Uppmaning till bolånetagare

2023 09 11

En privatekonom ger nu tips till bolånetagare.

Det har varit ett mycket tufft ekonomiskt år i Sverige.

En svag valuta och hög inflation har ställt till det ordentligt, och Riksbanken med Erik Thedéen i styret har höjt styrräntan snabbt för att bekämpa inflationen

Efter en längre tid med låga räntor ligger idag styrräntan på 3,75 procent, och väntas höjas ytterligare framöver.

Riktar uppmaning

Det förändrade ränteläget har fått många att fundera på allt från amortering och sparande till inkomster och utgifter.

Nu går Avanzas privatekonom Felicia Schön ut med en uppmaning till bolånetagare.

Hon menar att det kan vara värt att se över sin amortering för alla med bolån upprättade före 2016, och syftar till de som inte omfattas av dagens amorteringskrav.

– Jag tycker att man bör amortera om man har en belåningsgrad på över 50 procent. Då tycker jag att man kan följa riktlinjerna i amorteringskravet, säger Schön till Göteborgs-Posten.

Inget flexibelt sparande

Schön understryker vidare att amortering inte är något flexibelt sparande och att alla inte är betjänta av sparformen.

– Man ska komma ihåg att det rör sig om ett låst sparande. Närmar man sig pensionsåldern bör man vara försiktig med amorteringen. Eller inte amortera alls, säger hon.

Amortera eller spara

Det är många som frågar sig själva om det är bättre att amortera eller spara i dessa tider.

Det finns inget rakt och enkelt svar på den frågan.

– Det beror på. Vilket av alternativen som passar bäst är individuellt, och beror främst på tre faktorer: din belåningsgrad, din skuldkvot och hur bostadsräntan utvecklar sig i förhållande till aktiemarknaden, framhåller Nordea.

Säkrare form

Samtidigt understryker Nordea att amortering är en säkrare form av sparande.

– Att amortera på ditt bolån är en säkrare form av sparande, jämfört med att investera på börsen. När du amorterar minskar du din skuldkvot och förbättrar din belåningsgrad. Det gör att du skyddar dig ekonomiskt om räntan skulle höjas, eller om din bostad skulle falla i värde.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Vilda rykten – ”Lukasjenko är försvunnen”

2025 12 01

Vad har hänt med Belarus diktator Alexander Lukasjenko?

Den frågan ställer sig landets tidigare kulturminister, som menar att Lukasjenko verkar ha försvunnit.

”Ingen information om vad som händer”

Lukasjenko anlände till Oman på Arabiska halvön i fredags, rapporterar Iltalehti.

Men sedan dess har han inte setts offentligt.

Åtminstone enligt Lukasjenkos tidigare kulturminister Pavel Latusjka, som satt i Belarus regering 2009-12 men sedan har stöttat protester mot diktatorn.

– Lukasjenko försvann efter att ha anlänt till Oman den 28 november från Myanmar. För tredje dagen nu har det inte funnits någon officiell information om vad som händer med diktatorn, skriver Latusjka i ett inlägg på X på söndagen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump kallar till stormöte

Mystiskt besök

Den tidigare kulturministern antyder att det är något skumt med diktatorns resa till Oman.

– Enligt mötesprotokollet i Omans huvudstad Muscat kan man med säkerhet konstatera att diktatorns besök i landet varken är ett statsbesök eller ett officiellt besök, hävdar Latusjka.

– Det fanns ingen hedersvakt på flygplatsen, ingen hälsning från högt uppsatt regeringshållning och inga av de attribut som är typiska för stats- eller officiella besök, tillägger han.

Kan handla om pengar

Han tror att diktatorns resa är av privat slag och handlar om pengar.

– Detta är ett privat besök, möjligen relaterat till placering av privata medel som diktatorn stulit från det vitryska folket. För att rättfärdiga användningen av statliga medel måste det dock också finnas ett möte på hög nivå med den omanska ledningen, skriver Pavel Latusjka.

En annan möjlighet är att Lukasjenko har rest till Oman för medicinska ingrepp, spekulerar den tidigare kulturministern.

– Hur kan vi annars förklara hans långvariga, nu tre dagar gamla, försvinnande från allmänheten? frågar sig Latusjka på söndagen.

På måndagen uppge belarusisk statlig media emellertid att diktatorn har träffat sultanen av Oman, Haitham bin Tariq Al Said, enligt tidningen.

Mötet ska ha varit ”exceptionellt” såtillvida att Lukasjenko mottogs i sultanens hem istället för i palatset, enligt belarusisk media.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen