Uppdatering om Europas försvarsförmåga – kan avgöra kriget

2023 08 29

En överstelöjtnant varnar nu om europeiska vapenförråd.

Under det senaste året har västvärlden, däribland många europeiska länder, skickat vapen och annat militärt material till Ukraina i samband med den ryska invasionen.

Stödet har stadigt trappats upp och från att vissa länder varit tveksamma kring tunga vapen och stridsvagnar har man nu på håll nått så långt som att skicka stridsflygplan.

Nu varnar dock en överstelöjtnant för att det europeiska vapenförrådet kan vara på väg att ta slut.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Kvalificerad utrustning”

Det är överstelöjtnant Johan Huovinen som menar att situationen börjar bli problematisk.

Han tror att man börjar närma sig vägs ände gällande vad Europa kan erbjuda.

– Det är lite oklart, skulle jag vilja säga, säger han om vad Europa kan förse Ukraina med framöver.

– Det är lite åt det hållet. De har ju inte fått surplus-materiel, sånt som är över, utan de har ju fått kvalificerad teknisk militär utrustning. Det finns inte så mycket att ge i våra byrålådor och våra förråd.

Många bedömare menar att det kan vara tillgången till vapen som avgör kriget i Ukraina.

Åt motsatt håll

Ryssland har fortsatt expandera de militära grenarna och utökat sina militära kostnader.

Samtidigt har många västländer gått åt motsatt håll i 20 år, någonting som gör att Europa nu börjar nå den “bakre väggen” i vapenförråden.

Huovinen menar att den politiska viljan att ge fortsatt stöd till Ukraina nu blir mycket viktig.

Har bett om Gripen

Under sitt besök i Sverige tidigare i augusti frågade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om stridsflygplanet Gripen när han mötte statsminister Ulf Kristersson (M).

– Gripen är Sveriges stolthet. En sådan stolthet kan delas med Ukraina, sade Zelenskyj enligt SVT.

Nederländerna och Danmark

Sedan tidigare har Nederländerna och Danmark menat att man kommer skicka stridsflygplan av typen F-16 till Ukraina.

– Det kommer innebära att ukrainarna, i högre grad, kommer kunna ge sina styrkor större manöverutrymme på marken, säger Karsten Marrup, major vid danska Försvarsakademin, till DR.

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen