Stor polisinsats – insatsstyrkan på plats

2023 04 04

Det pågår just nu en stor polisinsats i Hisings Backa i Göteborg.

En hotfull man beväpnad med en pilbåge har barrikaderat sig i en lägenhet.

Initialt rapporterades det om ett gisslandrama, men polisen har senare dementerar uppgifterna, rapporterar Expressen.

– Det ligger psykisk ohälsa bakom, säger Martin Hallberg, polisens vakthavande befäl, till tidningen.

Insatsstyrkan på plats

Både insatsstyrkan och förhandlare uppges vara inkopplade.

Även polishelikopter och hundpatrull ska ha larmats till platsen.

Polisen är i nuläget fåordiga om händelsen.

– Så fort vi har mer information kommer vi att delge den, säger Anna Hammarström, polisens presstalesperson i Region Väst, till GP.

Kastat knivar

Enligt uppgifter till Expressen har mannen i lägenheten agerat hotfullt mot en kronofogde.

Mannen uppges ha kastat knivar mot kvinnan som arbetar för myndigheten.

Vidare skriver tidningen att det ska röra sig om en vräkning.

Mannen ska ha vägrat lämna lägenheten och i stället gått till attack mot kvinnan.

Ingen fara för allmänheten

Polisen framhåller att det inte är någon fara för allmänheten, men reportrar som befinner sig i närheten av platsen uppmanas att hålla avstånd.

– Du får inte gå närmare den byggnaden, det kan vara farligt, ska polisen ha sagt till Expressens reporter som befinner sig i närheten av lägenheten.

En granne, som samma reporter har talat med, uppger att han på grund av den massiva polisinsatsen inte får komma in i lägenheten.

En person har gripits 

Vid 13.30-tiden uppger polisen att man tagit sig in i lägenheten.

En person har gripits och kommer i första hand att omhändertas för sjukvård, enligt vakthavande befäl.

Det finns inga uppgifter om att någon har skadats i samband med insatsen.

Fakta Nationella insatsstyrkan (NI)

Nationella insatsstyrkan är Sveriges yttersta polisiära resurs som ska hantera situationer som är så allvarliga, ovanliga eller riskabla att de inte går att hantera inom den vanliga polisverksamheten.

Det kan bland annat handla om:

  • Ingripanden vid förberedelser eller pågående terrorbrott.
  • Insatser mot brottsliga handlingar med stöd av främmande makt.
  • Insatser vid gisslansituationer och kidnappningar.
  • Ingripanden mot särskilt farliga gärningsmän.
  • Insatser vid grova rån.
  • Spaning och kartläggning i svårtillgängliga miljöer.
  • Insatser i marin miljö.
  • Bistå med specialiserad kompetens vid statsbesök.
  • Förhandling i krissituationer.
  • Förstärkt livvaktsskydd.
  • Insatser för bevissäkring med hög komplexitet eller svårighetsgrad.
  • Andra polisoperationer med särskilt skyddsvärde eller svårare koordinering.

Källa: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Rejäl löneökning för svenska folket

2025 06 17

Medianlönen ökar ordentligt i Sverige.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten, SCB. 

Under 2024 steg medianlönen till 37 100 kronor – en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående år.

Uppgången är betydligt högre än industriavtalets märke på 3,3 procent, som fungerar som norm eller riktmärke för övriga branscher på arbetsmarknaden.

Konsumtionen ökar inte

Trots att lönerna ökar fortsätter hushållens att hålla i plånboken.

– Trots ökade reallöner och höjda tullar kan man varken se någon tydlig upp- eller nedgång i konsumtionen under 2025, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

– De senaste fyra veckorna fram till den 8 juni minskade konsumtionen med 0,3 procent jämfört med de fyra veckorna som föregick dessa.

Kritik mot regeringen

Höjningen av medianlönen innebär också att regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring ökar. Den nya siffran innebär att försörjningskravet höjs från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor.

Regeringen planerar dock att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen i Sverige, vilket skulle innebära att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ökar till 37 100 kronor i månaden.

Helt orimligt, enligt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Det här är orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering av systemet kring arbetskraftsinvandring. Nästan varenda bransch i Sverige letar febrilt efter medarbetare med rätt kompetens, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

”Långt över de kollektivavtalade nivåerna”

Joakim Wirén, chefsekonom för arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, delar kritiken.

– Regeringen vill gå in i lönebildningen genom att kräva minimilöner i nivå med medianlönen för att ta in arbetskraft utanför EU, och dagens siffror från SCB visar på att detta medför kostnader långt över de kollektivavtalade nivåerna. Kostnader som dessutom ökar för varje år, säger han.

Svarar på kritiken

Regeringen och SD har framhållit att syftet med höjningen av lönegolvet är att personer som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns.

– Det finns ingen anledning för Sverige att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer. Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet inom EU. Utgångspunkten bör således vara att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige, sade Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande, när den nya nivån presenterades.

Foto:

Text. Reda

JUST NU: Historiskt besked om hönor i Sverige

2025 06 17

Ett nytt besked om hönor i Sverige får djurrättsorganisationer att jubla.

För första gången någonsin sitter inga hönor i bur i Sverige. Gallerburarna står tomma, uppger organisationen Djurens Rätt som har tagit del statistik från länsstyrelserna och äggbranschen.

Beskedet innebär att Sverige är det enda landet i världen som inte håller hönor instängda i burar utan ett lagstadgat förbud.

– Att Sverige är fritt från burar är enormt viktigt för hönorna – och en seger för alla som har stått på deras sida. Djurens Rätts medlemmar har visat att förändring är möjlig, även när politiken sviker, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt, i ett uttalande.

Företag avgörande

Enligt Djurens Rätt har flera företags agerande i frågan varit avgörande för dagens besked.

Sedan 2008 har 85 företag – från livsmedelskedjor till hotell och restauranger – tagit ställning mot burhållning av hönor efter dialog med djurrättsorganisationen.

Arbetet har inneburit att cirka 17 miljoner hönor sluppit ett liv i bur, uppger Djurens Rätt.

– Det är engagerade djurvänner runtom i Sverige som har rott detta i hamn. Vi har påverkat företag, kommuner och drivit kampanjer utan att ge upp. Detta är ett tydligt bevis på att långsiktigt och enträget påverkansarbete gör skillnad, säger Benny Andersson.  

Förbud på väg

I Sverige har ett totalförbud mot burhållning av hönor varit uppe på agendan. För två år sedan föreslog riksdagsledamoten Magnus Manhammar (S) ett sådant förbud.

– I ett modernt samhälle hör inte burhållning av höns hemma. Av den svenska djur­skyddslagen framgår det att djur ska kunna bete sig naturligt, vilket innebär att hönsen ska kunna krafsa och sprätta runt. Vilket de inte kan göra instängda i en bur, skrev han i en motion.

Riksdagens utskott avslog dock förslaget.

Djurens Rätt är en av flera organisationer som driver på för ett totalförbud.

–  Vi har sett en fantastisk utveckling, men nu måste Sverige ta nästa steg. Djurens Rätt kräver ett lagstadgat förbud mot burhållning omgående. Det finns inget att vänta på nu, säger Benny Andersson.

Foto: F. Mund

Text: Redaktionen