Uppmaning till bilister – gäller oktober och november

2023 09 26

Det råder en högre risk ute på de svenska vägarna framöver.

I Sverige sker årligen 65 000 viltolyckor, vilket innebär att en sådan olycka äger rum var åttonde minut.

De vanligaste djuren som bilister krockar med är vildsvin och älg, men djuret som är med om flest olyckor i Sverige är rådjur.

I oktober och november är risken för viltolyckor som allra högst ute på de svenska vägarna, och därför går eftersöksjägare nu ut med en uppmaning till svenska bilister.

Det rapporterar SVT.

Tre tips

Under höstmånaderna sker fler olyckor än vanligtvis, och länsansvarig eftersöksjägare i Blekinge Mats Dalén uppmanar bilister att ta det extra lugnt ute på vägarna, och går samtidigt ut med tre tips.

Det första tipset handlar om att sänka farten.

– Det allra bästa man kan göra för att undvika en viltolycka är att sänka farten, hålla avstånd till framförvarande och vara allmänt vaksam på vägkanten, säger han.

Undvik skymning

Ett annat tips handlar om att undvika att köra i skymningen om möjligt, då djuren rör på sig mycket.

Dalén framhåller även att om man ser ett djur på vägen så kan man ofta förvänta sig att det kommer att komma fler.

– Om du ser ett rådjur på vägen, förvänta dig alltid att det kommer ytterligare fler djur, fortsätter han.

Över 40 000

Än så länge i år har 41 751 djur varit inblandade i trafikolyckor i Sverige.

Däribland drygt 31 000 rådjur, 3 000 älgar och 3 000 vildsvin.

Det enligt siffror från Nationella viltolycksrådet.

Myndigheter och bolag

I Nationella viltolycksrådet ingår myndigheter, bolag och intresseorganisationer som har kunskap om och som på olika sätt arbetar med viltolycksfrågor.

Deras målsättning är att minska antalet viltolyckor så att människor inte dödas eller skadas samt att minska viltets lidande i samband med viltolyckor.

– Vi behöver samverka och samarbeta för att få ner den siffran, framhåller rådet som uppmanar till försiktighet på vägarna.

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen

JUST NU: Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Tandhygienist varnar: ”Tandköttet lossnar”

2025 11 30

En tandhygienist varnar för skador på tandköttet.

En skadlig vana har lett till att allt fler svenskar drabbas av allvarliga problem med tandköttet.

I många fall kan tandköttet till och med lossna, enligt en tandhygienist.

”Kan inte äta eller borsta tänderna”

Vitt snus har blivit allt mer populärt bland svenska folket.

Men många som använder produkten drabbas av allvarliga besvär och får väldigt ont, varnar tandhygienisten Birgitta Enmark, som är ansvarig för Folktandvården i Gävleborgs tobaksförebyggande arbete.

– Många som kommer till oss kommer för att de har så ont i tandköttet så att de inte kan äta, de kan inte borsta tänderna – när man skrapar lite, då lossnar lite tandkött, säger Birgitta Enmark till SR.

Oavsett var man lägger prillan så blir det en kraftig inflammation, varnar hon.

Inflammationen drabbar dessutom både över- och underkäken.

Det finns också en risk att problemen består – även om man slutar använda det vita snuset, enligt tandhygienisten.

– Vi har alltså de som har hållit uppe med det vita snuset i ett år, de är fortfarande inte besvärsfria, säger Birgitta Enmark till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Stor ökning – populärt bland unga

Men trots de många varningarna är det vita snuset fortsatt populärt bland svenska folket, visar en kartläggning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

Konsumtionen av vitt snus uppges ha ökat med 20 procent mellan 2023 och 2024, enligt rapporten.

Det vita snuset är framför allt populärt bland yngre konsumenter.

Inom åldersgruppen 17-29 år uppger 1 av 4 att de har snusat vitt snus den senaste månaden.

Under 2024 var det totalt 21 procent av befolkningen som snusade minst en gång i månaden, vitt eller brunt snus. Dagligt användande av snus (18 procent) var betydligt vanligare än sporadiskt användande (3 procent).

Totalt har 30 procent av befolkningen använt någon nikotinprodukt den senaste månaden. Bland 17-29-åringar är 40 procent nikotinanvändare, enligt kartläggningen.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Diana Polekhina

Text: Redaktionen