Uppmaning i Sverige – skicka inte sms

2025 01 03

I december uppmanade USA:s federala säkerhetspolis FBI alla mobilanvändare att sluta skicka sms.

Rekommendationen utfärdades efter en period av flera hackerattacker mot amerikanska telekomföretag. Bland annat hade jättarna AT&T och Verizon skakats av omfattande cyberattacker.

FBI riktade sig till hela allmänheten med de nya råden.

Nu höjs röster för samma uppmaning i Sverige, rapporterar SVT Nyheter.

Det är den svenska cybersäkerhetsexperten André Catry som rekommenderar mobilanvändare att sluta skicka sms.

Skälet är att det är alldeles för enkelt för kriminella att kapa konversationerna och utnyttja dem i bedrägliga syften.

– Jag skulle vilja rekommendera att man slutar att använda sms helt enkelt, säger André Carty till tv-kanalen.

"Går inte att lita på sms"

Enligt experten kan mer eller mindre vem som helst numera lägga beslag på en sms-konversation. Tjänsterna går att ladda ned på internet.

En avgörande brist anses vara att alla sms går genom signalsystemet SS7. Systemets syfte är att se till att sms:et kommer fram till rätt mottagare – inte kontrollera avsändaren.

– Man måste definitivt ha klart för sig att det inte längre går att lita på sms, säger André Catry.

Sverige saknar dessutom lagstiftning för att komma åt folk som skickar sms i andras namn.

– I Sverige har det uppmärksammats lite men man har inte haft den här diskussionen som man har nu i USA, tillägger André Carty.

Använd det här istället

I USA uppmanas samtliga mobilanvändare att istället använda krypterade meddelandetjänster.

– Kryptering är din vän, oavsett om det handlar om textmeddelanden eller om krypterad röstkommunikation. Även om motståndaren kan fånga upp data kommer det vara omöjligt att tyda den om den är krypterad, säger Jeff Greene, biträdande chef vid USA:s myndighet för cybersäkerhet, enligt NBC.

Stormakt pekas ut

Kina uppges ligga bakom minst tre cyberangrepp mot amerikanska teleoperatörer, inklusive hackerattackerna mot AT&T och Verizon, rapporterar NBC med hänvisning till källor inom FBI.

En talesperson för den kinesiska ambassaden i Washington dementerar uppgifterna.

– Kina motsätter sig bestämt anklagelserna. Vi arbetar för att bekämpa alla former av cyberattacker.

FBI menar dock att Kina kommit över flera känsliga uppgifter, bland annat:

- Samtalsregister och olika typer av metadata

- Underrättelsemyndigheters insamlade data om kommunikation mellan människor som misstänks för brott. Kineserna befaras också kommit över sekretessbelagda domstolsbeslut.

- Innehåll i telefonsamtal. Hackarna uppges ha avlyssnat flera samtal. Donald Trumps och Kamala Harris presidentkampanjer pekas ut som potentiella måltavlor. Kontoret för senatens majoritetsledare Chuck Schumer ska även ha intresserat kineserna.

Foto: T. Samuel

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen