Unikt besked om elbilar – inget annat land har lyckats

2025 01 02

Den norska elbilsmarknaden har gjort vad inget annat land i världen lyckats med.

Under 2024 registrerades 128 691 nya bilar i Norge.

Det är en ökning på 1,4 procent jämfört med 2023.

Vad som dock sticker ut i statistiken är att andelen elbilar låg på hela 89 procent, rapporterar norska TV2.

En ökning från fjolårets 82,4 procent.

Inget annat land är överhuvudtaget i närheten av en så hög andel elfordon.

Norge har ett mål om att alla nya personbilar ska vara nettonollutsläppare 2025.

– Siffrorna och ökningen av andelen visar att de sista procenttalen för att nå 2025-målet kan vara svåra att nå. Det är avgörande att upprätthålla incitament som ger fördelar för köp av elbilar, om regeringen och Stortinget ska nå det mål de har satt upp, säger direktör Øyvind Solberg Thorsen från norska Informationsrådet för vägtrafiken (OFV) till kanalen.

Tesla dominerar

Enligt Øyvind Solberg Thorsen väntar många på räntesänkningar och ökad köpkraft innan man slår till.

– Vi ser nu mot en ekonomisk ljusning, och många nya och spännande bilmärken och modeller är på väg till Norge 2025.

Det är Tesla som dominerar registreringsstatistiken med en marknadsandel på 18,9 procent, följt av Volkswagen, Toyota och BMW.

Stannat av i Sverige

Även här i Sverige har motsvarande statistik presenterats idag. Antalet nyregistrerade personbilar år 2024 blev den lägsta nivån på tio år – 269 498 stycken.

Förklaringen anses vara lågkonjunkturen, höga räntor och brist på styrmedel, framhåller Mobility Sweden.

Av de nyregistrerade bilarna utgjorde andelen laddbara personbilar 58,4 procent, en liten minskning jämfört med förra årets 59,8 procent. Samtidigt ökade andelen laddhybrider och så även utsläppen – med totalt tre gram koldioxid under 2024.

– Det är en oroande men väntad utveckling med höjda utsläppsnivåer till följd av den svaga utvecklingen av elbilar, säger Mattias Bergman, vd på Mobility Sweden.

I Danmark såldes 173 000 nya personbilar 2024, varav 51 procent var eldrivna.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen