Uppdatering om Europas försvarsförmåga – kan avgöra kriget

2023 08 29

Under det senaste året har västvärlden, däribland många europeiska länder, skickat vapen och annat militärt material till Ukraina i samband med den ryska invasionen.

Stödet har stadigt trappats upp och från att vissa länder varit tveksamma kring tunga vapen och stridsvagnar har man nu på håll nått så långt som att skicka stridsflygplan.

Nu varnar dock en överstelöjtnant för att det europeiska vapenförrådet kan vara på väg att ta slut.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Kvalificerad utrustning”

Det är överstelöjtnant Johan Huovinen som menar att situationen börjar bli problematisk.

Han tror att man börjar närma sig vägs ände gällande vad Europa kan erbjuda.

– Det är lite oklart, skulle jag vilja säga, säger han om vad Europa kan förse Ukraina med framöver.

– Det är lite åt det hållet. De har ju inte fått surplus-materiel, sånt som är över, utan de har ju fått kvalificerad teknisk militär utrustning. Det finns inte så mycket att ge i våra byrålådor och våra förråd.

Många bedömare menar att det kan vara tillgången till vapen som avgör kriget i Ukraina.

Åt motsatt håll

Ryssland har fortsatt expandera de militära grenarna och utökat sina militära kostnader.

Samtidigt har många västländer gått åt motsatt håll i 20 år, någonting som gör att Europa nu börjar nå den “bakre väggen” i vapenförråden.

Huovinen menar att den politiska viljan att ge fortsatt stöd till Ukraina nu blir mycket viktig.

Har bett om Gripen

Under sitt besök i Sverige tidigare i augusti frågade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om stridsflygplanet Gripen när han mötte statsminister Ulf Kristersson (M).

– Gripen är Sveriges stolthet. En sådan stolthet kan delas med Ukraina, sade Zelenskyj enligt SVT.

Nederländerna och Danmark

Sedan tidigare har Nederländerna och Danmark menat att man kommer skicka stridsflygplan av typen F-16 till Ukraina.

– Det kommer innebära att ukrainarna, i högre grad, kommer kunna ge sina styrkor större manöverutrymme på marken, säger Karsten Marrup, major vid danska Försvarsakademin, till DR.

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.  

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte 

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen