Uppmaning till bilister – gäller oktober och november

2023 09 26

Det råder en högre risk ute på de svenska vägarna framöver.

I Sverige sker årligen 65 000 viltolyckor, vilket innebär att en sådan olycka äger rum var åttonde minut.

De vanligaste djuren som bilister krockar med är vildsvin och älg, men djuret som är med om flest olyckor i Sverige är rådjur.

I oktober och november är risken för viltolyckor som allra högst ute på de svenska vägarna, och därför går eftersöksjägare nu ut med en uppmaning till svenska bilister.

Det rapporterar SVT.

Tre tips

Under höstmånaderna sker fler olyckor än vanligtvis, och länsansvarig eftersöksjägare i Blekinge Mats Dalén uppmanar bilister att ta det extra lugnt ute på vägarna, och går samtidigt ut med tre tips.

Det första tipset handlar om att sänka farten.

– Det allra bästa man kan göra för att undvika en viltolycka är att sänka farten, hålla avstånd till framförvarande och vara allmänt vaksam på vägkanten, säger han.

Undvik skymning

Ett annat tips handlar om att undvika att köra i skymningen om möjligt, då djuren rör på sig mycket.

Dalén framhåller även att om man ser ett djur på vägen så kan man ofta förvänta sig att det kommer att komma fler.

– Om du ser ett rådjur på vägen, förvänta dig alltid att det kommer ytterligare fler djur, fortsätter han.

Över 40 000

Än så länge i år har 41 751 djur varit inblandade i trafikolyckor i Sverige.

Däribland drygt 31 000 rådjur, 3 000 älgar och 3 000 vildsvin.

Det enligt siffror från Nationella viltolycksrådet.

Myndigheter och bolag

I Nationella viltolycksrådet ingår myndigheter, bolag och intresseorganisationer som har kunskap om och som på olika sätt arbetar med viltolycksfrågor. 

Deras målsättning är att minska antalet viltolyckor så att människor inte dödas eller skadas samt att minska viltets lidande i samband med viltolyckor.

– Vi behöver samverka och samarbeta för att få ner den siffran, framhåller rådet som uppmanar till försiktighet på vägarna.

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen