillgången på receptfria läkemedel i flytande form är påverkad i hela Europa.

En kraftigt ökad efterfrågan under de gånga vintermånaderna och otillräcklig produktionskapacitet har ställt till det.

– Det har varit några månader där många varit sjuka i olika infektioner, i Sverige och i hela Europa, och det har lett till en hög efterfrågan på till exempel flytande febernedsättande till barn, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket. 

– Just nu ser vi en brist på de mindre receptfria förpackningarna av oral lösning av paracetamol och ibuprofen. Vad vi förstår så går produktionen för fullt och det kommer att komma vissa delleveranser, tillägger han.

Läkemedelsföretagens prognos gör gällande att det kan dröja minst en månad innan utbudet återigen möter efterfrågan.

Tillgången beräknas vara i balans tidigast i mars.

”Finns alternativ”

Apotekskedjan Apoteket AB är en av flera aktörer som märkt av bristen.

– Vi har tillfällig brist på flytande paracetamol för barn. Det finns alternativ och vi uppmanar våra kunder att prata med personalen i apoteken som kan ge råd, exempelvis finns det munsönderfallande tabletter eller suppositorier för barn. Vi har en nära dialog med våra leverantörer för att så snart som möjligt säkra en god tillgång på dessa produkter, när det blir är svårt att säga, säger Elin Jarl, chef för extern kommunikation på Apoteket AB, till Expressen.

Läkemedelsverkets råd till föräldrar

Läkemedelsverket rekommenderar följande till personer som behöver köpa febernedsättande till barn:

- Kontakta vårdgivare om du eller ditt barn är akut sjukt och följ de råd du får av vårdpersonalen och på 1177.

- Hittar du inte det läkemedel du söker kan du alltid fråga om råd på apoteket, det finns ofta alternativ.

- Tänk på att inte köpa mer än vad du behöver.

- Detta är viktigt så att det inte är någon annan som blir utan, men också för att inte läkemedel ska bli liggande oanvända hemma med utgången hållbarhet.

Foto: Apoteket

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen