Uppmaning till bolånetagare

2023 09 11

En privatekonom ger nu tips till bolånetagare.

Det har varit ett mycket tufft ekonomiskt år i Sverige.

En svag valuta och hög inflation har ställt till det ordentligt, och Riksbanken med Erik Thedéen i styret har höjt styrräntan snabbt för att bekämpa inflationen

Efter en längre tid med låga räntor ligger idag styrräntan på 3,75 procent, och väntas höjas ytterligare framöver.

Riktar uppmaning

Det förändrade ränteläget har fått många att fundera på allt från amortering och sparande till inkomster och utgifter.

Nu går Avanzas privatekonom Felicia Schön ut med en uppmaning till bolånetagare.

Hon menar att det kan vara värt att se över sin amortering för alla med bolån upprättade före 2016, och syftar till de som inte omfattas av dagens amorteringskrav.

– Jag tycker att man bör amortera om man har en belåningsgrad på över 50 procent. Då tycker jag att man kan följa riktlinjerna i amorteringskravet, säger Schön till Göteborgs-Posten.

Inget flexibelt sparande

Schön understryker vidare att amortering inte är något flexibelt sparande och att alla inte är betjänta av sparformen.

– Man ska komma ihåg att det rör sig om ett låst sparande. Närmar man sig pensionsåldern bör man vara försiktig med amorteringen. Eller inte amortera alls, säger hon.

Amortera eller spara

Det är många som frågar sig själva om det är bättre att amortera eller spara i dessa tider.

Det finns inget rakt och enkelt svar på den frågan.

– Det beror på. Vilket av alternativen som passar bäst är individuellt, och beror främst på tre faktorer: din belåningsgrad, din skuldkvot och hur bostadsräntan utvecklar sig i förhållande till aktiemarknaden, framhåller Nordea.

Säkrare form

Samtidigt understryker Nordea att amortering är en säkrare form av sparande.

– Att amortera på ditt bolån är en säkrare form av sparande, jämfört med att investera på börsen. När du amorterar minskar du din skuldkvot och förbättrar din belåningsgrad. Det gör att du skyddar dig ekonomiskt om räntan skulle höjas, eller om din bostad skulle falla i värde.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen