Uppdatering om Europas försvarsförmåga – kan avgöra kriget

2023 08 29

Under det senaste året har västvärlden, däribland många europeiska länder, skickat vapen och annat militärt material till Ukraina i samband med den ryska invasionen.

Stödet har stadigt trappats upp och från att vissa länder varit tveksamma kring tunga vapen och stridsvagnar har man nu på håll nått så långt som att skicka stridsflygplan.

Nu varnar dock en överstelöjtnant för att det europeiska vapenförrådet kan vara på väg att ta slut.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Kvalificerad utrustning”

Det är överstelöjtnant Johan Huovinen som menar att situationen börjar bli problematisk.

Han tror att man börjar närma sig vägs ände gällande vad Europa kan erbjuda.

– Det är lite oklart, skulle jag vilja säga, säger han om vad Europa kan förse Ukraina med framöver.

– Det är lite åt det hållet. De har ju inte fått surplus-materiel, sånt som är över, utan de har ju fått kvalificerad teknisk militär utrustning. Det finns inte så mycket att ge i våra byrålådor och våra förråd.

Många bedömare menar att det kan vara tillgången till vapen som avgör kriget i Ukraina.

Åt motsatt håll

Ryssland har fortsatt expandera de militära grenarna och utökat sina militära kostnader.

Samtidigt har många västländer gått åt motsatt håll i 20 år, någonting som gör att Europa nu börjar nå den “bakre väggen” i vapenförråden.

Huovinen menar att den politiska viljan att ge fortsatt stöd till Ukraina nu blir mycket viktig.

Har bett om Gripen

Under sitt besök i Sverige tidigare i augusti frågade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om stridsflygplanet Gripen när han mötte statsminister Ulf Kristersson (M).

– Gripen är Sveriges stolthet. En sådan stolthet kan delas med Ukraina, sade Zelenskyj enligt SVT.

Nederländerna och Danmark

Sedan tidigare har Nederländerna och Danmark menat att man kommer skicka stridsflygplan av typen F-16 till Ukraina.

– Det kommer innebära att ukrainarna, i högre grad, kommer kunna ge sina styrkor större manöverutrymme på marken, säger Karsten Marrup, major vid danska Försvarsakademin, till DR.

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Körkortet ryker direkt – många missar vanlig trafikregel

2026 08 22

Det visar en undersökning som polisen genomfört på E6:an utanför Helsingborg. Av 100 förare höll 34 alldeles för kort avstånd till bilen framför.

Ett stort problem.

Omkring 14 procent av alla personskador i trafiken orsakas av att ett annat fordon kör på ett annat fordon bakifrån, rapporterar SvD med hänvisning till Tranportstyrelsen.

I Stockholmstrafiken inträffar så kallade upphinnandeolyckor varje dag, uppger polisinspektör Christer Olofsson.

–  Stressen i samhället ökar och stressen i trafiken följer det ganska tydligt. Man tänker att ”trafiken framför borde förstå att jag har mer bråttom än du”, säger han till tidningen.

Reglerna

Avståndet till framförvarande fordon ska vara minst lika många meter som det antal kilometer i timmen du kör – exempelvis 50 meter om du kör i 50 kilometer i timmen.

Polisen och Nationella trafiksäkerhetsförbundet (NTF) hänvisar till tresekundersregeln som ett bra mått att förhålla sig till.

– För att du skall veta att du håller tillräckligt avstånd till fordonet framför, kan du använda följande tumregel: När fordonet framför passerar en viss punkt, t ex ett vägmärke eller ett träd, börjar du sakta räkna ”ettusen-ett, ettusen-två, ettusen-tre”, skriver NTF på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Rekordnotering för elbilar

Då ryker körkortet

Trots att de flesta känner till tresekundersregeln glöms den bort på vägarna. Polisens nya radar och kameror upptäcker dagligen bilister som bryter mot regeln.

Att ligga för nära framförvarande fordon kan straffa sig.

Är tidsavståndet kortare än en sekund riskerar föraren böter på 2 000 kronor.

Om avståndet är ännu kortare ryker körkortet direkt.

–  Är det under 0,5 sekunder i tidsavstånd så brukar det bli en återkallelse, säger Transportstyrelsens körkortsutredare Carina Engman till tidningen.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen