MEDICIN: Unikt framsteg av forskare – kan få stor betydelse

2022 11 18

Finska forskare har lyckats påskynda produktionen av proteiner. Ett sådant framsteg innebär att det blir möjligt att snabbare ta fram  nya proteinbaserade läkemedel.

Det kan få en historisk betydelse för sjukvården, rapporterar Svenska Yle.

 – Proteinbaserade läkemedel har fått stor betydelse i behandlingen av flera allvarliga sjukdomar – till exempel cancer och blödarsjuka, framhåller tidningen.

Proteiner som behövs i läkemedel kan inte tas fram syntetiskt utan odlas i stora cellodlingar. De finska forskarnas upptäckt, som bygger på en genetisk läsning, innebär att processen kan påskyndas.

–  Vår metod kan lätt sålla bland tusentals eller till och med hundratusentals dna-sekvenser på kort tid. På två veckor, istället för ett halvår eller till och med flera år som det har kunnat vara hittills. Något liknande har ingen annan lyckats med tidigare, säger Ville Paavilainen, forskningschef vid Helsingfors universitet, till Svenska Yle.

För samtal

Forskarna uppger att de redan för samtal med flera stora läkemedelsbolag. Inom kort hoppas Ville Paavilainen och hans kollegor att de kan skynda på läkemedelstillverkningen.

– I allmänhet har alla erkänt att vår innovation kan göra en skillnad vilket ökar vår tro på att det här är värdefullt, säger forskaren till Svenska Yle.

Används i cancerbehandling

Proteinläkemedel har under de senaste åren börjats användas i större utsträckning. Bland annat i behandling av cancer. De nya läkemedlen kan göra stor skillnad.  

– Ett område som under den senaste tioårsperioden vuxit mycket är onkologi där cancerceller alltmera behandlas med proteinläkemedel. Traditionella cellgifter ger flera besvärliga biverkningar som till exempel sänkta blodvärden, illamående och håravfall. Proteinbaserade mediciner har inte så mycket av dessa sidoeffekter och är i flera fall mer framgångsrika för att bota cancer, säger forskaren Mattias Paulsson, i en studie som publicerats av Region Uppsala.

Proteinbaserade läkemedel används för att ”angripa cancerceller”.

– Här är det just de tumörgrupper som varit omöjliga att behandla med kirurgi eller strålning, till exempel blodcancer eller viss hudcancer, som vi ser stor nytta av med de nya proteinläkemedlen, förklarar Mattias Paulsson,  som är affilierad forskare vid Uppsala universitet och biträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset, 

Fakta proteinbaserade läkemedel

- Proteinbaserade bioläkemedel skiljer sig från traditionella läkemedel både i hur de verkar och hur de tillverkas.

- Traditionella läkemedel handlar om kemi och mycket små molekyler som oftast binder eller hämmar ett protein.

- Bioläkemedel är större molekyler som är gjorda utifrån kroppens egna proteiner. De intas oftast intravenöst och de är känsliga för störningar i tillverkningen.

- Det finns flera olika typer av proteiner, som hormoner och enzymer, men det är framför allt antikroppar som står i centrum. Antikroppar för cancerterapi och autoimmuna sjukdomar är ett område i snabb utveckling.

- I framtiden förväntas många fler sjukdomar behandlas med hjälp av biologiska molekyler, främst baserade på antikroppar.

Källa: Wallenberg Center for Protein Research, WCPR

Foto: R. Catabay

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen