Uppmaning i Sverige – skicka inte sms

2025 01 03

I december uppmanade USA:s federala säkerhetspolis FBI alla mobilanvändare att sluta skicka sms.

Rekommendationen utfärdades efter en period av flera hackerattacker mot amerikanska telekomföretag. Bland annat hade jättarna AT&T och Verizon skakats av omfattande cyberattacker.

FBI riktade sig till hela allmänheten med de nya råden.

Nu höjs röster för samma uppmaning i Sverige, rapporterar SVT Nyheter.

Det är den svenska cybersäkerhetsexperten André Catry som rekommenderar mobilanvändare att sluta skicka sms.

Skälet är att det är alldeles för enkelt för kriminella att kapa konversationerna och utnyttja dem i bedrägliga syften.

– Jag skulle vilja rekommendera att man slutar att använda sms helt enkelt, säger André Carty till tv-kanalen.

"Går inte att lita på sms"

Enligt experten kan mer eller mindre vem som helst numera lägga beslag på en sms-konversation. Tjänsterna går att ladda ned på internet.

En avgörande brist anses vara att alla sms går genom signalsystemet SS7. Systemets syfte är att se till att sms:et kommer fram till rätt mottagare – inte kontrollera avsändaren.

– Man måste definitivt ha klart för sig att det inte längre går att lita på sms, säger André Catry.

Sverige saknar dessutom lagstiftning för att komma åt folk som skickar sms i andras namn.

– I Sverige har det uppmärksammats lite men man har inte haft den här diskussionen som man har nu i USA, tillägger André Carty.

Använd det här istället

I USA uppmanas samtliga mobilanvändare att istället använda krypterade meddelandetjänster.

– Kryptering är din vän, oavsett om det handlar om textmeddelanden eller om krypterad röstkommunikation. Även om motståndaren kan fånga upp data kommer det vara omöjligt att tyda den om den är krypterad, säger Jeff Greene, biträdande chef vid USA:s myndighet för cybersäkerhet, enligt NBC.

Stormakt pekas ut

Kina uppges ligga bakom minst tre cyberangrepp mot amerikanska teleoperatörer, inklusive hackerattackerna mot AT&T och Verizon, rapporterar NBC med hänvisning till källor inom FBI.

En talesperson för den kinesiska ambassaden i Washington dementerar uppgifterna.

– Kina motsätter sig bestämt anklagelserna. Vi arbetar för att bekämpa alla former av cyberattacker.

FBI menar dock att Kina kommit över flera känsliga uppgifter, bland annat:

- Samtalsregister och olika typer av metadata

- Underrättelsemyndigheters insamlade data om kommunikation mellan människor som misstänks för brott. Kineserna befaras också kommit över sekretessbelagda domstolsbeslut.

- Innehåll i telefonsamtal. Hackarna uppges ha avlyssnat flera samtal. Donald Trumps och Kamala Harris presidentkampanjer pekas ut som potentiella måltavlor. Kontoret för senatens majoritetsledare Chuck Schumer ska även ha intresserat kineserna.

Foto: T. Samuel

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen