Uppmaning om igelkottar – till hela svenska folket

2025 04 29

Igelkottar riskerar att försvinna från Sverige.

Det har världsnaturfonden WWF varnat för. I dag är igelkotten nära hotad och rödlistad i Sverige, vilket betyder att det finns en ökad risk för att den ska dö ut.

Nu går WWF ut med en uppmaning till hela svenska folket.

Med anledning av  kommande majbrasor och framtagande av olika trädgårdsredskap uppmanas allmänheten att vara extra vaksamma.

Brasor och trädgårdseldning kan utgöra ett hot mot igelkottar som gärna sover i rishögar och buskage.

–  Var försiktig både när du ska röja i häcken och elda på tomten nu under våren. Det är långt ifrån säkert att igelkottarna flyr om det brinner i den hög som de sover i, säger Jessica Ångström, djur- och naturexpert på Världsnaturfonden WWF.

Den som verkligen behöver elda uppmanas att undersöka rishögen försiktigt och flytta den till en annan plats.

–  Igelkottar är sårbara för olyckor då de saknar ett naturligt flyktbeteende. Vid fara rullar de ofta ihop sig och förlitar sig på sina taggar för att skydda sig, vilket gör att de inte undviker faror som trafik eller andra hot, säger Cecilia Ockedal, viltrehabiliterare på Kottebyns Viltrehabilitering.

”Gäller att vara riktigt försiktig”

Utöver majbrasor och andra eldar är igelkottar sårbara för trädgårdsredskap – till exempel röjsågar, häcksaxar och gräsklippare.

– Här gäller det att vara väldigt försiktig. Speciellt om man vet att man brukar ha igelkottar i sin trädgård. Igelkottar är oftast som mest aktiva i skymningen, så risken att skadas av robotgräsklippare minskar om man kör den dagtid, berättar Jessica Ångström.

Tipsar: Gör dessa fem saker

 WWF uppmanar allmänheten att tänka på följande saker i trädgården för att skydda igelkottar:

- Undvik att elda löv - och rishögar. Om du eldar, kolla noga så ingen igelkott har sökt skydd i din lövhög.

- I stället för att elda, bygg ett snyggt ris-staket av ditt trädgårdsavfall. Eller ännu bättre - spara löv - och rishögar, som kan bli lämpliga boplatser åt bland annat igelkottar.

-  Ta det försiktigt med alla skärande verktyg, särskilt när du röjer i täta buskage och häckar.

- Ställ ut en skål med vatten till alla törstiga djur. Våren är ofta en torr årstid.

- Om du har en pool på tomten - se till att ha den övertäckt hela året så att djur inte trillar i och inte kan ta sig upp.

Foto: P. Łaskawski

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen