Uppmaning till bolånetagare

2023 09 11

Det har varit ett mycket tufft ekonomiskt år i Sverige.

En svag valuta och hög inflation har ställt till det ordentligt, och Riksbanken med Erik Thedéen i styret har höjt styrräntan snabbt för att bekämpa inflationen

Efter en längre tid med låga räntor ligger idag styrräntan på 3,75 procent, och väntas höjas ytterligare framöver.

Riktar uppmaning

Det förändrade ränteläget har fått många att fundera på allt från amortering och sparande till inkomster och utgifter.

Nu går Avanzas privatekonom Felicia Schön ut med en uppmaning till bolånetagare.

Hon menar att det kan vara värt att se över sin amortering för alla med bolån upprättade före 2016, och syftar till de som inte omfattas av dagens amorteringskrav.

– Jag tycker att man bör amortera om man har en belåningsgrad på över 50 procent. Då tycker jag att man kan följa riktlinjerna i amorteringskravet, säger Schön till Göteborgs-Posten.

Inget flexibelt sparande

Schön understryker vidare att amortering inte är något flexibelt sparande och att alla inte är betjänta av sparformen.

– Man ska komma ihåg att det rör sig om ett låst sparande. Närmar man sig pensionsåldern bör man vara försiktig med amorteringen. Eller inte amortera alls, säger hon.

Amortera eller spara

Det är många som frågar sig själva om det är bättre att amortera eller spara i dessa tider.

Det finns inget rakt och enkelt svar på den frågan.

– Det beror på. Vilket av alternativen som passar bäst är individuellt, och beror främst på tre faktorer: din belåningsgrad, din skuldkvot och hur bostadsräntan utvecklar sig i förhållande till aktiemarknaden, framhåller Nordea.

Säkrare form

Samtidigt understryker Nordea att amortering är en säkrare form av sparande.

– Att amortera på ditt bolån är en säkrare form av sparande, jämfört med att investera på börsen. När du amorterar minskar du din skuldkvot och förbättrar din belåningsgrad. Det gör att du skyddar dig ekonomiskt om räntan skulle höjas, eller om din bostad skulle falla i värde.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen