MEDICIN: Unikt framsteg av forskare – kan få stor betydelse

2022 11 18

Finska forskare har lyckats påskynda produktionen av proteiner. Ett sådant framsteg innebär att det blir möjligt att snabbare ta fram  nya proteinbaserade läkemedel.

Det kan få en historisk betydelse för sjukvården, rapporterar Svenska Yle.

 – Proteinbaserade läkemedel har fått stor betydelse i behandlingen av flera allvarliga sjukdomar – till exempel cancer och blödarsjuka, framhåller tidningen.

Proteiner som behövs i läkemedel kan inte tas fram syntetiskt utan odlas i stora cellodlingar. De finska forskarnas upptäckt, som bygger på en genetisk läsning, innebär att processen kan påskyndas.

–  Vår metod kan lätt sålla bland tusentals eller till och med hundratusentals dna-sekvenser på kort tid. På två veckor, istället för ett halvår eller till och med flera år som det har kunnat vara hittills. Något liknande har ingen annan lyckats med tidigare, säger Ville Paavilainen, forskningschef vid Helsingfors universitet, till Svenska Yle.

För samtal

Forskarna uppger att de redan för samtal med flera stora läkemedelsbolag. Inom kort hoppas Ville Paavilainen och hans kollegor att de kan skynda på läkemedelstillverkningen.

– I allmänhet har alla erkänt att vår innovation kan göra en skillnad vilket ökar vår tro på att det här är värdefullt, säger forskaren till Svenska Yle.

Används i cancerbehandling

Proteinläkemedel har under de senaste åren börjats användas i större utsträckning. Bland annat i behandling av cancer. De nya läkemedlen kan göra stor skillnad.  

– Ett område som under den senaste tioårsperioden vuxit mycket är onkologi där cancerceller alltmera behandlas med proteinläkemedel. Traditionella cellgifter ger flera besvärliga biverkningar som till exempel sänkta blodvärden, illamående och håravfall. Proteinbaserade mediciner har inte så mycket av dessa sidoeffekter och är i flera fall mer framgångsrika för att bota cancer, säger forskaren Mattias Paulsson, i en studie som publicerats av Region Uppsala.

Proteinbaserade läkemedel används för att ”angripa cancerceller”.

– Här är det just de tumörgrupper som varit omöjliga att behandla med kirurgi eller strålning, till exempel blodcancer eller viss hudcancer, som vi ser stor nytta av med de nya proteinläkemedlen, förklarar Mattias Paulsson,  som är affilierad forskare vid Uppsala universitet och biträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset, 

Fakta proteinbaserade läkemedel

- Proteinbaserade bioläkemedel skiljer sig från traditionella läkemedel både i hur de verkar och hur de tillverkas.

- Traditionella läkemedel handlar om kemi och mycket små molekyler som oftast binder eller hämmar ett protein.

- Bioläkemedel är större molekyler som är gjorda utifrån kroppens egna proteiner. De intas oftast intravenöst och de är känsliga för störningar i tillverkningen.

- Det finns flera olika typer av proteiner, som hormoner och enzymer, men det är framför allt antikroppar som står i centrum. Antikroppar för cancerterapi och autoimmuna sjukdomar är ett område i snabb utveckling.

- I framtiden förväntas många fler sjukdomar behandlas med hjälp av biologiska molekyler, främst baserade på antikroppar.

Källa: Wallenberg Center for Protein Research, WCPR

Foto: R. Catabay

Text: Redaktionen


Ukrainsk jackpott – Rysslands största juvel i lågor

2026 07 07

Ett ryskt nyckelmål har träffats för första gången.

Ukrainska drönare uppges ha träffat Rysslands största oljeraffinaderi.

En anläggning som spelar en viktig roll för landets bränsleförsörjning och militär, rapporterar RBC Ukraine.

Första attacken

Enligt ukrainska och ryska uppgifter har en drönarattack mot oljeraffinaderiet i Omsk, omkring 2 500 kilometer från Ukraina genomförts.

Raffinaderiet är Rysslands största och har en årlig kapacitet på över 22 miljoner ton råolja.

Anläggningen producerar bland annat bensin, diesel och flygbränsle som används både civilt och av den ryska militären.

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Bekräftar attacken

Guvernören i Omskregionen, Vitalij Chotsenko, bekräftar att området utsatts för en drönarattack men hävdar att luftförsvaret stoppat drönarna.

– Det ryska försvarsministeriets luftförsvarsstyrkor sköt ner fientliga UAV:er över Omskregionen. Konsekvenserna av attacken utvärderas. Följ uppdateringar. Lita endast på verifierade källor, skrev guvernören.

Samtidigt har ett stort antal bilder och videoklipp spridits på sociala medier som visar omfattande bränder inne på raffinaderiets område.

Uppgifterna har ännu inte kunnat verifieras oberoende.

Flera strategiska mål

Attacken mot Omsk var enligt ukrainska medier en del av en större drönaroffensiv mot ryska energi- och militärmål.

Bland de uppges även ha träffats finns oljeraffinaderiet i Jaroslavl, en bränsleterminal i Vysotsk samt energikomplexet NOVATEK-Ust-Luga.

Enligt det ryska mediet Astra har även oljeraffinaderiet Slavneft-YANOS, ett av Rysslands fem största raffinaderier med en årlig bearbetningskapacitet på 15 miljoner ton, träffats.

– På bilder från vittnen syns rök i Jaroslavl efter att en varning för drönarhot utfärdats, uppger Astra på sin telegram-kanal.

Intensifierade attacker

Ukrainska styrkor har under de senaste veckorna intensifierat sina attacker mot rysk energiinfrastruktur och logistikanläggningar.

Syftet är enligt Ukraina att försvåra Rysslands militära försörjning och minska landets förmåga att föra krig.

Om uppgifterna bekräftas innebär attacken mot Omsks oljeraffinaderi första gången som Rysslands största raffinaderi träffas sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm 

Foto: Chandler Cruttenden resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


6 juli 2026

Då får man inte gå på restaurang – ny regel på gång

2026 07 06

Det ska bli lugnare på restauranger, hotell och i butikslokaler framöver.

Så är åtminstone regeringens förhoppning när man nu går fram med nya hårda regler som innebär att folk skulle kunna stoppas i dörren.

Det handlar om ett förslag om utökade möjligheter till tillträdesförbud för gäster och kunder som inte kan bete sig.

Idag finns möjligheten att porta folk från lokaler öppna för allmänheten, men det nya förslaget innebär att också exempelvis restauranger, hotell, frisörsalonger och caféer ska kunna göra samma sak.

– Den som driver en butik eller annan liknande affärsverksamhet och har besökare i sina lokaler ska kunna känna sig trygg och säker, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

Inte tillräckligt

Det är i en utredning som regeringen tagit emot förslagen, som nu ska ut på remiss. Under en längre tid har verksamheter slagit larm om ordningsstörningar och brott.

Nuvarande regler om tillträdesförbud har inte ansetts vara tillräckligt effektiva.

– Ingen ska behöva acceptera återkommande störningar eller brott i sin verksamhet. Därför välkomnar jag förslagen om effektivare tillträdesförbud, och ser i nästa steg fram emot synpunkter från remissinstanserna, säger Gunnar Strömmer.

Kan portas i fyra veckor

En person ska i huvudsak kunna portas när den begått ett brott “i eller i anslutning till en lokal och brottet påverkar verksamheten”, enligt regeringen. 

Polisen ska även kunna fatta beslut om saken direkt på plats. Då ska tillträdesförbudet gälla direkt och som längst i fyra veckor. 

LÄS OCKSÅ: ”Ingen brist på öl” – ryssar hånar Putins Ryssland

Förslagen, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2027, välkomnas av branschorganisationerna.

Svensk Handel har i flera år påtalat att nuvarande lagstiftning inte uppfyller sitt syfte med att skapa trygga butiksmiljöer. Förslagen som nu presenterats är en tydlig markering om att det ska straffa sig att begå brott eller störa handelsverksamhet, säger Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver i en kommentar.

Hon tillägger:

– Förslaget om att polis ska kunna dela ut tillfälliga tillträdesförbud är efterlängtat av våra medlemmar. Man ska inte behöva vänta veckor på beslut om huruvida en person ska tilldelas tillträdesförbud, varför vi är mycket nöjda med slutsatsen delbetänkandet landar i.

LÄS OCKSÅ: SEB: Glädjebesked för den svenska bostadsmarknaden

Foto: A. Haney resp Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen