Unikt besked om elbilar – inget annat land har lyckats

2025 01 02

Den norska elbilsmarknaden har gjort vad inget annat land i världen lyckats med.

Under 2024 registrerades 128 691 nya bilar i Norge.

Det är en ökning på 1,4 procent jämfört med 2023.

Vad som dock sticker ut i statistiken är att andelen elbilar låg på hela 89 procent, rapporterar norska TV2.

En ökning från fjolårets 82,4 procent.

Inget annat land är överhuvudtaget i närheten av en så hög andel elfordon.

Norge har ett mål om att alla nya personbilar ska vara nettonollutsläppare 2025.

– Siffrorna och ökningen av andelen visar att de sista procenttalen för att nå 2025-målet kan vara svåra att nå. Det är avgörande att upprätthålla incitament som ger fördelar för köp av elbilar, om regeringen och Stortinget ska nå det mål de har satt upp, säger direktör Øyvind Solberg Thorsen från norska Informationsrådet för vägtrafiken (OFV) till kanalen.

Tesla dominerar

Enligt Øyvind Solberg Thorsen väntar många på räntesänkningar och ökad köpkraft innan man slår till.

– Vi ser nu mot en ekonomisk ljusning, och många nya och spännande bilmärken och modeller är på väg till Norge 2025.

Det är Tesla som dominerar registreringsstatistiken med en marknadsandel på 18,9 procent, följt av Volkswagen, Toyota och BMW.

Stannat av i Sverige

Även här i Sverige har motsvarande statistik presenterats idag. Antalet nyregistrerade personbilar år 2024 blev den lägsta nivån på tio år – 269 498 stycken.

Förklaringen anses vara lågkonjunkturen, höga räntor och brist på styrmedel, framhåller Mobility Sweden.

Av de nyregistrerade bilarna utgjorde andelen laddbara personbilar 58,4 procent, en liten minskning jämfört med förra årets 59,8 procent. Samtidigt ökade andelen laddhybrider och så även utsläppen – med totalt tre gram koldioxid under 2024.

– Det är en oroande men väntad utveckling med höjda utsläppsnivåer till följd av den svaga utvecklingen av elbilar, säger Mattias Bergman, vd på Mobility Sweden.

I Danmark såldes 173 000 nya personbilar 2024, varav 51 procent var eldrivna.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

JUST NU: Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 24

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia

Text: Redaktionen

JUST NU: Moskva attackerat – akut evakueringsorder

2025 11 24

Ukraina har avfyrat flera drönare mot Moskvaregionen.

Enligt det ryska försvarsdepartementet har 14 ukrainska drönare skjutits ner ovanför regionen. Över hälften av dem uppges ha varit på väg direkt mot huvudstaden.

Det finns inga rapporter om personskador eller skador på infrastruktur, uppger departementet.

Samtidigt rapporterar pro-ukrainska konton om turbulens i industriområdet Zelenograd, som är beläget nordväst om Moskva.

– I industriområdet Zelenograd i ryska Moskvaregionen har en akut evakueringsorder utfärdats, sannolikt på grund av en robotattack. Studenter och personal vid institutet för elektronik har hänvisats till skyddsrum, rapporterar det brittiskbaserade X-kontot WarTranslated som följer kriget i Ukraina.

Enligt kontot är institutet specialiserat på utveckling av mikro- och nanoteknik – det vill säga utveckling av halvledarkomponenter och mikrochip.

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i dagens krigföring. Ryssland använder komponenterna i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Uppdaterat avtal

Samtidigt fortsätter det att svänga i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Enligt uppgifter till Financial Times har Ukraina och USA enats om en ny, nedbantad fredsplan.

Den nya fredsplanen innehåller 19 punkter, jämfört med det tidigare avtalet på 28 punkter som presenterats av USA och Ryssland.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte berörts i det uppdaterade avtalet. Dessa frågor ska i stället diskuteras direkt mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Det är dock oklart när presidenterna ska träffas. Enligt det ukrainska presidentkansliet finns det i nuläget ingen konkret plan för ett sådant möte.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen