Uppmaning till 375 000 husägare – riskerar höjd kostnad

2025 01 25

Elnätsföretaget Ellevio inför en ny prismodell.

Enligt Energimarknadsinspektionen måste alla elnätsföretag i Sverige ha infört den nya prismodellen senast år 2027.

Ellevio är först ut - och det innebär att den som använder flera saker som slukar el samtidigt kommer att få betala mer.

Därmed riktas en uppmaning till husägare.

Riktar uppmaning

Det är 375 000 husägare som är kunder till Ellevio som riskerar den höjda kostnaden.

Jesper Liveröd, presschef på Ellevio, riktar en tydlig uppmaning.

– Om du blir bättre på att fördela och, i den mån du kan, försöka använda el när det är låg belastning på näten, då blir du en vinnare, säger han till Göteborgs-Posten.

Så fungerar det

Ellevio har kunder i hela Västsverige som påverkas av förändringen.

Tanken är att den som har höga effekttoppar - som man får om man har flera apparater igång samtidigt - betalar mer än den som sprider ut elanvändningen.

Även kunder till Göteborg Energi kommer att påverkas av förändringen.

– Vi tror att det är ett verktyg för att hantera den kapacitetsbrist som vi ser komma i Göteborg, säger Jennie Sjöstedt vid Göteborg Energi Elnät till GP.

“Är nyckeln”

Effekt och effekttoppar är ett bra mått på hur mycket plats din elanvändning under respektive timme tar i elnätet.

För att använda befintliga elnät mer effektivt, behöver vi hjälpas åt och flytta en del av elanvändningen från timmar med hög belastning till timmar med lägre belastning.

Det förklarar Ellevio.

– Effektavgiften är ett incitament till att våra kunder ska jämna ut sin elanvändning och på så sätt bidra till att våra elnät räcker till fler kunder och nya behov.

“Lätt att påverka”

Ellevio fortsätter.

– Dessutom är effektavgiften både lättare att påverka för dig som kund och mer korrekt som mått på din användning av elnätet, framhåller elnätsföretaget.

– Genom att jämna ut och flytta elanvändning och inte köra alla elapparater samtidigt, minskar du dina effekttoppar och sänker dina elnätskostnader.

Foto: P. Myrtorp

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen