MEDICIN: Unikt framsteg av forskare – kan få stor betydelse

2022 11 18

Finska forskare har lyckats påskynda produktionen av proteiner. Ett sådant framsteg innebär att det blir möjligt att snabbare ta fram  nya proteinbaserade läkemedel.

Det kan få en historisk betydelse för sjukvården, rapporterar Svenska Yle.

 – Proteinbaserade läkemedel har fått stor betydelse i behandlingen av flera allvarliga sjukdomar – till exempel cancer och blödarsjuka, framhåller tidningen.

Proteiner som behövs i läkemedel kan inte tas fram syntetiskt utan odlas i stora cellodlingar. De finska forskarnas upptäckt, som bygger på en genetisk läsning, innebär att processen kan påskyndas.

–  Vår metod kan lätt sålla bland tusentals eller till och med hundratusentals dna-sekvenser på kort tid. På två veckor, istället för ett halvår eller till och med flera år som det har kunnat vara hittills. Något liknande har ingen annan lyckats med tidigare, säger Ville Paavilainen, forskningschef vid Helsingfors universitet, till Svenska Yle.

För samtal

Forskarna uppger att de redan för samtal med flera stora läkemedelsbolag. Inom kort hoppas Ville Paavilainen och hans kollegor att de kan skynda på läkemedelstillverkningen.

– I allmänhet har alla erkänt att vår innovation kan göra en skillnad vilket ökar vår tro på att det här är värdefullt, säger forskaren till Svenska Yle.

Används i cancerbehandling

Proteinläkemedel har under de senaste åren börjats användas i större utsträckning. Bland annat i behandling av cancer. De nya läkemedlen kan göra stor skillnad.  

– Ett område som under den senaste tioårsperioden vuxit mycket är onkologi där cancerceller alltmera behandlas med proteinläkemedel. Traditionella cellgifter ger flera besvärliga biverkningar som till exempel sänkta blodvärden, illamående och håravfall. Proteinbaserade mediciner har inte så mycket av dessa sidoeffekter och är i flera fall mer framgångsrika för att bota cancer, säger forskaren Mattias Paulsson, i en studie som publicerats av Region Uppsala.

Proteinbaserade läkemedel används för att ”angripa cancerceller”.

– Här är det just de tumörgrupper som varit omöjliga att behandla med kirurgi eller strålning, till exempel blodcancer eller viss hudcancer, som vi ser stor nytta av med de nya proteinläkemedlen, förklarar Mattias Paulsson,  som är affilierad forskare vid Uppsala universitet och biträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset, 

Fakta proteinbaserade läkemedel

- Proteinbaserade bioläkemedel skiljer sig från traditionella läkemedel både i hur de verkar och hur de tillverkas.

- Traditionella läkemedel handlar om kemi och mycket små molekyler som oftast binder eller hämmar ett protein.

- Bioläkemedel är större molekyler som är gjorda utifrån kroppens egna proteiner. De intas oftast intravenöst och de är känsliga för störningar i tillverkningen.

- Det finns flera olika typer av proteiner, som hormoner och enzymer, men det är framför allt antikroppar som står i centrum. Antikroppar för cancerterapi och autoimmuna sjukdomar är ett område i snabb utveckling.

- I framtiden förväntas många fler sjukdomar behandlas med hjälp av biologiska molekyler, främst baserade på antikroppar.

Källa: Wallenberg Center for Protein Research, WCPR

Foto: R. Catabay

Text: Redaktionen


JUST NU: Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 24

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia 

Text: Redaktionen


24nov25

JUST NU: Moskva attackerat – akut evakueringsorder

2025 11 24

Ukraina har avfyrat flera drönare mot Moskvaregionen.

Enligt det ryska försvarsdepartementet har 14 ukrainska drönare skjutits ner ovanför regionen. Över hälften av dem uppges ha varit på väg direkt mot huvudstaden.

Det finns inga rapporter om personskador eller skador på infrastruktur, uppger departementet.

Samtidigt rapporterar pro-ukrainska konton om turbulens i industriområdet Zelenograd, som är beläget nordväst om Moskva. 

– I industriområdet Zelenograd i ryska Moskvaregionen har en akut evakueringsorder utfärdats, sannolikt på grund av en robotattack. Studenter och personal vid institutet för elektronik har hänvisats till skyddsrum, rapporterar det brittiskbaserade X-kontot WarTranslated som följer kriget i Ukraina.

Enligt kontot är institutet specialiserat på utveckling av mikro- och nanoteknik – det vill säga utveckling av halvledarkomponenter och mikrochip.

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i dagens krigföring. Ryssland använder komponenterna i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget 

Uppdaterat avtal

Samtidigt fortsätter det att svänga i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Enligt uppgifter till Financial Times har Ukraina och USA enats om en ny, nedbantad fredsplan.

Den nya fredsplanen innehåller 19 punkter, jämfört med det tidigare avtalet på 28 punkter som presenterats av USA och Ryssland.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte berörts i det uppdaterade avtalet. Dessa frågor ska i stället diskuteras direkt mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Det är dock oklart när presidenterna ska träffas. Enligt det ukrainska presidentkansliet finns det i nuläget ingen konkret plan för ett sådant möte.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen