Uppmaning om igelkottar – till hela svenska folket

2025 04 29

Igelkottar riskerar att försvinna från Sverige.

Det har världsnaturfonden WWF varnat för. I dag är igelkotten nära hotad och rödlistad i Sverige, vilket betyder att det finns en ökad risk för att den ska dö ut.

Nu går WWF ut med en uppmaning till hela svenska folket.

Med anledning av kommande majbrasor och framtagande av olika trädgårdsredskap uppmanas allmänheten att vara extra vaksamma.

Brasor och trädgårdseldning kan utgöra ett hot mot igelkottar som gärna sover i rishögar och buskage.

– Var försiktig både när du ska röja i häcken och elda på tomten nu under våren. Det är långt ifrån säkert att igelkottarna flyr om det brinner i den hög som de sover i, säger Jessica Ångström, djur- och naturexpert på Världsnaturfonden WWF.

Den som verkligen behöver elda uppmanas att undersöka rishögen försiktigt och flytta den till en annan plats.

– Igelkottar är sårbara för olyckor då de saknar ett naturligt flyktbeteende. Vid fara rullar de ofta ihop sig och förlitar sig på sina taggar för att skydda sig, vilket gör att de inte undviker faror som trafik eller andra hot, säger Cecilia Ockedal, viltrehabiliterare på Kottebyns Viltrehabilitering.

”Gäller att vara riktigt försiktig”

Utöver majbrasor och andra eldar är igelkottar sårbara för trädgårdsredskap – till exempel röjsågar, häcksaxar och gräsklippare.

– Här gäller det att vara väldigt försiktig. Speciellt om man vet att man brukar ha igelkottar i sin trädgård. Igelkottar är oftast som mest aktiva i skymningen, så risken att skadas av robotgräsklippare minskar om man kör den dagtid, berättar Jessica Ångström.

Tipsar: Gör dessa fem saker

WWF uppmanar allmänheten att tänka på följande saker i trädgården för att skydda igelkottar:

- Undvik att elda löv - och rishögar. Om du eldar, kolla noga så ingen igelkott har sökt skydd i din lövhög.

- I stället för att elda, bygg ett snyggt ris-staket av ditt trädgårdsavfall. Eller ännu bättre - spara löv - och rishögar, som kan bli lämpliga boplatser åt bland annat igelkottar.

- Ta det försiktigt med alla skärande verktyg, särskilt när du röjer i täta buskage och häckar.

- Ställ ut en skål med vatten till alla törstiga djur. Våren är ofta en torr årstid.

- Om du har en pool på tomten - se till att ha den övertäckt hela året så att djur inte trillar i och inte kan ta sig upp.

Foto: P. Łaskawski

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen