Ungern svänger – dundersmäll på väg mot Ryssland

2025 10 14

Ungern och Viktor Orbán viker sig.

Tillsammans med Slovakien är Ungern det land som importerar mest ryskt fossilt bränsle i hela unionen.

Beroendet är bakgrunden till att den ungerske premiärministern Viktor Orbán konsekvent sagt nej till EU:s förslag om ett omfattande förbud mot flytande naturgas från Ryssland.

Men nu svänger Ungern. Landet slutar motsätta sig förslaget, rapporterar Newsweek.

Det innebär att EU:s 19:e sanktionspaket är ett steg närmare att kunna införlivas.

Flera smällar för Ryssland

Det föreslagna sanktionspaketet är av kraftig karaktär. Syftet är att begränsa Rysslands intäkter från Europa som finansierar den ryska krigsmaskinen.

Om sanktionerna införs skulle det innebära följande:

- Stänga kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas)

- Sänkt oljepristak på rysk råolja till 47,60 dollar

- Ytterligare 100 fartyg i Rysslands "skuggflotta" sanktioneras

- Fullständigt förbud mot affärer med ryska energijättar som Gazprom och Rosneft

EU: "Dags att stänga kranen"

Under hösten har USA och president Donald Trump satt massiv press på Ungern och Slovakien att sluta handla med Ryssland.

Han har då främst talat om oljeimporten, som inte ska förväxlas med naturgas.

Men även om oljan är en större kassako för Ryssland skulle det 19:e sanktionspaketet innebära en kraftig smäll för Putinregimen, menar Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen.

– Rysslands krigsekonomi upprätthålls av intäkter från fossila bränslen. Vi vill minska dessa intäkter. Därför förbjuder vi import av rysk flytande naturgas till europeiska marknader. Det är dags att stänga av kranen. Vi är förberedda på detta, sade hon förra månaden, enligt Newsweek.

LÄS MER: Förslaget: ska gå långsammare att tanka bilen

Ny leverantör

För att få igenom sanktionerna måste alla 27 medlemmar i EU säga ja. Tidigare har även Slovakien satt sig på tvären med argumentet att deras ekonomi skulle äventyras av ett för snabbt leverantörsbyte.

Ungern undertecknade tidigare i oktober sitt längsta LNG-kontrakt någonsin då man tecknade avtal med fransk Engie som ska leverera 400 miljoner kubikmeter gas per år mellan 2028 och 2038, rapporterar Newsweek med hänvisning till ungersk media.

LÄS MER: Värsta läget sedan 90-talet – rysk bransch i fritt fall

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen