Uppmaning i Sverige – skicka inte sms

2025 01 03

I december uppmanade USA:s federala säkerhetspolis FBI alla mobilanvändare att sluta skicka sms.

Rekommendationen utfärdades efter en period av flera hackerattacker mot amerikanska telekomföretag. Bland annat hade  jättarna AT&T och Verizon skakats av omfattande cyberattacker.

FBI riktade sig till hela allmänheten med de nya råden.

Nu höjs röster för samma uppmaning i Sverige, rapporterar SVT Nyheter.

Det är den svenska cybersäkerhetsexperten André Catry som rekommenderar mobilanvändare att sluta skicka sms.

Skälet är att det är alldeles för enkelt för kriminella att kapa konversationerna och utnyttja dem i bedrägliga syften.

– Jag skulle vilja rekommendera att man slutar att använda sms helt enkelt, säger André Carty till tv-kanalen.

"Går inte att lita på sms"

Enligt experten kan mer eller mindre vem som helst numera lägga beslag på en sms-konversation. Tjänsterna går att ladda ned på internet.

En avgörande brist anses vara att alla sms går genom signalsystemet SS7. Systemets syfte är att se till att sms:et kommer fram till rätt mottagare – inte kontrollera avsändaren.

– Man måste definitivt ha klart för sig att det inte längre går att lita på sms, säger André Catry.

Sverige saknar dessutom lagstiftning för att komma åt folk som skickar sms i andras namn.

– I Sverige har det uppmärksammats lite men man har inte haft den här diskussionen som man har nu i USA, tillägger André Carty.

Använd det här istället

I USA uppmanas samtliga mobilanvändare att istället använda krypterade meddelandetjänster.

– Kryptering är din vän, oavsett om det handlar om textmeddelanden eller om krypterad röstkommunikation. Även om motståndaren kan fånga upp data kommer det vara omöjligt att tyda den om den är krypterad, säger Jeff Greene, biträdande chef vid USA:s myndighet för cybersäkerhet, enligt NBC.

Stormakt pekas ut

Kina uppges ligga bakom minst tre cyberangrepp mot amerikanska teleoperatörer, inklusive hackerattackerna mot AT&T och Verizon, rapporterar NBC med hänvisning till källor inom FBI.

En talesperson för den kinesiska ambassaden i Washington dementerar uppgifterna.

– Kina motsätter sig bestämt anklagelserna. Vi arbetar för att bekämpa alla former av cyberattacker.

FBI menar dock att Kina kommit över flera känsliga uppgifter, bland annat:

- Samtalsregister och olika typer av metadata

- Underrättelsemyndigheters insamlade data om kommunikation mellan människor som misstänks för brott. Kineserna befaras också kommit över sekretessbelagda domstolsbeslut.

- Innehåll i telefonsamtal. Hackarna uppges ha avlyssnat flera samtal. Donald Trumps och Kamala Harris presidentkampanjer pekas ut som potentiella måltavlor. Kontoret för senatens majoritetsledare Chuck Schumer ska även ha intresserat kineserna.

Foto: T. Samuel

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen