JUST NU: Uppgifter – Ryska soldater lider av akuta strålningsskador

2022 03 31

Det ryska tillbakadragandet från kärnkraftsanläggningen i Tjornobyl i norra Ukraina beror på att flera ryska soldater har drabbats av akuta strålningsskador.

Det hävdar den ukrainska statstjänstemannen Yaroslav Yemelyanenko. Han uppger att flera ryska soldater lider av akut strålningssjuka efter att ha befunnit sig vid det havererade kärnkraftverket under en längre tid.

Transporteras till grannlandet

Sju bussar fullproppade med sjuka soldater ska nu ha åkt mot Belarus, skriver Yemelyanenko i ett inlägg på Facebook.

Uppgifterna från statstjänstemannen kommer kort efter att det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon bekräftat att ryska trupper drar sig tillbaka från kärnkraftsanläggningen.

Ockuperats i månader

De ryska trupperna tog kontroll över anläggningen den 24 februari, den första dagen av Rysslands invasion av Ukraina.

Kärnkraftverket i Tjornobyl är sedan lång tid ej aktivt, men radioaktivt avfall förvaras fortfarande i anläggningen.

1986 inträffade en stor reaktorolycka i Tjornobyl, då en reaktor sprängdes i kärnkraftverket. Radioaktiva moln spred sig i östra Europa och Norden.

Har rest till Ukraina

Det internationella atomenergiorganet IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi reste under onsdagen till Ukraina. Grossi har rest till landet för att säkerhetsställa säkerheten på landets kärnkraftverk och för att träffa Ukrainas regering, skriver IAEA i ett pressmeddelande.

– Det är viktigt att vara på plats för att ge effektivt stöd till Ukraina i dessa svåra tider, säger generaldirektören.

Fakta akuta strålningsskador

Exponering av för mycket höga nivåer av strålning kan orsaka akuta hälsoeffekter. Till exempel brännskador på huden och akut strålningssyndrom.
Det kan också resultera i långsiktiga hälsoeffekter som cancer- och hjärtsjukdomar.
En mycket hög nivå av strålningsexponering kan orsaka akuta symptom som illamående och kräkningar. Ibland kan det resultera i döden de kommande dagarna eller veckorna.
Källa: U.S. Environmental Protection Agency

Foto: R. Chollet

Text: Redaktionen

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen